Den 10 juli år 2013, publicerade PLOS ONE, en studie genomförd av svenska forskare vid Chalmers, Göteborgs Universitet och Umeå Universitet. Studien heter: “High Levels of Both n-3 and n-6 Long-Chain Polyunsaturated Fatty Acids in Cord Serum Phospholipids Predict Allergy Development” vilket kan översättas till “Höga nivåer av de långkedjiga fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6 i fosfolipider i navelsträngsblod kan förutspå allergi.” Studien fick medialt utrymme och DN skrev: “Omega 3-tillskott ger ökad risk för allergi“, Svd skrev: “Omättat fett kan orsaka allergi“, SVT skrev: “Omega-3 kan öka allergirisk hos barn.” för att nämna några få stora mediekanalers tolkning av studien.
Ligger det något i det här? Låt oss titta på studien. Forskarna ville undersöka huruvida långkedjiga fleromättade fettsyror i fosfolipider i navelsträngsblod var associerat med utveckling av allergi upp till 13 års ålder. Forskarnas hypotes var att om långkedjiga fleromättade fettsyror i ett barns blod dämpar immunförsvarsaktiveringen som uppstår när barnet exponeras för mikroorganismer under barnets tidiga år, kan höga nivåer av långkedjiga fleromättade fettsyror hämma immunförsvarets mognad och utveckling av tolerans mot ofarliga antigener, vilket då skulle leda till ökad risk för utveckling av allergi fram till 13 års ålder. Totalt tittade man på 129 barn utvalda ur en grupp om totalt 1228 Jämtländska barn, alla födda vaginalt år 1996 eller år 1997. Barnen undersöktes vid ett års ålder respektive fyra års ålder. Allergiska symptom rapporterades via ett frågeformulär vid ett år, fyra år respektive sju års ålder. Vid 13 års ålder skickades återigen ett frågeformulär om allergiska symptom och dessutom pricktestades barnen för ägg, fisk, vete, soja, katt, hund, häst, timotej (gräs) samt björk. Efter detta delade man in deltagarna i tre grupper som vid 13 års ålder hade:
- Respiratorisk allergi (139 ungdomar): Astma och/eller hösnuva
- Atopiskt eksem (79 ungdomar) men inga andra allergiska symptom
- Inga allergiska symptom eller positiva reaktioner vid pricktest (332 ungdomar)
Forskarna valde slumpmässigt ut 44 ungdomar från respiratoriska gruppen, 37 från atopiska gruppen och 48 från den icke-allergiska gruppen. Man studerade dessa slumpmässigt utvalda ungdomarnas navelsträngsblod som alltså hade sparats i 13 år. Det visade sig att fosfolipider från navelsträngsblod från individer med allergi vid 13 års ålder hade högre andel av fem av totalt åtta undersökta långkedjiga fleromättade fettsyror i jämförelse med individer som inte hade utvecklat allergi vid 13 års ålder. Följande långkedjiga fleromättade fettsyror förekom i högre andel i navelsträngsblod bland allergiska 13-åringar i jämförelse med icke-allergiska 13-åringar:
Omega-3
- Docosapentaenoic acid (DPA, 22:5 (n-3))
- Docosahexaenoic acid (DHA, 22:6 (n-3))
Omega-6
- Arachidonic acid (AA, 20:4 (n-6))
- Docosatetraenoic acid (22:4 (n-6)) [1]
- Eicosadienoic acid (20:2 (n- 6))
[1] För den som läser studien noggrant: I den publicerade studien har forskarna råkat skriva docosadienoic acid för (22:4 (n-6)) men (22:4 (n-6)) är inte docosadienoic acid utan Docosatetraenoic acid. Jag tog upp detta med en av forskarna som kunde konstatera detta fel vilket dock kan jämställas med ett stavfel och är alltså inte viktigt för studieresultatet. Alltså: den långkedjiga fleromättade fettsyra som verkligen studerades var Docosatetraenoic acid (22:4 (n-6)).
Följande långkedjiga fleromättade fettsyror förekom inte i högre andel i navelsträngsblod bland allergiska 13-åringar i jämförelse med icke-allergiska 13-åringar.
