Jag har precis sett programmet ”Efter tio – De vita gifterna: Vad gör socker med din kropp?” med Malou Von Sivers på TV4-Play. Där diskuterades socker och farorna förknippade med det. En kvinna vid namn Eva Renner som varit sockerberoende berättade om sin resa ur sockerberoendet samt om sina hypotyreosbesvär och hur dessa försvunnit med hjälp av ändrad kosthållning. Dessutom medverkade även Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet. Charlotte Erlanson-Albertsson forskar på aptitreglering och energibalans och undervisar dessutom blivande läkare i cellbiologi och fysiologi.
Det är självklart att raffinerat socker är värdelöst ur hälsosynpunkt och det var inte det som fick mig att reagera när jag tittade på programmet. Det var några andra uttalanden som särskilt tilldrog sig min uppmärksamhet. Låt oss se vad som sades under programmet:
Malou Von Sivers ”Vad är det som är så farligt med det här [socker] mer än som jag sade att man får hål i tänderna och blir tjock…nu har man sett att socker har mycket allvarligare konsekvenser?”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Ja, det har mycket större effekter och det nya är att det ger en inflammation i kroppen och inflammation är något som finns i många olika moderna västerländska sjukdomar. Åderförkalkningen är en inflammation. Alzheimers, åldersglömska är en inflammation, även cancer och njursjukdomar.”
Min kommentar: Även om det inte egentligen är speciellt nytt att socker inducerar en inflammatorisk reaktion i kroppen är det mycket bra att detta lyfts fram i TV. Jag önskar att fler förstod vilken oerhörd skada raffinerat socker gör. Låggradiga kroniska inflammationer som långvarigt sockerintag bland annat leder till är förknippat med många svåra sjukdomar som hjärtkärlbesvär, övervikt och cancer. Under människans utveckling har sötmans dragkraft varit mycket stor eftersom den ger belöning, snabb energi till hjärnan och muskelcellerna samt att det söta ofta har varit icke-toxisk (i de mängder vi konsumerat tidigare via frukt, bär och grönsaker, det vill säga). Däremot har vi tidigare fått kämpa för att få tag i snabba kolhydrater. Se denna video om hur en man från Bayaka-folket klättrar i ett träd för att få tag i honung så förstår du vad jag menar.
Nu finns det säkerligen någon som tänker att kvinnan och barnen endast stod på marken och tittade på men fick ta del av glukosen och fruktosen i honungen trots avsaknaden av muskulärt arbete från deras sida. Jag kan näst intill garantera dig att både kvinnan och barnen har genomfört ett större muskelarbete under denna dag allena än vad en kontorsarbetad genomsnittlig person gör under en hel vecka. Dessutom tror jag inte att detta afrikanska stamfolk, eller andra naturfolk heller för den delen, konsumerar den här mängden honung särskilt ofta. Det tog förövrigt Tete 3 timmar att klättra upp och få ner honungen till marken.
Låt oss ta ett exempel som passar våra breddgrader. För att plocka 225 gram blåbär (vilket är den mängd som finns i ett paket frysta ekologiska blåbär) behöver du genomföra flera repetitioner av knäböj för att huka dig och komma ner på den nivå som blåbären växer. Det aktiverar quadriceps femoris, vilket är kroppens största muskelgrupp samt gluteus som är kroppens största muskel. Dessutom aktiveras även de tre musklerna på baksidan av låret. Med andra ord vi har under evolutionen inte kunnat äta 225 gram blåbär utan aktivera våra största muskler. Det står i skarp kontrast till att vi idag har tillgång till mer glukos och fruktos än vad vi någonsin har haft och det enda vi behöver göra är att betala. Jag menar inte att du inte ska äta frysta blåbär men ha i åtanke att muskelexercis bör ingå i din livsstil för att vara hälsosam.
Malou Von Sivers diskuterar vidare med kvinnan Eva Renner som alltså har blivit fri från sin hypotyreos sedan 2,5 år med hjälp av kostförändringar och riktar sedan sin kommentar till professor Charlotte Erlanson-Albertsson.
Malou Von Sivers ”Det låter ju fantastiskt att man kan äta sig frisk från en ganska svår diagnos som det [hypotyreos ] ändå är?”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Ja, det är en väldigt intressant historia och jag tror att den är representativ för just vilken betydelse kosten har. Kosten är ju inte bara energi utan den frisätter ju olika hormoner…vilket kan höra ihop med din [Eva Renners] sjukdomsbild”
Malou Von Sivers ”För det är väl så att hormonpåverkade sjukdomar kopplar man ju inte alltid ihop med kost?”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Nej man gör ju inte det, men det är ju där forskningsfronten ligger nu, att man tar reda på vad det är för hormoner som frisätts när man äter… de inflammations- markörerna som vi har sett frisätts stannar inte i tarmen för det kan man ju tänka sig att det blir någon sorts irritation [där], utan de går till hjärnan och då kan man verkligen få många symptom.”
