Home KOST & NÄRING JOD – GRAVID, VEGO, PALEO, TRÄNANDE ELLER BARA MÄNNISKA…HA INTE BRIST!
JOD – GRAVID, VEGO, PALEO, TRÄNANDE ELLER BARA MÄNNISKA…HA INTE BRIST!

JOD – GRAVID, VEGO, PALEO, TRÄNANDE ELLER BARA MÄNNISKA…HA INTE BRIST!

0

Har gravida i Sverige brist på jod?

Läkartidningen skriver i nummer 41/2015: 

Vi har undersökt jodstatus under graviditeten hos 459 friska gravida kvinnor i två svenska regioner, nämligen Uppsala län (n = 186) och Värmlands län (n = 273). Samtliga kvinnor hade lämnat ett slumpmässigt urinprov under graviditetens tredje trimester som sedan analyserades gällande jodkoncentrationen i urinen. Medianvärdet för jodkoncentrationen i urin i hela studiegruppen var 98 μg/l, vilket ligger klart under det av WHO angivna referensintervallet på 150–249 μg/l under graviditeten. Resultaten indikerar ett lågt jodintag bland gravida i Sverige, vilket skulle kunna ha en negativ inverkan på barnens framtida hälsa. Studien pekar på ett akut behov av en mer omfattande kartläggning av jodintaget under graviditeten och en handlingsplan för att förbättra jodsituationen för gravida i Sverige. Till för knappt 100 år sedan var hypotyreos till följd av svår jodbrist vanligt förekommande i Sverige. I de flesta länder har olika jodprogram, oftast genom jodering av salt, lett till att svår jodbrist så småningom blivit alltmer sällsynt. Under en övergångsperiod kan det bli aktuellt att man i Sverige, precis som i många andra länder, börjar rekommendera ett jodtillskott på 150 μg/dag under graviditeten. 

Under graviditeten ökar bland annat östrogennivåerna successivt. Det resulterar i ökade nivåer av tyroxinbindande globulin (TBG), ett transportprotein för sköldkörtelhormonerna T3 och T4, vilket i sin tur ökar produktionen av sköldkörtelhormon upp till 50 procent. Dessutom kommer humant koriongonadotropin (hCG), ett hormon som bildas vid befruktning och som stimulerar progesteronproduktion så att menstruationen upphör och en graviditet kan fortlöpa, att stimulera sköldkörteln. Den ökade produktionen av sköldkörtelhormon kräver högre intag av jod och det finns ingen period i livet där kravet på jod är större än under graviditeten och amningen. Det högre kravet på jod beror inte bara på ökad produktion av sköldkörtelhormon utan även på att mer jod utsöndras via njurarna samt att fostret behöver jod för korrekt utveckling. 

 

Jod i livsmedel

En klar majoritet av den jod vi får i oss kommer mat (cirka 90 %) och resten kommer från vatten. Exempel på jodrika livsmedel är skaldjur, fisk, alger och ägg bland annat. Alger är oerhört rika på jod och man bör försiktig med sitt intag av alger om man äter stora mängder av framförallt rå Kombu och i viss mån även rå Wakame. (Om man kokar Kombu och Wakame i 15–30 minuter försvinner stor del av joden.) Norialg som används i sushirullar innehåller däremot så lite jod att det inte utgör någon fara. Även havssalt innehåller oerhört lite jod, så små mängder att det inte anses bidra till jod i kroppen. Tester som gjorts på joderat salt visar även att delar av den jod som finns i saltet reduceras med tiden på grund av fukt i luften. Vissa livsmedel som kålväxter, cassava, sötpotatis, durra innehåller ämnen som direkt eller vars metaboliter tävlar med upptaget av jod. Vid normalt och balanserat intag av dessa livsmedel samt adekvat intag av jod ska det emellertid inte att innebära något problem för sköldkörteln.