Omega-3
- Eicosapentaenoic acid (EPA, 20:5 (n-3))
Omega-6
- Dihomo-gamma-linolenic acid (DHGLA, 20:3 (n-6))
- Docosapentaenoic acid2 (22:5 (n-6)) [2]
[2] Observera att det finns en omega-3-fettsyra vid namn Docosapentaenoic acid (22:5 (n-3)) som förkortas DPA. Det är inte densamma som omega-6-fettsyran Docosapentaenoic acid (22:5 (n-6). Båda är 22:5 fettsyror.
Andra resultat av studien var:
- Total andel av omega-3, total andel omega-6 samt total andel långkedjiga fleromättade fettsyror i allmänhet var högre i navelsträngsblod från 13-åringar med allergi i jämförelse med navelsträngsblod från icke-allergiska 13-åringar.
- 13-åringar utan allergi hade däremot mer av den mättade fettsyran Arachidic acid (20:0) (alltså inte Arachidonic acid som är en fleromättade omega-6-fettsyra) och den enkelomättade fettsyran Oleic acid (18:1 n-9), kallad oljesyra på svenska i sitt navelsträngsblod.
- Total andel enkelomättat fett i navelsträngsblod var högre hos icke-allergiska 13-åringar.
- Allergiska 13-åringar hade en högre omega-3 till omega-6-kvot i navelsträngsblod i jämförelse med icke-allergiska 13-åringar vilket forskarna menar indikerar att omega-3 hade en starkare association med allergi än omega-6 även om både omega-3- och omega-6-fettsyror var involverade i allergi.
Mödrarna till de undersökta barnen hade fått ett frågeformulär i graviditetsvecka 18 och där fått besvara hur ofta de konsumerade fisk. Mödrarnas svar delades in tre grupper: en som åt fisk fler än två gånger per månad, en som åt fisk två gånger per månad och en grupp som åt fisk färre än två gånger per månad. De mödrar som åt mer fisk oftare hade en icke-signifikant ökning av långkedjiga fleromättade omega-3-fettsyror i blodet. Däremot var mödrarnas intag av fisk inte korrelerat till nivåerna av långkedjiga fleromättade omega-3-fettsyror i barnens fosfolipider i navelsträngsblodet.
Eftersom allergiska mödrar tenderar att föda barn med större risk att utveckla allergi än icke allergiska mödrar, kontrollerade forskarna för denna variabel som annars hade kunnat vara en så kallad confounding variabel. Detta var min första fråga innan jag läste studien, det vill säga har man kontrollerat för att allergi bland mödrarna? Det var bra att forskarna kontrollerade för detta, i annat fall hade studien inte varit särskilt värdefull. Andra variabler som riskerade att vara confounding factors, var kön och eventuell allergi hos fadern. Oberoende av moderns, faderns allergi och barnets kön kvarstod alltså den positiva korrelationen mellan långkedjiga fleromättade fettsyror i navelsträngsblod och risken att utveckla allergi vid 13-års ålder.
Diskussion
- Den har studien är en observationsstudie som har funnit variabler som korrelerar med varandra men korrelation mellan två variabler säger inget om kausalitet mellan variablerna (orsakssamband). Korrelationen var dock stark: sannolikheten att resultatet beroende på slumpen var mindre än en på tusen (p<0,001) men även om korrelationen är stark kan man inte säga något om att allergi är orsakad av hög halt av långkedjiga fleromättade fettsyror i navelsträngsblod; variabler kan alltså korrelera perfekt utan att det finns något egentligt orsakssamband dem emellan överhuvudtaget. Därmed inte sagt att så är fallet med denna hypotes. Det behöver forskas mer på området helt enkelt och jag hoppas att denna studie leder till framtida Randomiserade dubbelblind placebo kontrollerade-studier på området.
- Eftersom flertalet studier pekar åt andra hållet, det vill säga att långkedjiga fleromättade fettsyror (omega-3) är av fördel vid allergi kan det vara klokt att ta medias tolkning av denna studie med en nypa salt eller i alla fall konstatera att långkedjiga fleromättade omega-3-fettsyror kanske varken gör bu eller bä för just allergi.
