Hudläkaren Dr. Nicholas Perricone, även adjungerad professor i medicin, har skrivit tre New York Times # 1 Best Sellers om rynkor, hud och skönhet, bland annat boken ”Ageless Face, Ageless Mind”. Han är dessutom filmstjärnornas hudläkare och har även varit med i TV-programmet Oprah och Access Hollywood. Han säger att Astaxantin ”är en stjärna bland anti-aging mat”. Han säger vidare att Astaxantin ”har visat sig förbättra hudens kvalitet, elasticitet och reducera rynkor. Den ökar även uthållighet samt återhämtning vid intensiv träning.” Dr. Perricone anser att Astaxantin är ett av hans tio-i-top-tillskott för huden och sammanfattningsvis menar han att Astaxantin:
Reducerar rynkbildning
Reducerar åldersfläckar, så kallade pigmentfläckar
Reducerar ansiktssvullnader tillsammans med bland annat omega-3
Är exceptionellt antiinflammatorisk
Skyddar muskler och bidrar till att öka uthållighet
Skyddar hjärnan och ögat
Reducerar inflammatoriska cytokiner
Förbättrar matsmältningen
Har en myriad av hälsofördelar och ger ett skydd mot oxidativ stress
Nicholas Perricone nämner även flera gånger Astaxantin som ett mirakelämne i sin serie av Forever Young-texter. Jag vågar nog påstå att Astaxantin tillsammans med hela komplexet av E-vitamin (alfa, beta, gamma, delta tokoferol samt alfa, beta, gamma, delta tokotrienol,alltså inte bara alfatokoferol. Kontrollera det nästa gång du köper en multivitaminmineral.) samt omega-3 är några av de bästa kosttillskotten för huden. Åter till Astaxantin. Vad är detta för mirakelämne egentligen?
Vad är Astaxantin?
Astaxantin är en mycket kraftfull antioxidant som tillhör gruppen karotenoider, en grupp fettlösliga ämnen som ger olika livsmedel dess röda, gula och orangea färg bland annat. Det finns fler än 600 olika karotenoider och en av de mest kända är betakaroten som finns i morötter. Karotenoider delas in i karotener och xantofyller. Astaxantin är en xantofyll som förutom att fungera som ett mirakelmedel för hollywoodstjärnor som vill ha rynkfri och lysterrik hy bland annat skyddar A-vitamin, E-vitamin och andra karotenoider från oxidering samt förhindrar ohälsosam oxidation i, på och kring kroppens celler.
Astaxantin är både en vatten- och fettlöslig antioxidant vilket gör att den kan verka i blod samt intra- och extracellulär vätska (vätska både inne i och utanför cellen) men även i cellmembran och olika lipoproteiner vilka består av fettsyror. Astaxantin kan dessutom korsa blod-hjärnbarriären, vilken utgörs av mycket täta kapillärväggar. Blod-hjärnbarriären ska förhindra oönskade ämnen att lämna hjärnans blodkärl och nå nervvävnaden i hjärnan. Astaxantin kan även korsa blod-kammarvattenbarriären, vilken är den fysiologiska spärren mellan blodet och kammarvattnet i ögat. Det är anledningen till att Astaxantin även skyddar svårnådda delar som hjärnan och ögat mot angrepp av fria radikaler och inte bara huden eller andra organ i kroppen.
Astaxantin bildas primärt i en alg som heter Haematoccous pluvialis som ett naturligt skydd mot solens ultravioletta strålar. Lax, krabbor, räkor och krill som äter algen får sin rosa färg från astaxantin, detsamma gäller flamingos som faktiskt föds vita men får en rosa fjäderdräkt när de äter små kräftdjur som innehåller astaxantin. Observera att endast vild lax äter naturlig astaxantin. Odlad lax får syntetisk astaxantin vilket Dr. Perricone anser är betydligt sämre källa till Astaxantin. Forskaren Paris Kidd, som har studerat cellbiologi vid Berkely säger i en rapport att ”Även om syntetiskt astaxantin är tillgängligt, har den en annan molekylärprofil i jämförelse med naturligt astaxantin.“
Astaxantin står sig dessutom riktigt bra i jämförelse med andra antioxidanter. Studier som har jämfört naturligt astaxantin med E-vitamin, alfa- och betakaroten, lutein och lykopen visar att astaxantin har den högsta antioxidativa effekten mot fria syreradikaler av alla dessa ämnen.
Att välja astaxantin Den som har följt min blogg vet att jag kan liknas vid en jobbig, ettrig och irriterande terrier när det gäller att undersöka kosttillskott. Jag kontaktar tillverkaren och ställer jobbiga frågor, testar, ringer tillbaka, ställer nya ännu jobbigare kontrollfrågor, testar igen osv. Jag kontaktar gärna forskare på området om det går och frågar efter hans eller hennes synpunkter. Jag går helt enkelt aldrig in en hälsokostbutik och köper det som står på hyllan utan att veta exakt vad det är jag köper. Det är en av anledningarna till att jag arbetar med greatlife.se. Jag ville helt enkelt ha en butik där jag själv kunde ”gå in” och köpa vad som helst på ”hyllan” och veta att det var det absolut bästa i sitt slag, en hälsokostbutik där varenda produkt kan passera mitt minimala, hårfina och skoningslösa nålsöga när det gäller kvalitet och effekt. Med andra ord, en butik som bara har det bästa. Om jag ska vara ärlig är många kosttillskott inte speciellt bra, tyvärr. Det är legotillverkade kemiska pulver som har fått en snygg etikett där det marknadsförande företaget troligtvis inte har tillräcklig kunskap om vad grundråvaran är, tillverkningsmetoden, kunskap om det finns in-house-laboratorium, om det finns ett tredje-parts-laboratorium eller andra relevanta faktorer som påverkar produkten. När det gäller Astaxantin har jag nu i cirka 15 månader ringt tillverkare, testat och äntligen hittat en som jag är nöjd med och som jag nu tar själv. Det är Dr. Mercolas Astaxantin-produkt. Dr. Mercolas Astaxantin är det enda Astaxanthin i världen, vad jag vet, som använder O2B-processen för att skapa en högkvalitetsprodukt med mycket lång stabilitet. Dr. Mercolas Astaxanthin använder inte lösningsmedel för att separera astaxantinet från algen.
Det finns andra Astaxantin-märken på marknaden, varför rekommenderar du inte dessa? Dessa märken kommer troligtvis att ha samma naturliga fina astaxantin från algen Haematoccous pluvialis, dock med ganska hög sannolikhet inte framställda med O2B-processen men det är inte därför jag inte vill ha dem. Det är på grund av alla andra ingredienser förutom just astaxantinet. De innehåller syntetiska isolerade vitaminer vilket jag inte vill ha i mig.
_______________________________________
PS1. Några av Dr. Perricones kunder är: Kate Hudson, Uma Thurman, Eva Mendes, Cate Blanchet, Kim Cattrall och Julia Roberts – ganska ointressant i sammanhanget men eftersom jag skrev att han var filmstjärnornas hudläkare tänkte jag att det säkerligen finns någon som vill veta vilka några av dessa är.
PS3. Ett komplett whole food E-vitamin med alla åtta former av tokoferoler och tokotrienoler finns här. Icke-uppkoncentrerad högstabilitets omega-3 finns här.
PS3. Antioxidanter gör fria radikaler mindre reaktiva. Fria radikaler är molekyler som är mycket reaktiva just på grund av att de har oparade elektroner i sitt yttersta elektronskal. Det gör att de gärna reagerar med andra ämnen. I och med det finns det risker för cellskada om fria radikaler alltså inte först neutraliseras av antioxidanter. Även om fria radikaler verkligen kan göra mycket stor och allvarlig skada i kroppen och på huden fyller även fria radikaler viktiga funktioner då de med hjälp av vanliga lymfocyter dödar bakterier samt får hjärtat att pumpa mer blod vid situationer av stress. Vid vanlig andning bildas fria syreradikaler i cellens mitokondrier men vid hård träning kan syreanvändningen öka mellan 10 till 20 gånger jämfört med vila; därmed bildas enorma mängder fria syreradikaler. För höga nivåer av fria syreradikaler kan leda till oxidativ stress vilket alltså är mycket skadligt. Som tur är finns det både vattenlösliga och fettlösliga antioxidanter som kan göra fria radikaler mindre reaktiva. Exempel på några antioxidanter är:
Perricone, N. (2007) The Perricone Weight-Loss Diet: A Simple 3-Part Plan to Lose the Fat, the Wrinkles, and the Years. New York: Ballantine Books, Random House, Inc.