 

Jod i kroppen och dess funktion i T3 och T4

Jod absorberas normalt redan i magsäcken och i tolvfingertarmen men även personer som genomgått en omfattande magsäcks- och/eller tunntarmsoperation verkar ta upp jod. Av de cirka 15–50 mg jod som finns i en människas kropp förekommer två tredjedelar i sköldkörteln. Resterande tredjedel finns cirkulerande i blodet bundet till sköldkörtelhormonerna T3 och T4 .

Något förenklat binder aminosyran tyrosin och jodatomer till varandra och bildar T3 (tre jodatomer) och T4 (fyra jodatomer) som sedan transporteras i blodet och påverkar ämnesomsättningen genom påverkan på alla kroppens celler. Om nivåerna av T3 och T4 reduceras för mycket kommer hypofysen att tillverka tyreoideastimulerande hormon (TSH) vilket får sköldkörteln att producera mer T3 och T4. När hypofysen känner att nivåerna av T3 och T4 är adekvata nedregleras produktionen av TSH och produktionen av T3 och T4 minskar. Det är klassiskt exempel på så kallad negativ feedback. Observera att cirka en tredjedel av det cirkulerande T4 omvandlas till T3 genom att en jodatom avlägsnas. Eftersom T3 inte binds lika starkt till plasmaproteiner som T4, är T3 mer tillgängligt för upptag till cellerna. Receptorer för fritt T3 och T4 finns på cellmembran, i cytoplasman, på mitokondrier och på cellkärnan. T3 binder lättare till cellkärnan än T4 och T3 är också därför mer biologisk aktiv än T4.

Observera att hypofysen regleras av hypotalamus och att stress normalt nedreglerar TSH vilket minskar produktionen av T3 och T4. Jag vågar påstå att stress är en viktigare faktor tillsammans med näringsämnesbrist när det gäller hypotyreos än man kan tro och att just stress och näringsbrist, framförallt under graviditeten, bör undvikas så mycket som möjligt.

Personer som har järnbrist, selenbrist och brist på A-vitamin riskerar förstärka jodbristens effekter på sköldkörteln. Brist på selen kan leda till att starka oxidanter skadar sköldkörteln samt brist på enzymer som behövs för tillverka sköldkörtelhormon. Järn behövs för bilda ett enzym som ändrar laddningen hos jod vilket gör att det kan verka i kroppen.

 

Jod och japaner

Det finns dem som menar att japanernas låga incidens av bröstcancer, godartade bröstknutor (Fibrocystisk bröstsjukdom) och sköldkörtelsjukdom beror på deras höga joditag. Även om japanerna traditionellt varit storkonsumenter av jod verkar det som om jodintaget hos framförallt nya generationen minskar eftersom de äter mer västerländsk kost och mindre traditionell japansk kost. Däremot har det diskuterats huruvida det höga jodintaget via intag av alger bland japaner kan ha bidragit till ökad risk för sköldkörtelcancer men den senaste forskningen på området finner inga sådana samband. Vad som är klart är att japaner får i sig betydligt mer jod än västerlänningar och det har troligtvis en positiv inverkan på hälsan.

 

Det är inte bara gravida som behöver jod

I Europa antas en relativt stor andel av alla barn i skolåldern få i sig för lite jod. Vad är problemet med det? Jo, det påverkar kognitiva funktioner. Ur ett näringsperspektiv tror jag personligen inte att alla bokstavsdiagnoser, ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, endast har med brist på DHA (omega-3) i cellmembran och brist på D-vitamin att göra utan även brist på jod. Mig veterligen äter barn för lite fisk och skaldjur och det var länge sedan jag såg mina egna tre barn äta alger (Läs: aldrig). Det är givetvis mer än bara DHA, D-vitamin och jod som behövs när det gäller näring för att ett barns psykosociala färdigheter ska fungera väl och det är givetvis många andra faktorer än näring som påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa.

Det finns forskning som visar att 80 procent av de som är veganer, 25 procent av vegetarianer och 9 procent av dem som äter blandad kost har jodbrist. Även personer som tränar hårt behöver ett ökat intag av jod på grund av att jod försvinner ut med transpiration.