- Man kan inte skriva ”Omega 3-tillskott ger ökad risk för allergi”, som DN skrev, om man hänvisar till denna studie. Det är felaktigt och pekar på att man inte har förstått studien och dess resultat. Det var en feltolkning av journalisten som emellertid kanske inte är intresserad av nutrition eller nutritionsforskning. Studien säger absolut inget om omega-3-kosttillskott över huvud taget men forskarna påstår inte det heller i studien. Man kan alltså inte säga något om varken kost eller kosttillskott med hänvisning till den här studien. Emellertid säger Ann-Sofie Sandberg, näringsforskare, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och en av forskarna bakom studien till DN på frågan: Kan för mycket omega 3 också påverka allergikänsligheten hos en vuxen? “Nej, troligen inte. Vem som blir allergisk avgörs i magen och under barnets första år, det är då immunsystemet modelleras oavsett när i livet man sedan utvecklar allergi. Då är det viktigt att inte dämpa det med omega 3-fettsyror. Däremot kan omega 3 skydda medelålders män och kvinnor mot hjärt-kärlsjukdomar.” Journalisten har givetvis valt rubrik ”Omega 3-tillskott ger ökad risk för allergi” med tanke på följande uttalande av Ann-Sofie Sandberg: “Då är det viktigt att inte dämpa det med omega 3-fettsyror.” Det finns en risk med Ann-Sofie Sandbergs uttalande (som jag dock förutsätter har tagits ur sitt sammanhang) eftersom man faktiskt inte vet om sambandet mellan långkedjiga fleromättade omega-3-fettsyror i navelsträngsblod och risken att utveckla allergi vid 13-års ålder verkligen är kausalt. Dessutom korrelerar inte moderns intag av omega-3 ensamt med halten av omega-3 i fostret och därmed i navelsträngen så uttalandet blir ännu mer felaktigt.
- Det kanske finns något annat som ligger bakom allergin? Ett viktigt problem är att man inte har en aning om vad mödrarna åt under graviditeten, mödrarna under amning eller barnen under uppväxten. Det är tyvärr svårt att kontrollera matintag så det är ingen kritik till forskarna men det är icke desto mindre en oerhört viktig parameter som måste finnas med för att göra ett sådant uttalande som Ann-Sofie Sandberg gör anser jag. Allergi är ett multikomplext problem men jag skulle tro att tarmflora och D-vitaminstatus är oerhört viktiga parametrar för att nämna några.
- Barn erhåller fettsyror via moderns blodcirkulation och moderkakan. Kan det vara så att de mödrar som åt mest fisk även hade annat i sitt blod som fördes över till barnen och att dessa var de ungdomar som var mest allergiska vid 13-års ålder? Alexandra Bryant Hubbard Morton, marinbiolog som studerat lax bland annat, skriver på sin blog: “…it was revealed that Norwegian authorities have lobbied in EU to allow more toxin level in salmon. According to Aftenposten’s report, Norway has for years tried to get the EU to allow ten times more toxin (Endosulfan) in salmon than previously allowed. Now, Norway has received approval in the EU…Endosulfan was previously forbidden to use in feed for all salmonids, but research has shown that fish can withstand poison through better feed than by being exposed to it in the water…Endosulfan is bioaccumulating pesticide from the DDT-era that attacks the nervous system, increases risk of autism and cause male human reproductive system birth defects… “I do not recommend pregnant women, children or young people to eat farmed salmon. It is uncertain in both the amount of toxins salmon contain, and how these drugs affect children, adolescents and pregnant, says specialist Anne-Lise Birch Monsen clinical department at Haukeland University Hospital of VG. She points out that the type of contaminants that have been detected in farmed salmon, has a negative effect on brain development and is associated with autism, AD / HD and reduced IQ.” Det är givetvis ren spekulation från min sida men mödrar som åt mycket fisk kanske åt mycket odlad lax eller annan fisk med skadliga kemikalier vilket kanske är en faktor som påverkar allergi? Detta är som sagt ren och skär spekulation men jag vill visa att det är svårt att säga att risk att utveckla allergi fram till 13-års ålder beror på att det förekom mycket långkedjiga fleromättade fettsyror i navelsträngsblodet. Det kanske är andra faktorer (ensamt eller i kombination) som vi i dagsläget inte känner till som ligger bakom risken att utveckla allergi. Dessa mödrar kanske hade en störd tarmflora som inte kontrollerades för?