Jag har precis sett programmet ”Efter tio – De vita gifterna: Vad gör socker med din kropp?” med Malou Von Sivers på TV4-Play. Där diskuterades socker och farorna förknippade med det. En kvinna vid namn Eva Renner som varit sockerberoende berättade om sin resa ur sockerberoendet samt om sina hypotyreosbesvär och hur dessa försvunnit med hjälp av ändrad kosthållning. Dessutom medverkade även Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet. Charlotte Erlanson-Albertsson forskar på aptitreglering och energibalans och undervisar dessutom blivande läkare i cellbiologi och fysiologi.
Det är självklart att raffinerat socker är värdelöst ur hälsosynpunkt och det var inte det som fick mig att reagera när jag tittade på programmet. Det var några andra uttalanden som särskilt tilldrog sig min uppmärksamhet. Låt oss se vad som sades under programmet:
Malou Von Sivers ”Vad är det som är så farligt med det här [socker] mer än som jag sade att man får hål i tänderna och blir tjock…nu har man sett att socker har mycket allvarligare konsekvenser?”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Ja, det har mycket större effekter och det nya är att det ger en inflammation i kroppen och inflammation är något som finns i många olika moderna västerländska sjukdomar. Åderförkalkningen är en inflammation. Alzheimers, åldersglömska är en inflammation, även cancer och njursjukdomar.”
Min kommentar: Även om det inte egentligen är speciellt nytt att socker inducerar en inflammatorisk reaktion i kroppen är det mycket bra att detta lyfts fram i TV. Jag önskar att fler förstod vilken oerhörd skada raffinerat socker gör. Låggradiga kroniska inflammationer som långvarigt sockerintag bland annat leder till är förknippat med många svåra sjukdomar som hjärtkärlbesvär, övervikt och cancer. Under människans utveckling har sötmans dragkraft varit mycket stor eftersom den ger belöning, snabb energi till hjärnan och muskelcellerna samt att det söta ofta har varit icke-toxisk (i de mängder vi konsumerat tidigare via frukt, bär och grönsaker, det vill säga). Däremot har vi tidigare fått kämpa för att få tag i snabba kolhydrater. Se denna video om hur en man från Bayaka-folket klättrar i ett träd för att få tag i honung så förstår du vad jag menar.
Nu finns det säkerligen någon som tänker att kvinnan och barnen endast stod på marken och tittade på men fick ta del av glukosen och fruktosen i honungen trots avsaknaden av muskulärt arbete från deras sida. Jag kan näst intill garantera dig att både kvinnan och barnen har genomfört ett större muskelarbete under denna dag allena än vad en kontorsarbetad genomsnittlig person gör under en hel vecka. Dessutom tror jag inte att detta afrikanska stamfolk, eller andra naturfolk heller för den delen, konsumerar den här mängden honung särskilt ofta. Det tog förövrigt Tete 3 timmar att klättra upp och få ner honungen till marken.
Låt oss ta ett exempel som passar våra breddgrader. För att plocka 225 gram blåbär (vilket är den mängd som finns i ett paket frysta ekologiska blåbär) behöver du genomföra flera repetitioner av knäböj för att huka dig och komma ner på den nivå som blåbären växer. Det aktiverar quadriceps femoris, vilket är kroppens största muskelgrupp samt gluteus som är kroppens största muskel. Dessutom aktiveras även de tre musklerna på baksidan av låret. Med andra ord vi har under evolutionen inte kunnat äta 225 gram blåbär utan aktivera våra största muskler. Det står i skarp kontrast till att vi idag har tillgång till mer glukos och fruktos än vad vi någonsin har haft och det enda vi behöver göra är att betala. Jag menar inte att du inte ska äta frysta blåbär men ha i åtanke att muskelexercis bör ingå i din livsstil för att vara hälsosam.
Malou Von Sivers diskuterar vidare med kvinnan Eva Renner som alltså har blivit fri från sin hypotyreos sedan 2,5 år med hjälp av kostförändringar och riktar sedan sin kommentar till professor Charlotte Erlanson-Albertsson.
Malou Von Sivers ”Det låter ju fantastiskt att man kan äta sig frisk från en ganska svår diagnos som det [hypotyreos ] ändå är?”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Ja, det är en väldigt intressant historia och jag tror att den är representativ för just vilken betydelse kosten har. Kosten är ju inte bara energi utan den frisätter ju olika hormoner…vilket kan höra ihop med din [Eva Renners] sjukdomsbild”
Malou Von Sivers ”För det är väl så att hormonpåverkade sjukdomar kopplar man ju inte alltid ihop med kost?”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Nej man gör ju inte det, men det är ju där forskningsfronten ligger nu, att man tar reda på vad det är för hormoner som frisätts när man äter… de inflammations- markörerna som vi har sett frisätts stannar inte i tarmen för det kan man ju tänka sig att det blir någon sorts irritation [där], utan de går till hjärnan och då kan man verkligen få många symptom.”
Malou Von Sivers (riktar sig till Eva Renner) ”Du har ju verkligen totalförändrat ditt liv och gått från riktigt sjuk till frisk…vad säger läkarna om det här, när du kommer tillbaka och säger att du har slutat med din medicin och ändrat din kost?”
Eva Renner ”De vill inte tro på det.”
Malou Von Sivers ”Men det här med kosten vill man inte ta in då låter det som? Du nickar? (säger Malou Von Sivers och tittar på professor Erlanson-Albertsson).”
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Ja, tyvärr är det ju så att det finns en okunskap och då håller man det ifrån sig. Jag tror att de läkare som utbildar sig idag kommer att få mer kunskap att ta in vilken betydelse kosten har för hälsan…Kostmolekyler i sig är hormoner så de har en otrolig betydelse. Det är stora mängder man får i sig och alla dessa har effekt.”
Min kommentar: Detta är ett grundläggande problem hos läkarkåren. De förstår, i regel, inte hur otroligt viktig kostparametern är i hälsoekvationen. Kost är mer än bara energi som sagt; det är märkligt att det inte har blivit grundlagt hos dem som ska arbeta för att bota sjuka.
Samtalet i programmet glider in på socker:
Charlotte Erlanson-Albertsson ”Socker finns i nästan allting. Det är ju tendensen idag att istället för vanligt socker så tar man något annat och det är lika illa det. Fruktsocker blev väldigt populärt för det gav inte så högt blodsocker men fruktsocker är väldigt reaktivt. Det reagerar med våra proteiner. Det är åtta gånger mer reaktivt än druvsocker…Man ska inte sluta äta frukt men fruktläsk, GI-barer [processade nötbars med fruktsocker] är processade och deras molekyler förändrade så att de känns främmande för kroppen; då startar den här inflammationen. Inflammationen blir egentligen att den sticker hål på tarmen så att det blir ett läckage. Tarmen är barriären mot omvärlden och kan vad som helst komma in och nå blodbanan kan det ta sig till hjärnan och olika ställen [i kroppen]….sötningsmedel är konstlade så de ska vi vara försiktiga med.”
Min kommentar: Det är mycket bra att en duktig forskare som Erlanson-Albertsson tar upp faran med för mycket fruktos och processade kolhydrater samt att tarmens integritet är otroligt viktig för hälsan. Dessutom lyfter hon fram att det som släpps igenom tarmslemhinnan och når blodbanan även riskerar att nå hjärnan. Det man stoppar i sig idag ger både kognitiv funktion och mental status imorgon.
I ett annat Efter tio-program: ”Efter tio – Är mjöl farligt?” intervjuas professor emeritus Stig Bengmark, ursprungligen kirurg men som under stor del av sin karriär har forskat på levern och bukspottkörteln samt forskat på hur vår föda påverkar inflammationer och sjukdomar i kroppen. Sedan år 1999 är Stig Bengmark honorary visiting professor vid London University
Stig Bengmark ”Rent generellt hänger alla västerländska sjukdomar ihop med hur vi äter och det gäller alla sjukdomar från skelett- och muskelsjukdomar till neuropsykiatriska sjukdomar.”:
Min kommentar: Huvudet på spiken! ”Rent generellt hänger alla västerländska sjukdomar ihop med hur vi äter”. Notera även ordet: neuropsykiatrisk. En miljon svenskar äter psykofarmaka. Jag undrar hur många av dessa som egentligen har svåra näringsbrister samt sköldkörtelbesvär vilket man kan behandla väl med ändrad kost, livsstil och rätt kosttillskott. Jag är övertygad om att samhället skulle spara mycket pengar om läkare började i den änden istället för med psykofarmaka.