Malou Von Sivers (riktar sig till Eva Renner) ”Du har ju verkligen totalförändrat ditt liv och gått från riktigt sjuk till frisk…vad säger läkarna om det här, när du kommer tillbaka och säger att du har slutat med din medicin och ändrat din kost?”
Eva Renner ”De vill inte tro på det.”
Malou Von Sivers ”Men det här med kosten vill man inte ta in då låter det som? Du nickar? (säger Malou Von Sivers och tittar på professor Erlanson-Albertsson).”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Ja, tyvärr är det ju så att det finns en okunskap och då håller man det ifrån sig. Jag tror att de läkare som utbildar sig idag kommer att få mer kunskap att ta in vilken betydelse kosten har för hälsan…Kostmolekyler i sig är hormoner så de har en otrolig betydelse. Det är stora mängder man får i sig och alla dessa har effekt.”
Min kommentar: Detta är ett grundläggande problem hos läkarkåren. De förstår, i regel, inte hur otroligt viktig kostparametern är i hälsoekvationen. Kost är mer än bara energi som sagt; det är märkligt att det inte har blivit grundlagt hos dem som ska arbeta för att bota sjuka.
Samtalet i programmet glider in på socker:
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Socker finns i nästan allting. Det är ju tendensen idag att istället för vanligt socker så tar man något annat och det är lika illa det. Fruktsocker blev väldigt populärt för det gav inte så högt blodsocker men fruktsocker är väldigt reaktivt. Det reagerar med våra proteiner. Det är åtta gånger mer reaktivt än druvsocker…Man ska inte sluta äta frukt men fruktläsk, GI-barer [processade nötbars med fruktsocker] är processade och deras molekyler förändrade så att de känns främmande för kroppen; då startar den här inflammationen. Inflammationen blir egentligen att den sticker hål på tarmen så att det blir ett läckage. Tarmen är barriären mot omvärlden och kan vad som helst komma in och nå blodbanan kan det ta sig till hjärnan och olika ställen [i kroppen]….sötningsmedel är konstlade så de ska vi vara försiktiga med.”
Min kommentar: Det är mycket bra att en duktig forskare som Erlanson-Albertsson tar upp faran med för mycket fruktos och processade kolhydrater samt att tarmens integritet är otroligt viktig för hälsan. Dessutom lyfter hon fram att det som släpps igenom tarmslemhinnan och når blodbanan även riskerar att nå hjärnan. Det man stoppar i sig idag ger både kognitiv funktion och mental status imorgon.
I ett annat Efter tio-program: ”Efter tio – Är mjöl farligt?” intervjuas professor emeritus Stig Bengmark, ursprungligen kirurg men som under stor del av sin karriär har forskat på levern och bukspottkörteln samt forskat på hur vår föda påverkar inflammationer och sjukdomar i kroppen. Sedan år 1999 är Stig Bengmark honorary visiting professor vid London University
Stig Bengmark ”Rent generellt hänger alla västerländska sjukdomar ihop med hur vi äter och det gäller alla sjukdomar från skelett- och muskelsjukdomar till neuropsykiatriska sjukdomar.”:
Min kommentar: Huvudet på spiken! “Rent generellt hänger alla västerländska sjukdomar ihop med hur vi äter”. Notera även ordet: neuropsykiatrisk. En miljon svenskar äter psykofarmaka. Jag undrar hur många av dessa som egentligen har svåra näringsbrister samt sköldkörtelbesvär vilket man kan behandla väl med ändrad kost, livsstil och rätt kosttillskott. Jag är övertygad om att samhället skulle spara mycket pengar om läkare började i den änden istället för med psykofarmaka.
Stig Bengmark (säger i vidare programmet, som alltså handlar om gluten): ”Problemet är ju inte, vilket många läkare tror, bara problem hos dem som har så kallad celiaki [glutenallergi], det vill säga tarmförändringar. Problemet är ju allra störst hos dem som inte har sådana förändringar men likväl har manifestationer i kroppen utav inflammation som härrör sig till gluten. Gluten har en funktion i kroppen som väldigt mycket liknar ett bakteriegift som heter endotoxin som skruvar upp inflammationen även om vi inte får några tarmförändringar…det är inte bara så att det är vetebaserat utan det är upphettat till oaccepterat höga temperaturer. Vid 100 grader börjar protein och fett och protein och socker gifta ihop sig och då blir det molekyler som har inflammationsverkande effekt [AGE – Advanced Glycation End products]. Vid 130 grader bildas akrylamid som är känt från Hallandsåsen och vid 170-180 grader kommer det till heterocykliska carcinogena aminer, alltså cancerframkallande ämnen…Min tro är, och det har visat sig i djurexperimentella studier att man kan hämma cancerutveckling och förebygga cancer om man ger dem den kost som är lämplig för dem.”