- En annan faktor som kan diskuteras är metoden när det gäller blodproven. Fettsyror i navelsträngen förvarades i tretton år i -20°C innan de analyserades. Har man på något sätt skyddat navelsträngsblodet? Det framkommer inte av studien om man har det; min gissning är att man inte har det. Jag har bifogat en studie som säger att 10 år i -80°C inte påverkar lipider. Kan man verkligen säga att fettsyraprofilen är vad den är i blodprovet efter tretton år i -20°C? Tveksamt. Jag tog upp detta med en duktig lipidforskare och hans kommentar var: ”Jag ställer mig mycket tveksam om detta verkligen är stabilt. Min egen erfarenhet säger -70C och några år.” Nu kanske någon menar att eventuell degradering då borde gälla alla navelsträngsprover i alla grupper och att det då inte spelar någon roll. Tyvärr är det inte så enkelt, det finns kanske en risk att blodproverna inte visar en korrekt bild av verkligheten helt enkelt. Dock är det troligtvis liten risk att så är fallet och det är inte säkert att eventuell degradering påverkar resultatet men man kan inte veta det.
- Det hade varit av stort värde om man hade haft tillgång till ytterligare blodprover tagna under barnens första levnadsår samt hade haft en bild över mödrarnas kost- och levnadsvanor under graviditeten samt under barnens första 13 levnadsår. Då hade det blivit oerhört intressant.
- Kan det vara så att man har missat någon väsentlig parameter? Eftersom man har valt blod från endast ett tillfälle betyder det att allt som sker kring det tillfället blir oerhört viktigt. Tänk om parametrar som moderns stressnivå vid förlossning, hur modern åt precis innan provtagningstillfället, moderns glutationsnivåer eller kanske till och med längden på förlossningen (stresshormonopåslag) påverkar resultatet?
- En annan fråga är hur lång graviditetstiden var för barnen i varje grupp eftersom längre graviditet kan innebära högra andel av omega-3-metaboliter hos fostret vilket tyder på högre andel långkedjiga fleromättade omega-3-fettsyror.
- Observera att det är viktigt att skilja på omega-3 och omega-6. I studien talar man om LCPUFA (långkedjiga fleromättade fettsyror), omega-3 och omega-6 om vartannat vilket kan vara vanskligt. Det är oerhört viktigt att skilja på omega-3 och omega-6 då de kan ha motsatt effekt när det gäller allergi. Man behöver helt enkelt skilja på omega-3 och omega-6 i en dylik diskussion.
- Varför fann man både höga halter av Arakidonsyra (20:4 (n-6)) och DHA (22:6 (n-3)) samtidigt? Det är normalt antagonister. Detta hade jag velat höra forskarna diskutera.
- Om man ser på regressionskoefficienterna verkar BOY vara i stort sett lika stark som TOTAL LCPUFA CORD vilket borde påverka författarnas slutsats.
- TOT
AL LCPUFA CORD ≈ 0,225
- BOY ≈ 0,2
- PATERNAL ≈ 0,125
- MATERNAL ≈ 0,1
- TOT
- I studien säger man att man har kontrollerat för confounding factors men om man läser tabell 1, verkar det som om heriditeten för allergiska barn är betydande. Jag är inte säker på hur detta har kunnat bortses ifrån?