Stig Bengmark (säger i vidare programmet, som alltså handlar om gluten): ”Problemet är ju inte, vilket många läkare tror, bara problem hos dem som har så kallad celiaki [glutenallergi], det vill säga tarmförändringar. Problemet är ju allra störst hos dem som inte har sådana förändringar men likväl har manifestationer i kroppen utav inflammation som härrör sig till gluten. Gluten har en funktion i kroppen som väldigt mycket liknar ett bakteriegift som heter endotoxin som skruvar upp inflammationen även om vi inte får några tarmförändringar…det är inte bara så att det är vetebaserat utan det är upphettat till oaccepterat höga temperaturer. Vid 100 grader börjar protein och fett och protein och socker gifta ihop sig och då blir det molekyler som har inflammationsverkande effekt [AGE – Advanced Glycation End products]. Vid 130 grader bildas akrylamid som är känt från Hallandsåsen och vid 170-180 grader kommer det till heterocykliska carcinogena aminer, alltså cancerframkallande ämnen…Min tro är, och det har visat sig i djurexperimentella studier att man kan hämma cancerutveckling och förebygga cancer om man ger dem den kost som är lämplig för dem.”
Min kommentar: Jag tror att de flesta skulle må bra av att undvika gluten helt och hållet och att cancer påverkas av kosten är jag helt övertygad om. Det har jag skrivit om här bland annat.
Jag har skrivit det tidigare: Lider du av sjukdom, åkommor, kroppsliga eller psykiska besvär eller om du inte känner dig på topp? Ja, då bör du ta ett helhetsgrepp om din kost. Det är en oerhört potent faktor som antigen är läkande och skapar hälsa eller stjälpande och skapar ohälsa i ditt liv. Det är emellertid tyvärr inte så enkelt att en melodi passar precis alla. Tag exemplet frukt. Man kan faktiskt inte säga att alla mår bra av att äta mycket frukt men inte heller att alla borde undvika frukt på grund av dess fruktosinnehåll. Hur mycket frukt du ”tål” beror bland annat på hur väl din lever fungerar samt hur mycket GLUT-5 du har i dina mikrovilli i tunntarmen. GLUT-5 är ett transportprotein som ser till att fruktos transporteras från tarmkanalen till dina enterocyter, en viss typ av tarmceller. Om du har brist på GLUT-5 kommer för lite fruktos att tas upp i tunntarmen och istället transporteras till tjocktarmen där det kan leda till ökad tillväxt bakterier och man kan dessutom få näringsbrister. Exemplet ovan belyser att en del tål vissa livsmedelsgrupper bättre än andra. Däremot kan man generalisera och säga att alla skulle må bra av att endast få i sig fruktos via frukt och grönt, aldrig via tillsatt fruktos/fruktocker, samt att de flesta troligtvis skulle må bra av att hålla sitt fruktosintag till maximalt 15-20 gram per dag. Har man utvecklat diabetes eller lider av övervikt bör man troligtvis äta mindre än 15 gram fruktos per dag medan man som frisk och tränande individ kan äta till och med 25 gram fruktos per dag. Ovanstående resonemang vill belysa att det kan vara vanskligt att tro att en typ av kost passar för alla, men även att det trots allt finns ett antal kostparametrar som är allmängiltiga oavsett vem du är och var/hur dina förfäder har levt. Om någon däremot påstår att kost inte påverkar hälsan vet han eller hon inte vad de talar om. Ställ dig följande frågor nästa gång du hör följande av din läkare oavsett vad din sjukdom är: ”Kosten har ingen betydelse.”
När tog din läkare examen?
Vilken kunskap har han eller hon när det gäller biokemi samt nutrition?
Har hon eller han hängt med i den spjutspetsforskning som exempelvis professor Erlanson-Albertsson bedriver?
Kan det vara så att jag tar en risk när det gäller min långsiktiga hälsa om jag lyssnar på ett dylikt påstående och är det ens troligt ur ett biologiskt perspektiv att vi skulle vara den enda djurarten på hela planeten som av någon outgrundlig anledning inte påverkas av det ”foder” vi får/äter?
Jag ska vara så provocerande och säga att det du stoppar i dig ingår som en parameter i alla sjukdomar och besvär utan undantag. Därmed inte sagt att det även finns andra komponenter som påverkar hälsan: genetik, toxiner, patogener, stress, sorg, brist på träning, sömn osv. Dessa måste givetvis också adresseras för att bli eller förbli frisk. Hälsan är som jag skriver här, inte en sak utan flera.
Varför tyckte jag att det här programmet var så viktigt? Jo, Charlotte Erlanson-Albertsson är, som sagt, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, forskar på kost och dessutom utbildar läkare i de tunga delarna cellbiologi och fysiologi. Hon är en tung röst när det gäller medicinsk forskning och läkarkåren; hon säger rakt ut i TV att:
Läkare, av den äldre skolan, saknar rent generellt kunskap om vilken oerhörd inverkan kosten har på hälsan. Min kommentar: jag tror tyvärr att detta även gäller många nyutexaminerade läkare också. De kanske förstår att kosten påverkar hälsan men de saknar kunskap om vilken kost som är hälsosam, vilken kost som är ohälsosam och varför det är så. Jag tror dessutom att många läkare saknar kunskap om kosttillskott och utan att tveka ordinerar produkter som Calcichew eller apotekets vitaminer och mineraler utan att ha en susning att dessa gör mer skada än nytta.
Att kost verkligen har en oerhörd inverkan på hälsan. Min kommentar: Huvudet på spiken!
Ergo: Kost = Hälsa eller ohälsa. It is your choice…
PS. Det finns svår genetiska sjukdomar som exempelvis barn föds med. Där har troligtvis moderns kost spelat en minimal roll. Även om dessa sjukdomar säkerligen förbättras av en god kost, det vill säga att alla biokemiska processer och kroppens alla celler har tillgång till precis de näringsämnen av rätt sort och dos som de behöver för optimal läkning, ska man trots det vara ödmjuk inför det faktum att kost är en parameter i ekvationen, en parameter av flera.
En del citat från programmen har ändrats för att läsförståelsen ska förbättras. Exempelvis har en del talord tagits bort som inte existerar i det skrivna språket.
”Vitamintillskott kan ge tidigare död” heter en artikel i DN, publicerad 2012-03-22. Artikeln bygger på en Cochrane-rapport. Cochrane Collaboration är ett nätverk av frivilliga forskare som sysslar med att systematisera redan publicerade forskning. De genomför ett systematiskt översiktsarbete på randomiserade kontrollerade studier. De är stora och seriösa men ibland blir det väldigt, väldigt fel.
År 2007 och 2008 publicerades basmaterialet som utgör grunden till den nya rapporten som ingår i The Cochrane Library 2012, Issue 3. Nu har alltså Professor Christian Gluud och Goran Bjelakovic med kollegor lagt till ytterligare ett antal studier som publicerats efter år 2008 till rapporten. Materialet omfattar nu totalt 78 randomiserade kliniska studier med sammanlagt nästan 300 000 individer.
Stämmer resultatet bara för att det är många individer i metaanalysen? Nej tyvärr inte, för metaanalyser måste man titta på varje enskild studie som är inkluderad, dvs alla 78 stycken. Låt oss titta lite närmare på själva studien och se vad den säger och vad som har gjorts. Gluud med kollegor kom fram till att personer som tar tillskott av A-vitamin, betakaroten och E-vitamin löper en ökad risk för att dö med cirka 4%. Det är samma ungefär resultat som rapporten från år 2007 och 2008 kom fram till.
Innan jag går vidare med mina kommentarer, ska vi se vad andra forskare, både externa och inom Cochrane-nätverk skrivit om originalrapporten från år 2008 samt om denna nyare rapport. (För den som vill ha referenser ingår dessa kommentarer i själva rapporten; se länk nedan). Rapporten har blivit mycket kritiserad:
Rapportens fynd att A-vitamin, beta-karoten och E-vitamin kan öka risken för mortalitet är författarnas slutsats. Detta resultat var endast producerat via statistik manipulation…
Författarna refererar till tidigare publicering av sin egen metaanalys men tar inte hänsyn till den detaljerade kritik gällande vetenskap och metodologi som framförts.