 

Jodtest och tillskott av jod

Det är inte lätt att testa jod. Idealt görs det med ett 24 timmars urintest som tyvärr kan variera kraftigt bara under en dag. Dessutom är det få landsting som gör dessa test. Hudtest med jod kan tyvärr inte alls ge indikationer på huruvida man har brist på jod eller inte; det är en seglivad myt. Man kan däremot leta efter symptom på hypotyreos vilket, även det, dessvärre också ger en ganska inexakt indikation på huruvida man har jodbrist eller inte. Eftersom jodbrist innebär att sköldkörtelhormonerna inte kan produceras som de ska antas symptom för jodbrist eller sköldkörtelprov med högt TSH (vissa menar att TSH ska ligga under 2) eventuellt tyda på jodbrist. Symptom på hypotyreos är bland annat abnorm trötthet, förstoppning, frusenhet, kalla händer och fötter, svårt att tolerera kyla, svårt att koncentrera sig, torr hud och hår, förstoppning, morgontemperatur som är lägre än cirka 36,1 C, depression, koordinationsbesvär. Det är emellertid alltså inte säkert att dessa symptom beror på just jodbrist eller att det finns en koppling till hypotyreos bara för att man har ett eller flera symptom. Så vad ska man göra? Jag tar själv tillskott av iosoljod som är den bästa formen jag har funnit. Det är inta bara gravida, veganer och hårt tränande som behöver jod. För dig som gått över till en paleokost och äter stora mängder kött men ”glömmer” fisk och skaldjur är tillskott av jod ett måste. Vill du inte ta tillskott av jod? Då är detta algberikade salt fenomenalt.


Referenser

[Internet: Läkartidningen. 2015;112:DPYY. Färsk studie visar på jodbrist bland gravida i Sverige http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/10/Farsk-studie-visar-pa-jodbrist-bland-gravida-i-Sverige/]

[Internet: Läkartidningen. Läkartidningen. 2016;113:DU36. Otillräcklig kunskap om lindrig TSH-stegring under graviditet http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/10/Farsk-studie-visar-pa-jodbrist-bland-gravida-i-Sverige/]

Michalaki M, Volonakis S, Mamali I, Kalfarentzos F, Vagenakis AG, Markou KB. Dietary iodine absorption is not influenced by malabsorptive bariatric surgery. Obes Surg. 2014 Nov;24(11):1921-5.

Benjamin Caballero (Ed), Paul Finglas (Ed), Fidel Toldrá (Ed). Encyclopedia of Food and Health, 1st Ed. Oxford: Academic Press; 2015.

Dasgupta PK, Liu Y, Dyke JV. Iodine nutrition: iodine content of iodized salt in the United States. Environ Sci Technol. 2008 Feb 15;42(4):1315-23.

Katagiri R, Asakura K, Uechi K, Masayasu S, Sasaki S. Adequacy of iodine intake in three different Japanese adult dietary patterns: a nationwide study. Nutr J. 2015 Dec 30;14:129.

Wang C, Yatsuya H, Li Y, Ota A, Tamakoshi K, Fujino Y, Mikami H, Iso H, Tamakoshi A; JACC Study Group. Prospective study of seaweed consumption and thyroid cancer incidence in women: the Japan collaborative cohort study. Eur J Cancer Prev. 2016 May;25(3):239-45.

Leung AM, Pearce EN, Braverman LE. Iodine nutrition in pregnancy and lactation. Endocrinol Metab Clin North Am. 2011 Dec;40(4):765-77.

Krajcovicová-Kudlácková M, Bucková K, Klimes I, Seboková E. Iodine deficiency in vegetarians and vegans. Ann Nutr Metab. 2003;47(5):183-5.

Mao IF, Chen ML, Ko YC. Electrolyte loss in sweat and iodine deficiency in a hot environment. Arch Environ Health. 2001 May-Jun;56(3):271-7.

 

LEAVE YOUR COMMENT

Your email address will not be published. Required fields are marked *