- Det är viktigt att påpeka att den här studien visade att nivåerna av omega-3 i navelsträngsblodet inte var helt korrelerat med moderns intag av fisk vilket beror på att det är fler än endast omega-3 i moderns blod som påverkar hur mycket omega-3 som går via moderkakan till fostret. Exempelvis är fettsyratransportproteinet FATP1 och FATP4 (fatty acid transport proteins) avgörande för att transportera DHA genom moderkakan till fostret. FABP (fatty-acid-binding proteins) är också viktiga för transport av fettsyror via moderkakan till fostret. Denna vetenskapliga artikel menar att mödrar med låg andel DHA i röda blodkroppar föder barn med högre andel DHA i röda blodkroppar medan mödrar med hög andel DHA i röda blodkroppar föder barn med lägre andel DHA i röda blodkroppar (alltså i jämförelse med deras mödrar). Det kanske är så att kroppen gör allt för att se till att fostret erhåller en specifik och balanserad nivå av DHA och har modern ”för mycket” DHA får inte fostret mycket mer för det och om modern har ”för lite” kommer fostrets DHA att premieras. Med andra ord kan man inte säga att det är kosten allena som bidrar till huruvida omega-3 förekommer i navelsträngen, fostret och moderkakan och då blir det svårt att koppla intag av fisk eller kosttillskott av omega-3 som enskild faktor till allergi. Detta gör i och för sig inte forskarna någonstans i studien men medias bild av studien kan lätt få läsare att tro att så är fallet.
Den egentliga och viktiga frågan är: ska man få i sig fleromättade långkedjiga fettsyror eller inte när man är gravid? (Studien säger inget om detta överhuvudtaget och forskarna gör inte anspråk på det i studien heller. Emellertid verkar det som om någon forskare från studien har uttalat sig om huruvida man bör ta omega-3 till media, mänskligt men oturligt eftersom framförallt DN formulerade en mindre lyckad rubrik som kan få till följd att gravida blir rädda för att få i sig essentiella fettsyror.) Omega-3 och omega-6 är essentiella fettsyror som vi måste få i oss via mat eller kosttillskott så svaret på frågan är: Ja, vi måste få i oss både omega-3- och omega-6-fettsyror. De är livsviktiga, både omega-3 och omega-6 (inte bara omega-3 som en del verkar tro). Hur ska man få i sig dessa? Jag tror alltid att näring ska komma via mat först och främst. Emellertid är jag personligen ordentligt orolig för miljögifter i fisk och tar därför själv fiskolja och min sambo tog det under våra barns graviditeter också. Vi äter endast KRAV-märkt fisk som är MSC-märkt. Odlad lax äter vi aldrig. Jag vill åt EPA men framförallt DHA och då är det fisk, krill eller alger som gäller, inte linfröolja, hampaolja eller andra växtoljor som innehåller ALA. Konverteringen från ALA till DHA är i stort sett obefintlig.
Denna studie kan emellertid, kanske något långsökt, belysa att mer inte är bättre. Långkedjiga fleromättade fettsyror ska inte överdoseras utan tas i mycket liten andel av kcal, vi talar några procent. För mycket långkedjiga fleromättade fettsyror är inte hälsosamt alls. När det gäller omega-6 ger den vanliga västerländska kosten för mycket av dessa fettsyror så jag hör inte till dem som anser att man ska ta tillskott av omega-6-fettsyror och det finns stöd i forskningen för det. Se här och här. Jag är mycket skeptisk till margarin och andra härdade omega-6-rika vegetabiliska fettsyror.
En annan parameter att tänka på när det gäller kosttillskott med omega-3 är kvalitet. Om man tar omega-3-tillskott ska den vara av högsta klass. Många fisk- eller algoljeprodukter uppvisar bra peroxidationsvärden direkt efter att de lämnat fabriken men den mätningen är egentligen inte relevant. Vad som däremot är intressant är hur peroxidationsvärdet ser ut >30 dagar efter det att burken har lämnat fabriken. Det stora oberoende mätföretaget Analycens undersökning av olika fiskoljor visade att Eskimo-3 är helt överlägsen när det gäller detta och enligt mig finns det inget viktigare för fleromättade fettsyror. Oxiderat fett är synnerligen skadligt, då hade jag hellre undvikit att ta någon fisk/algolja överhuvudtaget. En högkvalitetsfiskolja är idag kontrollerad för miljögifter.
Ergo: Kosttillskott av omega-3 leder inte till allergi.