En metaanalys över mortalitet ska inte användas som verktyg för att marknadsföra kontroversiella åsikter mot nutrition i primära och sekundära sjukdomar. Studien förenar data från både friska och sjuka och inkluderar även flera andra inblandningar vilket ökar datans osäkerhet. Det kan i sin tur dölja positiva effekter. Att förena sjuka och friska i studien sammanblandar nutrition och farmakologi.
Studier utan dödsfall exkluderas i metaanalysen, 405 studier exkluderas i jämförelse med de 67 som inkluderades [Min kommentar: grundstudien från år 2008 hade 67 studier]. Det kan dessutom ha varit dödsfall i studierna som inte har något med kosttillskott att göra. Dessutom bör författarna tvingas att besvara den existerande och omfattande kritik som föreligger mot deras arbete innan de publicerat denna repeterade studie.
Viktiga redoxaktiva substanser som rutin, CoQ10 som användes i de inkluderade studierna togs ingen hänsyn till.
Studier på barn och gravida exkluderas ”eftersom dessa kan behöva antioxidanter”. Detta skapar bias och talar för att författarna är emot antioxidanter.
Rapporten är statistiskt inkonsekvent vilket gör att dess slutsats blir tveksam. Vidare är deras statistiska antaganden inte bra.
Slutsatsen kan inte anses mer än författarnas tidigare fördomar. Cochrane bör vara tydlig med rapportens subjektivitet.
Författarna jämför äpplen och päron.
Författarna försökte omfatta alla antioxidant- och vitamin-A-studier. Dylika försök kräver dock mycket arbete och leder ofta till felaktigheter när data tas fram samt svårigheter med att sätta sig in i och förstå de studier som inkluderas. Som en följd av detta fick författarna skriva en halv sida med errata/korrigeringar i JAMA (Journal of the American Medical Assocation – Bjelakovic G. Corrections. JAMA 2008;299:765-6.). Trots detta inkluderas Chandra-studien från 1992 som har visat sig vara förfalskad.
Professor John Bailar kritiserar metaanalys-förfarandet rent generellt och visar flera felaktigheter i fem stycken stora metaanalyser. Bailar kritiserar sättet varmed en grupp forskare väljer ett ämne, letar efter studier som de förenar i en meta-analys utan att sätta sig i biologin och annat relevant i ämnet.
Det stora antalet fel i studien och inkluderandet av Chandra-studien pekar på stora problem i rapporten.
Nu till der som jag vara det absolut största problemet med den här rapporten och den viktigaste kritiken som även lyfts fram av flera forskare och läkare. Tiotusenkronorsfrågan är:
Vad använde man för typ av kosttillskott i studien?
Om man läser studien hittar man på sid 280 följande citat från författarna: ” …we could not include trials with tocotrienols, gama tocopherol, or any other form of vitamin E because such randomised trials have not been published. The majority of the trials conducted tested alpha-tocopherol. We will in future updates try to highlight this issue.” Vad säger de? Jo, de säger att i studierna ingick endast en form av E-vitamin som heter alfa-tokoferol.
Detta citat är nyckeln till hela problemet med den här metaanalysen. Förutom att det är vanskligt att jämföra studier med så olika längd samt att meta-analyser riskerar att få fel just på grund av de klumpar samman olika typer av studier samt alla felaktigheter i studien som nämnts ovan är det just ovanstående citat som förklarar en stor del av problematiken. Jag har tittat på materialet och det är samma dilemma genom hela materialet. Man använder vitaminer av dålig kvalitet. För dig som har läst min blogg tidigare vet du att jag har skrivit om det om och om igen: det är bättre att inte ta kosttillskott alls än att ta lågkvalitetskosttillskott. Det gäller inte endast de vitaminer som studien menade ökar risken för dödlighet (A-vitamin, betakaroten och E-vitamin) utan alla vitaminer, mineraler och fettsyror (omega-3 bland annat), utan undantag. Låt oss titta på vart och ett av de vitaminer som eventuellt skulle öka risken för dödlighet i studien:
E-vitamin E-vitamin är ett generiskt namn för en familj av åtta homologa ämnen som innefattar alfa, beta, gamma och delta tokoferoler samt alfa, beta, gamma och delta tokotrienoler. Alfa, beta, gamma och delta indikerar position på den så kallade metylgruppen och den huvudsakliga skillnaden mellan tokoferoler och tokotrienoler är tokoferoler har en mättad sidokedja medan motsvarande kedja för tokotrienoler är omättad. Naturligt E-vitamin förekommer alltid, verkligen alltid, som en d-stereoisomer medan syntetisk alfatokoferol förekommer i dl-form. De flesta studierna i metaanalysen har använt dl-alfatokoferol. Det är inte synonymt med E-vitamin. Tyvärr använder många kosttillskott dessvärre denna mindre lyckade variant och menar att de har E-vitamin i sin produkt. Författarna till studien använder ordet alfatokoferol synonymt med E-vitamin vilket det inte är för en biokemist som specialiserat sig på nutrition.
Deltagarna fick mellan 10-5000 IU E-vitamin med ett medelvärde på 539 IU och median på 400 IU. Rekommenderat dagligt intag är 22,5 IU vilket innebär att deltagarna fick nästan 18 gånger mer än rekommenderat dagligt intag och det fick de av syntetisk isolerat dl- och d-alfatokoferol. Det är egentligen förvånande att dödligheten inte var högre. Ja, jag tror att den formen som deltagarna i studien fick ökar risken för alla möjliga sjukdomar och är inget jag rekommenderar. Titta på ditt kosttillskott: om det står endast alfatokoferol ska du inte ta det, om det står dl-alfatokoferol bör du kasta det i papperskorgen. På ett bra kosttillskott ska det stå E-vitamin med d-alfa, d-beta, d-gamma, d-delta tokoferol och d-alfa, d-beta, d-gamma, d-delta tokotrienol, inget annat. Det var samma problem med studien som DN publicerade som påstod att E-vitamin ökar risken för prostatacancer. Jag har skrivit om den studien här.
Alltså E-vitamin förekommer aldrig någonsin isolerat som endast alfatokoferol i naturen. Naturligt förekommer E-vitamin som ett komplex av olika varianter av alfa, beta, gamma och delta tokoferol och alfa, beta, gamma och delta tokotrienol och i formen d och inte dl. Det är anledningen till att jag tar E-vitamin från whole food (och alltid tillsammans med selen). DN borde ha skrivit att syntetiskt isolerat alfa-tokoferol ökar risken för dödlighet.
Betakaroten Betakaroten är en av cirka 600 karotenoider av vilka cirka 50 fungerar som förstadiet till A-vitamin (retinol). Syntetiskt betakaroten förekommer mestadels i formen transbetakaroten. Naturligt betakaroten däremot består av två molekyler: transbetakaroten samt 9-cis-betakaroten. För de studier som har visat ökad risk för lungcancer hos rökare i samband med betakaroten har studieobjekten tagit endast syntetisk isolerad betakaroten. Dessa studiers resultat stämmer men det betyder inte att betakaroten är farligt eller skadligt, det betyder att felaktig form av betakaroten är farligt.
Naturligt betakaroten förekommer dessutom aldrig helt isolerat utan alltid tillsammans med andra karotener och xantofyller (gult pigment) som ingår i en familj som kallas karotenoider. Exempelvis, finns det i en morot eller en tomat förutom betakaroten, även alfakaroten, cantozantheen, gammakaroten, omegakaroten bland annat. Om du tar isolerat betakaroten minskar den samverkan som medlemmarna i karotenoidfamiljen har. I alla, utom några få studier, i Cochrane-rapporten har man använt syntetiskt isolerat betakaroten. DN borde ha skrivit att syntetiskt isolerat betakaroten ökar risken för dödlighet.
A-vitamin Retinol är syntetiskt A-vitamin. Naturligt A-vitamin består av en mix av olika isomerer, aldehyder, estrar, syror och alkoholer. Studieobjekten fick syntetiskt A-vitamin som gavs i doserna 1333 IU (0,4 mg) till 200 000 IU (60 mg) med ett medelvärde om 17491 IU och median om 5000 IU. Vuxna har ett rekommenderat dagligt intag om cirka 2333 IU. Jag har inte funnit hur seriefördelningen ser ut men att man tar med studier som administrerar 200 000 IU är inte seriöst. DN borde ha skrivit syntetiskt isolerat A-vitamin ökar risken för dödlighet.