Min kommentar: Jag tror att de flesta skulle må bra av att undvika gluten helt och hållet och att cancer påverkas av kosten är jag helt övertygad om. Det har jag skrivit om här bland annat.
Jag har skrivit det tidigare: Lider du av sjukdom, åkommor, kroppsliga eller psykiska besvär eller om du inte känner dig på topp? Ja, då bör du ta ett helhetsgrepp om din kost. Det är en oerhört potent faktor som antigen är läkande och skapar hälsa eller stjälpande och skapar ohälsa i ditt liv. Det är emellertid tyvärr inte så enkelt att en melodi passar precis alla. Tag exemplet frukt. Man kan faktiskt inte säga att alla mår bra av att äta mycket frukt men inte heller att alla borde undvika frukt på grund av dess fruktosinnehåll. Hur mycket frukt du ”tål” beror bland annat på hur väl din lever fungerar samt hur mycket GLUT-5 du har i dina mikrovilli i tunntarmen. GLUT-5 är ett transportprotein som ser till att fruktos transporteras från tarmkanalen till dina enterocyter, en viss typ av tarmceller. Om du har brist på GLUT-5 kommer för lite fruktos att tas upp i tunntarmen och istället transporteras till tjocktarmen där det kan leda till ökad tillväxt bakterier och man kan dessutom få näringsbrister. Exemplet ovan belyser att en del tål vissa livsmedelsgrupper bättre än andra. Däremot kan man generalisera och säga att alla skulle må bra av att endast få i sig fruktos via frukt och grönt, aldrig via tillsatt fruktos/fruktocker, samt att de flesta troligtvis skulle må bra av att hålla sitt fruktosintag till maximalt 15-20 gram per dag. Har man utvecklat diabetes eller lider av övervikt bör man troligtvis äta mindre än 15 gram fruktos per dag medan man som frisk och tränande individ kan äta till och med 25 gram fruktos per dag. Ovanstående resonemang vill belysa att det kan vara vanskligt att tro att en typ av kost passar för alla, men även att det trots allt finns ett antal kostparametrar som är allmängiltiga oavsett vem du är och var/hur dina förfäder har levt. Om någon däremot påstår att kost inte påverkar hälsan vet han eller hon inte vad de talar om. Ställ dig följande frågor nästa gång du hör följande av din läkare oavsett vad din sjukdom är: ”Kosten har ingen betydelse.”
- När tog din läkare examen?
- Vilken kunskap har han eller hon när det gäller biokemi samt nutrition?
- Har hon eller han hängt med i den spjutspetsforskning som exempelvis professor Erlanson-Albertsson bedriver?
- Kan det vara så att jag tar en risk när det gäller min långsiktiga hälsa om jag lyssnar på ett dylikt påstående och är det ens troligt ur ett biologiskt perspektiv att vi skulle vara den enda djurarten på hela planeten som av någon outgrundlig anledning inte påverkas av det “foder” vi får/äter?
Jag ska vara så provocerande och säga att det du stoppar i dig ingår som en parameter i alla sjukdomar och besvär utan undantag. Därmed inte sagt att det även finns andra komponenter som påverkar hälsan: genetik, toxiner, patogener, stress, sorg, brist på träning, sömn osv. Dessa måste givetvis också adresseras för att bli eller förbli frisk. Hälsan är som jag skriver här, inte en sak utan flera.
Varför tyckte jag att det här programmet var så viktigt? Jo, Charlotte Erlanson-Albertsson är, som sagt, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, forskar på kost och dessutom utbildar läkare i de tunga delarna cellbiologi och fysiologi. Hon är en tung röst när det gäller medicinsk forskning och läkarkåren; hon säger rakt ut i TV att:
- Läkare, av den äldre skolan, saknar rent generellt kunskap om vilken oerhörd inverkan kosten har på hälsan. Min kommentar: jag tror tyvärr att detta även gäller många nyutexaminerade läkare också. De kanske förstår att kosten påverkar hälsan men de saknar kunskap om vilken kost som är hälsosam, vilken kost som är ohälsosam och varför det är så. Jag tror dessutom att många läkare saknar kunskap om kosttillskott och utan att tveka ordinerar produkter som Calcichew eller apotekets vitaminer och mineraler utan att ha en susning att dessa gör mer skada än nytta.
- Att kost verkligen har en oerhörd inverkan på hälsan. Min kommentar: Huvudet på spiken!
Ergo: Kost = Hälsa eller ohälsa. It is your choice…
PS. Det finns svår genetiska sjukdomar som exempelvis barn föds med. Där har troligtvis moderns kost spelat en minimal roll. Även om dessa sjukdomar säkerligen förbättras av en god kost, det vill säga att alla biokemiska processer och kroppens alla celler har tillgång till precis de näringsämnen av rätt sort och dos som de behöver för optimal läkning, ska man trots det vara ödmjuk inför det faktum att kost är en parameter i ekvationen, en parameter av flera.
Leave a Reply