PS. När jag ändå skriver om omega-3. Den 10 juli år 2013 publicerades en studie där forskarna kom fram till att det föreligger en ökad risk för prostatacancer hos män med högre omega-3-fettsyror i blodet och att man ska tänka på detta vid intag tillskott av omega-3. Så här säger Anthony D’Amico i en radiointervju. Anthony D’Amico är professor i Radiation Oncology vid Harvard Medical School och Chief of Genitourinary Radiation Oncology at the Brigham and Women’s Hospital and DanaFarber Cancer Institute. Han är internationellt känd för sitt arbete inom detektion samt behandling av prostatacancer samt har publicerat mer än 140 peer-reviewed vetenskapliga artiklar och står som medförfattare till fyra textböcker inom urologisk onkologi “The study really cannot make the conclusion that it’s trying to, because these types of studies are not cause and effect; that is, if you take the fish oil you’re going to get an aggressive or some kind of prostate cancer…”These studies are simply association and when you have an association type study, the way you strengthen it… is that you try to adjust for that association, for all the things you know can cause prostate cancer…and this is the main issue with the study. They tried this, but they didn’t do it properly…they left out some very important risk factors for prostate cancer…So what you’re left with at the end of the day is an association that at best is very weak and further weakened by the fact that they didn’t account for the known predictors of prostate cancer, when they were making this calculation…The thing that concerns me the most is that you can find almost anything associated with aggressive prostate cancer. You can find that driving a Cadillac [could be linked to it] …if you don’t adjust for the factors that are known to be associated with it, and you know, from a truly scientific standpoint that’s what makes this association extremely weak and possibly false…The study really cannot make the conclusion that it’s trying to…The scientific strength of it is weak, at best.”
PS2. En studie som omfattade män och kvinnor från Frankrike visade att de ligger i överkant när det gäller intag av EPA och DHA. Det tillsammans med D-vitamin kanske är del i den Franska paradoxen? Återigen, spekulation från min sida. Min mor är fransyska och jag har vuxit med att man måndag till söndag äter riktig mat och att måltiden är oerhört viktig. Det lagades i timmar varje dag, med riktiga råvaror från grunden, även en tisdagskväll. Falukorv, makaroner, snabbköttbullar, sojaolja, matolja, läsk och andra mindre roliga livsmedel fanns inte i mitt barndomskök (finns inte i mitt kök heller). Halvfabrikat lyste med sin frånvaro. Detta kanske är en den egentliga parameter som ger hälsovinsten med medelhavsdieten (som dessutom är helt olika beroende på var man befinner sig kring medelhavet) och inte endast kaloriberäkning eller MUFA, PUFA etc? Eller är det solen (D-vitamin), eller är det att man äter i lugn och ro och helgar måltiden, eller är det solljusets inverkan på dygnsrytmen och dess för hälsan oerhört vitala hormoner, eller är det att man inte småäter mellan måltiderna eller är det så att det faktum att det inte är ovanligt att hoppa över frukosten eller äta mycket lätt (periodisk fasta), eller är det så… jag ni förstår. Det är alltså oerhört svårt att med korrelerande parametrar säga vad som orsakar en något. Correlation does not equal causation.
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0067920#s5
http://www.svd.se/mat-och-vin/omattat-fett-kan-orsaka-allergi_8337544.svd
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/omega-3-ger-barn-allergi
http://www.di.se/artiklar/2013/7/11/nyttigt-fett-kan-orsaka-allergi/
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1827057-omattat-fett-kan-ge-barnallergi
http://www.svd.se/mat-och-vin/omattat-fett-kan-orsaka-allergi_8337544.svd
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16716580
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17302540
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3257695/
http://www.medscape.com/viewarticle/758555_1
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17023713
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10657686
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20448292
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21561751
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3492691/
http://www.bmj.com/content/344/bmj.e184
http://ajcn.nutrition.org/content/88/1/167.abstract
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21561751
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20448292
http://ebm.sagepub.com/content/233/6/674.full
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21561751
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10479232
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10901194
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23843441
http://www.nutraingredients.com/Research/Not-just-industry-slamming-omega-3-prostate-cancer-links/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15554151
Leave a Reply