Alltså… Trots att den här studien har flera problem förknippade med själva metoden, med det statistiska tillvägagångssättet och har fått ordentligt kritik för det, är det allvarligaste problemet enligt mig är följande: Forskarna i Cochrane-studien antar att det inte är någon skillnad mellan syntetiska och naturliga former av vitaminer vilket alltså är helt fel. Problemet med att använda generiska namn är att naturliga wholefood vitaminer och mineraler av högsta kvalitet som kan förbättra hälsan avsevärt och skjuta upp dödlighet, svåra sjukdomar och andra hälsobesvär placeras i samma kategori som syntetiska isolerade vitaminer/molekyler. Den ena bidrar till hälsa den andra kan riskera att stjälpa hälsan på sikt. För mig blir denna studie som att säga att diesel är farligt för bilar men att den som säger det har tankat diesel i en bensindriven bil utan att förstå att det är fel bränsle. Det bränsle som deltagarna i dessa studier fick är helt fel för deras system. Vi behöver vitaminer och mineraler i rätt form och inte bara jag utan även US Department of Agriculture, Agricultural Research Service (USDA), motsvarande vårt Jordbruksverk, är tyvärr övertygade om att majoriteten av befolkningen har näringsbrister:
Vitaminer och mineraler ska först och främst komma från mat men för att täcka de brister som uppenbarligen finns är kosttillskott den bästa försäkring som finns förutsatt att de är av rätt sort och kvalitet, i annat fall är det som sagt bättre att avstå. Varför har jag valt att ta in Innate Response vid sidan om mitt vanliga arbete? Jo, just därför att jag saknade den typen av kosttillskott som jag själv ville ha. Jag vill bara ha det bästa, inget annat. Fick någon enda av dessa 296707 deltagare ett bra wholefood av högsta kvalitet, eller ens ett syntetiskt isolerat kosttillskott av högsta kvalitet? Svaret är: Nej, det fick de inte…och därmed har du, enligt mig, den huvudsakliga förklaringen till varför deltagarna fick ett sådant nedslående resultat av något som normalt ska vara bra för oss. Kvalitet kommer alltid att vinna i längden, vilken produkt man än talar, om men det är extra viktigt när det gäller kosttillskott. Det har Cochrane-rapporten gjort mycket tydligt.
PS. Forskarna Jeanne Drisko, Julia Chapman och Verda Hunter vid School of Medicine, University of Kansas Medical Center lyfte fram i en studie publicerad i tidskriften Gynecologic Oncology att just E-vitamin men i formen alfa, beta, gamma och delta tokoferol och alfa, beta, gamma och delta tokotrienol samt betakaroten men som en mix av naturliga karotenoider minskar risken för cancer. Vad var skillnaden mot Cochrane-studien? Jo, Drisko och hennes kollegor lät studieobjekten inta de naturliga formerna av näringsämnena, inte syntetiska isolerade varianter. Tanka rätt bränsle så blir det bra, tanka fel bränsle så blir det inte bra; det är mycket enkelt.
Äntligen är det nya och viktiga numret av Näringsmedicinsk Tidskrift ute (Januari 2012, Nr.2, Årgång 17). För dig som är ny läsare av den här bloggen vill jag redogöra att jag sitter i redaktion för Näringsmedicinsk Tidskrift. Det är några få tidskrifter som jag tycker att alla som har ett intresse för kost, hälsa och livsstil bör läsa. Denna är en av dem. Låt inte namnet avskräcka; Näringsmedicinsk Tidskrift har lyckats med konststycket att hålla en perfekt nivå så att personer utan relevanta förkunskaper finner matnyttig information likväl som att läkare och annan vårdpersonal med intresse för näringsfysiologi och funktionsmedicin kommer att finna utmanande och relevanta artikar.
Detta nummer handlar om hjärtats hälsa. Det är flera mycket intressanta artiklar som alla lyfter fram olika delar av hjärtkärlproblematiken. Vetenskapsjournalisten Helene Sandström skriver mycket intressant om olika blodprover för hjärta och kärl och belyser även det synnerligen tänkvärda sambandet som Läkaren Allen Gaby lyfter fram: ärrvävnad i och kring hjärtområdet hos personer som dött av akut infarkt är identisk med ärrvävnad i hjärtat på grund av muskelförtvining hos djur. Varför fick djuren denna ärrvävnad i hjärtat? Jo, på grund av näringsbrister. Det tål att tänka på.
Medicine Doktor Olle Haglund skriver i artikeln Det viktiga L-arginin/kväveoxid/nitrit/nitrats-systemet om den betydelsefulla gasen kväveoxid (NO) vilken bland annat gör att blodkärl slappnar av vilket i sin tur får blodcirkulationen att öka, så kallad vasodilation. Per-Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi, skriver intressant om något som ligger mig varmt hjärtat, nämligen vinsten för både patienten samt för sjukvårdens plånbok om korrekt närings intas och i det här fallet kopplat till besvär med artärstelhet. Vidare får man läsa ett mycket intressant patientfall som visar på fantastiska förbättringar gällande två värden för artärstelhet: Pulse wave velocity (PWV) samt Augmentationsindex (AIX). PWV är en matematisk funktion som beror på bland annat på parametrerar som blodtrycksförändring, blodvolym, blodets tjockhet. PWV-värdet ger information om aortans stelhet och ju högre PWV-värde desto högre artärstelhet. AIX visar hur hårt motståndet är i perifera artärer framför allt, dvs motstånd mot vilket hjärtat måste pumpa. Motståndet i beror i sin tur mångt och mycket på hur skadade endotelet (cellerna som täcker blodkärlens insida) är. Ateroskleros eller åderförkalkning börjar ofta som endotelcellskador. Varför sker det? Primärt genom felaktigt näringsintag och kolesterol är inte boven i dramat vilket många fortfarande verkar tro. Läs socker, överskott av kolhydrater och fria radikaler. Både PWV och AIX är oberoende riskfaktorer för kardiovaskulär morbiditet (sjukdomstal) och mortalitet (dödstal). Hur fick nu patienten bättre värden i patientfallet? Jo, genom korrekt näringsintag och rätt kosttillskott.
Lina Åhlen, BSc i Nutritional Science skriver mycket intressant om världens viktigaste hormon: leptin. Jag har skrivit om det här. Lina gör en utmärkt redogörelse för leptinets verkan i kroppen och tar dessutom upp råden från två av mina absoluta favoriter inom nutrition/biokemi: Byron J Richards och Dr. Jack Kruse. Den här artikeln är ett måste för den som lider av övervikt, metabola besvär, diabetes, hormonella obalanser och givetvis hjärt-kärlbesvär för att nämna några få.
Näringsterapeuten Anna Tillberg tar ett helhetsgrepp och utreder mjölkens vara eller icke vara i en artikelserie som kommer att förekomma i flera nummer. Hon lyfter fram en mycket intressant och spännande hypotes som jag ser fram emot att läsa del två av.
Varför är det här numret av Näringsmedicinsk Tidskrift extra viktigt?
År 2011 dog mer än 17 miljoner människor i någon form av hjärt-kärlsjukdom vilket gör den till den dödligaste sjukdomen i världen. Bara i Sverige lider fler än en miljon av hjärt-kärlsjukdom och drygt 40 procent av alla dödsfall är relaterat till hjärt-kärlsjukdom. Det är en enorm förlust för samhället och bidrar dessutom till oerhört mycket lidande för individen och dennes närstående. Om man ser till Europa kostar hjärt-kärlsjukdom 192 miljarder euro per år. För att sätta det i perspektiv skulle den summan betala av Greklands budgetunderskott nästan nio gånger om för år 2011.
Karolinska Institutet grenomförde en studie år 2007 som visade att en sund kost kombinerat med att inte röka, se till att inte vara överviktig, gå 40 minuter per dag samt träna 1 timme per vecka minskar risken för hjärt-hjärtinfarkt med 92 procent. Det finns med andra ord mycket att göra för att reducera den sjukdom som skördar flest liv per år; 92 procent är för övrigt en oerhörd riskreduktion för faktorer som dessutom ligger inom ramen för enkel och billig egenvård. Det första jag hade gjort, om jag låg i riskgruppen, är att läsa detta nummer av Näringsmedicinsk Tidskrift och framförallt Lina Åhlens utmärkta artikel om Leptin. Lägg till motion och träning till de råd Lina tar upp i artikeln så vågar jag påstå att du uppnår dina 92 procents riskreduktion relativt snart.
PS. Hjärt- och lungfonden skriver att mellan 30 och 40 procent av de som överlevt en hjärtinfarkt lider av depression. För befolkningen i övrigt är motsvarande siffra 7 procent.
Urinvägsinfektion är ett vanligt problem som drabbar över 50 % av alla kvinnor någon gång under deras livstid. Eftersom kvinnor har kortare urinrör än män drabbas kvinnor oftare än män. Cirka 90 % av alla urinvägsinfektioner beror på bakterien E.coli, dvs Escherichia coli, dock inte samma sträng av E.coli som ger magtarmbesvär. E.coli finns naturligt i tarmarna men ska inte finnas i någon större utsträckning i urinröret. Bakterier som finns i tarmarna kan nå urinröret vilket kan orsaka urinvägsinfektion. Om det sker och bakterier sedan får möjlighet att föröka sig i urinvägarna får man urinvägsinfektion. Antalet bakterier, hur starka dessa är samt statusen på ditt immunförsvar är parametrar som bestämmer hur kraftig urinvägsinfektionen blir. Jag läste om en kvinna som berättade att hon hade haft kronisk urinvägsinfektion sedan 2004 och ätit 15 antibiotikakurer under en period om 12 månader. Jag kan i stort sett lova att hon inte kommer att bli av med sina kroniska urinvägsinfektioner med den strategin. Med 15 antibiotikakurer i bagaget skulle jag vilja påstå att hon har skapat en grogrund till svår tarmdysbios vilket i sin tur leder till immunförsvarsbesvär (Stor del av immunförsvaret är lokaliserat till tarmkanalen vilket du kan läsa mer om här). Det är inte rätt strategi för att bli av med urinvägsinfektion.
Det finns personer som har urinvägsinfektionskänningar mer eller mindre hela tiden. Om man har kroniska urinvägsinfektioner som avlöser varandra är det en mycket tydlig signal på att något inte stämmer vad det gäller kroppens förmåga att ta hand om och oskadliggöra bakterieinfektioner. Urinvägsinfektion kan vara otroligt besvärligt och jag förstår om man som drabbad kan tänka sig att ta till vilka medel som helst för att bli av med infektionen. Skolmedicinskt behandlas urinvägsinfektion vanligtvis med antibiotika. Problemet med antibiotika är, förutom ökad risk för antibiotikaresistens, att man riskerar att få en obalans i tarmfloran vilket kan leda till många besvär, bland annat tillväxt av svamp men även upprepade urinvägsinfektioner. Visst, om bakterier når njurarna kan de orsaka njurbäckeninflammation vilket inte är bra; tillståndet kan bli livshotande om dessa bakterier når blodet. Då är däremot antibiotika på sin plats. Vad hade jag gjort om jag hade haft upprepade urinvägsinfektioner?
Inte druckit tranbärsjuice eftersom den alltför ofta innehåller socker vilket förvärrar grundorsaken till att urinvägsinfektionen uppstår, nedsatt immunförsvar. Vad som är värre är den stora fruktosdos du får i dig. Den kan leda till besvär med levern och ökade nivåer av urinsyra med tiden.
Inte tagit antibiotika som första åtgärd eftersom det riskerat att slå ut goda bakterier vilket i sin tur kan leda till påföljande svampinfektioner i underlivet.
Direkt slutat med allt vad socker, spannmål (bröd, gröt, pasta osv) och läsk heter.
På sikt gått över till en paleokost (stenålderskost) för att reducera belastning på immunförsvaret samt undvika de insulinproblem som är förknippade med högt intag av kolhydrater.
Intagit mycket probiotika (måste innehålla Lactobacillus acidophilus DDS-1 samt en bra multivitamin av wholefood-kvalitet).
Alltid urinerat vid behov, dvs aldrig hålla sig.
Nu till den viktigaste åtgärden: jag hade tagit D-Mannos vilket är den aktiva ingrediensen i tranbärsjuice (även i bär, persikor, äpplen bland annat). D-Mannos hjälper till att bota 90 % av alla urinvägsinfektioner på en till två dagar enligt Dr. Mercola. D-Mannos är en monosackarid som inte ger de leverproblem som fruktos kan göra. Det är 10-50 gånger mer kraftfullt i sin behandling mot urinvägsinfektioner än tranbär. Kroppen tar upp D-Mannos mycket långsammare än glukos och mycket små mängder metaboliseras så effekten på blodsockret är liten. Huvuddelen av D-Mannos filtreras i njurarna och går via urinblåsan genom urinvägarna ut ur kroppen. D-Mannos bidrar till en hälsosam flora i urinvägarna.
Jag har letat mycket länge efter det bästa preparatet mot urinvägsinfektion och det är detta: http://www.greatlife.se/halsoprodukter/D-Mannose-Cran-Gyn-DDS/. Det håller högsta kvalitet och har en perfekt sammansättning för att behandla just urinvägsinfektion naturligt och utan biverkningar eller risk för påföljande svampinfektioner. Den innhåller D-Mannos, Tranbärsextrakt, Lactobacillus Acidophilus DDS-1, Bifidobacterium Longum, Bifidobacterium lactis, Bifidobacterium Bifidum vilka verkar gynnsamt på urinvägarnas mikroflora.
Hur fungerar D-Mannos?
Cellväggarna på E.Coli har som små bihang vilka kallas fimbria vilka gör att E. Coli-bakterien kan fastna på cellväggarna i blåsan. Bihanget är gjort av ett komplex av aminosyror och sockerarter, dvs ett glykoprotein som gör dem klibbiga. Det gör att bakterierna tyvärr inte kan sköljas ut speciellt lätt. D-Mannos binder till fimbria så att bakterierna kan sköljas ut. D-Mannose påverkar inte, de för urinvägarna, gynnsamma bakterierna, vilket är en förutsättning för en god hälsa i urinvägarna och blåsan. Dr. Joseph Mercola skriver att råttor som fick sina urinrör inokulerade med E.coli och som fick D-Mannose hade signifikant lägre nivåer av E.Coli-bakterier i urinen jämfört med råttor som inte fick D-Mannose. Han skriver vidare att E.Coli-infekterade råttor som fick en D-Mannose-liknande substans uppvisade en reduktion av bakterier som fäste i urinvägarna med 90 %.
Urinvägsinfektion beror på flera faktorer och man behöver som med de flesta hälsobesvär adressera flera av dessa samtidigt men D-Mannose med Cran-Gyn DDS är en god hjälp på vägen som dessutom är naturlig och saknar de biverkningar som antibiotika ger. Om kvinnan som tagit 15 antibiotikakurer hade följt råden 1-7 ovan är jag övertygad om att hon hade blivit av med sina återkommande urinvägsinfektioner på mindre än en månad och att de inte hade kommit tillbaka. Hur hennes läkare tänkte är bortom mitt förstånd; läkaren kunde säkerligen allt om antibiotika men mycket lite om hälsa uppenbarligen.
PS1. Blåskatarr är en inflammation i urinblåsan och behöver inte bero på bakterier.
PS2. Om du har feber, smärta i nedre ryggen eller i magen kan det bero på njurbäckeninflammation vilket innebär att bakterierna har vandrat upp till njurarna. Vid misstanke om njurbäckeninflammation ska du genast uppsöka läkare. Om du har njurbäckeninflammation kommer du att ordineras antibiotika och den ska du ta. Tag även probiotika sex timmar efter eller före den tidpunkt du har tagit din antibiotika i detta fall men bäst är det att se till att det aldrig går så långt.
Probiotika, dvs goda tarmbakterier definieras som ”live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host” enligt WHO. Det är alltså levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder medför en hälsovinst för den som intar dem. Under vår utveckling har vår föda troligtvis innehållit en betydligt större mängd bakterier än vad den gör idag. Historiskt exponerades vi även dagligen för viktiga probiotiska bakterier i och med vår livsstil nära naturen. Dessa bakterier har varit, och är än idag, en mycket viktig del av vår hälsa. Dysbios, dvs en rubbad tarmflora, är förödande för hälsan. Jag skulle vilja påstå att rubbad tarmflora tillsammans med kroniska låggradiga inflammationer, två tillstånd som dessutom hör ihop, utgör våra största och viktigaste utmaningar inom hälsa. I vår jakt på att utrota alla mikroorganismer med sterilisering av mat, bakteriedödande medel, antibiotika för minsta förkylning osv har vi tyvärr även inkluderat utplåning av goda, och för kroppen livsviktiga, probiotiska bakterier. Det är anledningen till att jag anser att tillskott av probiotika är otroligt viktigt för en god hälsa. Var och varannan person som man frågar verkar lida av mer eller mindre allvarliga magtarmbesvär, som även om de är små kan vara ack så besvärliga för individen. Magtarmbesvär är inte bara svåra att leva med utan kan även vara mycket negativa för hälsan sikt. Kom ihåg att en stor del av immunförsvaret är lokaliserat till tarmkanalen. Läs mer här om det.
År 2006 publicerade European Journal of Clinical Nutrition en studie (randomiserad (slumpmässig), dubbelblind, placebo-kontrollerad, dvs gold standard, vilket innebär bevisgrad 1) där forskarna visade att probiotikados är direkt kopplat till effekt när det gäller Bifidobakterier samt att höga doser tolereras väl av den som intar probiotika. I studien såg man effekt från en dagsdos om 10 miljarder probiotiska bakterier. Innebär det att man inte kommer att uppleva hälsovinster om man tar färre än 10 miljarder bakterier per kapsel och dag? Nej, det tror jag inte men just när det gäller probiotika är mer bättre vilket absolut inte är fallet för de flesta typer av kosttillskott. Professor John Morton och hans team vid Stanford University School of Medicine publicerade en studie år 2009 i The Journal of Gastrointestinal Surgery där de visade att patienter som genomgått gastrik bypasss-operation och som tog så lite som 2,4 miljarder probiotiska bakterier per dag efter operationen förlorade mer vikt och hade ett bättre vitamin B12-upptag än kontrollgruppen. Med andra ord kunde man uppvisa en effekt på så lite som 2,4 miljarder bakterier.
Nu till frågan: När och hur ska man ta probiotika? Enligt Francine Mondou, doktor i mikrobiolog (numera arbetande vid en probiotikatillverkare) ska probiotika alltid tas på full mage. Anledningen till det är att maginnehållet efter en måltid får ett ökat pH-värde vilket innebär att de probiotiska bakterierna överlever längre vilket i sin tur ökar sannolikheten för att de når tarmarna intakta. Vid fastande mage har magsafterna ett pH-värde som är cirka 1,5-2,5 medan miljön i magen efter en måltid får ett pH-värde om cirka 4,0-6,0; dvs. ett betydligt mer gynnsamt värde för probiotiska bakterier. Min rekommendation är att ta probiotika direkt efter en måltid med sista tuggan men inte med ett glas vatten utan verkligen med sista tuggan. Det är nämligen inte optimalt att dricka för mycket vatten i samband med en måltid, varken direkt före, under eller direkt efter, eftersom extra vätska kan påverka matsmältningen negativt. En liten mängd vatten går givetvis bra men att bälga i sig vatten, och ännu värre att bälga i sig kallt vatten, i samband med måltid är som att be om matsmältningsbesvär.
Med andra ord tag probiotika direkt efter din måltid med sista tuggan men utan att svälja ner det med vatten. För de personer som inte kan svälja kapslar (med eller utan vatten) kan man ta isär kapseln och strö över den sista tuggan. Bra probiotika ska enligt mig:
Innehålla så många kliniskt undersökta icke-konkurrerande stammar som möjligt (>10 stycken stammar)
Alltid innehålla stammen Lactobacillus Acidophilus DDS-1
Inte innehålla prebiotika (finns naturligt i frukter och grönsaker) och är en billig utfyllnad i ett tillskott.
Inte vara baserad på mjölkprodukter
Jag har hittills inte hittat bättre tillskott av probiotika än Innate Response Flora-produkter som finns i doserna 5-200 miljarder bakterier per kapsel, med 14 stammar per kapsel. Den dagen jag finner bättre probiotikatillskott kommer jag att köpa in dessa istället.
PS1. För dig som håller på med tarmsköljning kan jag inte nog understryka vikten av att inta så mycket probiotika du bara kan till varje måltid. Det eftersom mer än 50 % av tarminnehållet utgörs av bakterier och du garanterat får en akut tarmdysbios när du sköljer tarmen. Även om tarmobalansen inte är kronisk är det viktigt att balansera den tillfälliga obalansen som tarmsköljning ger upphov till.
PS2. Jag träffade en kvinna för ett tag sedan som berättade att hon håller sig fri från förkylningar om hon tar probiotika men att hon alltid blir förkyld om hon slutar ta probiotika. Beror det på att probiotika gör att vi inte exponeras för förkylningsbakterier eller virus? Nej, givetvis inte. Det beror på att hennes tarmflora kommer i balans och att patogena bakterier i tarmarna får mindre utrymme att föröka sig. Kom, som sagt ihåg att immunförsvaret till stor del sitter i tarmarna. Vad mer säger hennes berättelse? Jo, att probiotiska mikroorganismer inte koloniserar tarmkanalen varaktigt och att med den livsstil vi har idag kan det tyvärr vara så att man behöver ta tillskott av probiotika fortlöpande. Jag tar probiotika varje dag och jag ser det som en otroligt viktig parameter i min hälsoekvation.
En ny studie publicerad i American Journal of Nutrition, februarinumret år 2012, visar att barn som ammas längre än sex månader uppvisar bättre kardiorespiratorisk hälsa i jämförelse med barn som får modersmjölkersättning, barn som ammas mindre än tre månader samt barn som ammas 3-6 månader. Kardiorespiratorisk hälsa omfattar hjärta, kärlsystem och andning, det vi kallar hjärtlungsystemet och det är ett mycket viktigt system för hälsan. Forskarna testade barnen vid 9 års ålder samt 15 års ålder (studien är alltså ingen primatstudie vilket kanske bilden skulle kunna ge upphov till att tro). Resultatet visade sig gälla oberoende av variabler som geografisk tillhörighet, kön, ålder, BMI, födslovikt, fysisk aktivitet samt moderns utbildningsnivå (den senare brukar vara en parameter som borgar för god nutritionsstatus under uppväxten samt mindre exponering för cigarettrök, men i detta fall kontrollerade man alltså parametern). En bättre kardiorespiratorisk hälsa innebär att risken för hjärtkärlsjukdomar senare i livet minskar och är alltså mycket viktig.
Hur kan det komma sig att om man ammar längre än sex månader får man ett barn med bättre kardiorespiratorisk hälsa? Det beror på att bröstmjölk innehåller exakt de ämnen som ett litet barn behöver, dvs barnets utvecklingen på cellnivå optimeras, vilket gäller hjärta, kärl och lungor. Bröstmjölkskomposition går inte tyvärr att kopiera och det finns inga genvägar till bröstmjölk eller till amning som varar längre än sex månader. Med andra ord, vill du göra ditt barn en riktigt bra hälsotjänst, amma det länge. Förutom optimal näring, högre IQ, bättre immunförsvar m.m. finns det även anknytningsteorier som hör ihop med amning, framställda av barnpsykiatern John Bowlby, som pekar på tryggare och mer självständiga individer när det gäller framtida känslomässiga relationer.
PS1. Katherine Dettwyler, docent i antropologi vid enheten för antropologisk forskning, universitetet i Delaware, Newark har studerat sambanden mellan amningslängd och olika fysiologiska parametrar. Hon skriver:
Primater slutar amma när deras avkomma får sina permanenta kindtänder vilket motsvarar 5-6 års ålder
Den gamla barnläkarmyten att barn ska ammas lika länge som graviditeten är lång tar inte hänsyn till artens storlek. Ju större en art är desto längre amningstid i förhållande till graviditet. Chimpanser och gorillor har en relation som är ungefär 6 till 1 vilket motsvarar cirka 4,5 år.
En annan barnläkarmyt är att däggdjur ammar till dess att avkomman har tredubblat sin kroppsvikt vilket innebär cirka ett års ålder för människor. Emellertid tar detta återigen inte hänsyn till olika däggdjursarters storlekt. För större däggdjur är det inte tredubbling utan fyrdubbling av avkommans kroppsvikt som normalt innebär att avkomman slutar amma. Det motsvarar normalt cirka 2,5 till 3,5 års ålder för människor.
Med andra ord kanske ett års amning är för kort tid om man vill optimera sitt barns fysiska, mentala och känslomässiga hälsa.
PS2. Man ska inte ha dåligt samvete om man inte kan amma. Man får helt enkelt göra det bästa av situationen och naturligtvis kan man få fullt friska barn, både gällande fysisk och emotionell hälsa även om ens barn inte får en droppe bröstmjölk.
Jag har skrivit om hur USAs motsvarighet till jordbruksverket, USDA (US Department of Agriculture) har visat att 42 % av befolkningen över 12 år har brister på D-vitamin. Nu har det äntligen kommit en studie gjord på Europeisk befolkning. Studien publiceras i marsnumret i British Journal of Nutrition. Dessvärre visar studien samma nedslående resultat och fynden är riktigt allvarliga när det gäller Europas framtida folkhälsa.
Forskarna vid Department of Health and Human Performance vid Universidad Politécnica i Madrid tittade på 1006 ungdomar (12,5 – 17, 5 år gamla), från nio olika länder i Europa. Medianvärdet för det prov som togs (25-hydroxycholecalciferol eller (25(OH)D)) var 57,1 nmol/l. Vitamin D Council i USA menar att 125 nmol/l (50 ng/mL) är optimal nivå. I studien hade man värdet < 75 nmol/l som brist.
Nu till det riktigt skrämmande: studien visade att cirka 80 % hade suboptimala nivåer av D-vitamin varav 39 % hade brister och 15 % hade mycket allvarliga brister. Om man följer Vitamin D Councils nivåer för D-vitaminbrist kommer betydligt fler än 80 % av de undersökta blodproverna uppvisa suboptimala nivåer av D-vitamin. Låt mig återigen citera Dr. Edward Giovannucci, professor vid Harvard Medical School, som för några år sedan talade om länken mellan D-vitaminproduktion och solen vid American Association for Cancer Research. Han belyste att brist på D-vitamin bidrar till betydligt fler cancerfall än vad solexponering som leder till malignt melanom (hudcancer) bidrar med gällande cancerstatistik. Dessutom utmanade han publiken att finna något ämne som har så starka anticancerogena egenskaper som D-vitamin. D-vitamin spelar inte bara en viktig roll i sjukdomar som cancer utan även för kardiovaskulära sjukdomar, diabetes, hormonella sjukdomar, infektionssjukdomar, autoimmuna sjukdomar, inlärningsbesvär och mentala sjukdomar, neurologiska sjukdomar, luftrörbesvär, astma, hudbesvär för att nämna några få.
Dr. JoAnn Manson, som är professor vid Department of Epidemiology, Harvard School of Public Health, professor i Medicine, Harvard Medical School, Chief Division of Preventive Medicine, Department of Medicine, Brigham and Women’s Hospital säger: ”Jag anser att D-vitamin är ett av de mest lovande näringsämnen för att förhindra hjärtsjukdom och cancer och jag tror mycket på detta.”
Vad är konsekvensen av detta? Om resultatet är representativt för ungdomar i Europa i allmänhet och det inte korrigeras med tillskott, riskerar vi att se mycket allvarliga hälsoproblem i framtiden.
PS. Forskare vid enheten för Molekylär Epidemiologi (Department of Pediatrics) vid Jikei University School of Medicine Minato-ku i Tokyo, visade i en studie som publicerades i American Journal of Clinical Nutrition år 2010 att: D-vitamin kan reducera vinterinfluensa samt astmaattacker. Studien var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie =gold standard som det kallas.
Jag får ibland höra två argument/frågor/påståenden i diskussionen om hälsa när jag hänvisar till antropologiska fynd som en parameter i hälsoekvationen: ”Men vadå? Hur kan man veta vad människan åt för 10000 år sedan?” och ”Man levde ju bara till typ 35 års ålder på stenåldern!” Låt oss titta närmare på både frågan och påståendet. Det här inlägget kanske upplevs som något komplicerat. Håll ut det blir bättre på slutet.
”Hur kan man veta vad människan åt för 10000 år sedan?” De flesta har hört uttrycket C14 (kol-14) vilket är en metod som används för att datera organiskt material (Professor Willard Libby fick Nobelpriset i kemi år 1960 för sin upptäckt av C14). Allt levande innehåller olika isotoper (ämnets kärna innehåller samma antal protoner men olika antal neutroner) av kol varav den radioaktiva isotopen C14 faller sönder och övergår till kväve med en specifik hastighet från den dagen en organism dör. Det gör att man kan mäta ungefär hur gammalt ett organiskt material är förutsatt att det är yngre än cirka 60 000 år. Dateringen av tillfället för organismens död görs genom att jämföra mängdförhållanden mellan en stabil isotop, exempelvis C12 (kol-12 )och C13 (kol-13) som alltså inte faller sönder och den instabila isotopen C14 som faller sönder eller halverar sig på nästan 6000 år.
Genom mätning av just isotoperna C12, C13, C14 samt mätning av olika kväveisotoper kan man emellertid fastställa inte bara när en organism levde utan även vad den livnärde sig på. Stabila isotoper av kol och kväve återfinns nämligen i olika proportioner beroende på vilken föda en organism ätit under sin livstid. Kvoter mellan olika kolisotoper ger vilken typ av protein organismen har ätit (landbaserat eller havsbaserat) och kvoter mellan olika kväveisotoper visar var i näringskedjan en organism har befunnit sig. Om man tar ett specifikt ben och analyserar det kan man se att herbivorer (växtätare) har en kväveisotopskvot som är cirka 5-8 % högre än motsvarande kvot för den lokala floran. Det djur som i sin tur äter herbivoren kommer däremot att ha cirka 7 % högre halt av kväveisotopskvoten i jämförelse med herbivoren. Alltså, om den lokala floran har kväveisotopskvoten X, kommer växtätaren att ha en kväveisotopskvot på motsvarande i genomsnitt 1,06X och köttätaren att ha 1,07(1,06X) vilket motsvarar 1,134X eller ungefär 13,4 % högre halt av kväveisotopskvoten än den lokala floran.
Nu till frågan vad vi ätit? Superstjärnan Professor Michael Richards vid det prestigefulla Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Leipzig, Tyskland, är troligtvis bäst i världen på just isotopiska analyser av vad vi ätit under evolutionen. Med hjälp av dessa visar de tidiga fynden på en diet med enorma mängder kött från landlevande djur. Med tiden har vi gradvis gått över till mer marint protein. Det tillsammans med följande fysiologiska funktioner talar för att vi har ätit en animalisk föda under vår evolution:
Vi har receptorer för hemjärn i tarmarna. Hemjärn finns endast i animalier
I slutet av tunntarmen har vi receptorer för vitamin B12, ett vitamin som endast finns i animalier.
Vi tillverkare den organiska syran, taurin som ingår i gallvätska, i låg utsträckning i jämförelse med rena växtätare
Omvandlingsgraden från betakaroten till A-vitamin är långsam i jämförelse med växtätare
De vegetabilier som fanns tillgängliga under evolutionen (frukt, bär, gröna växter och nötter) är relativt dåliga källor till zink och järn som är essentiella för människan.
Det finns inga fossila fynd av folkslag som levt på en enbart vegetabilisk diet under människans historia
Av de nu levande naturfolken finns inga som lever på endast vegetabilier
Med andra ord, man kan via jämförelse av stabila och instabila istoper veta vilken typ av protein vi åt samt var i näringskedjan vi befunnit oss. Det går däremot inte att uttala sig om hur mycket kolhydrater vi åt med isotop-metoden. Då behöver man presentera sin hypotes genom att studera nu levande naturfolk. Problemet är att dessa folks kolhydratintag skiljer sig mycket åt dem emellan beroende på var de lever: Inuiter (mycket lite kolhydrater) vs Kitavabor (betydligt mer kolhydrater). Jag rekommenderar cirka 20 % kolhydrater om du är frisk. Läs mer här.
Observera att jag inte säger att det är bra med enorma mängder kött. Jag säger inte heller att vi inte borde äta vegetabilier. Jag tror absolut att rätts sorts vegetabilier ingår i en kost för god hälsa. Jag vill bara lyfta fram att man visst kan veta vad vi åt för 10000 år sedan (mer eller mindre) och att det inte var en allt igenom vegetarisk diet, långt ifrån faktiskt.
”Man levde ju bara till typ 35 års ålder på stenåldern!” Det här argumentet slänger sig alltför många med. Den felaktiga följdhypotesen av det påståendet är att man då inte kan finna spår av västerländska sjukdomar bland fossilfynd just eftersom de flesta som levde på stenåldern dog vid 35 års ålder och alltså inte hann utveckla några livsstilssjukdomar. Det är bara problem med detta: det stämmer inte att man dog vid 35 år ålder på stenåldern.
Under år 2007 var den genomsnittliga livslängden på jorden för oss människor 66 år. Zambia var en extrem outlyer med sina 39 år och Japan lika extrem med sina 82 år (även Sverige låg i närheten med sina cirka 80 år). Forskarduon Hillard och Kaplan skriver att den genomsnittliga livslängden har ökat linjärt med nästan 3 månader per år under de senaste 160 åren genom förbättringar i hygien, näringsstatus och förbättrad allmänhälsa. Hur var det nu med medellivslängden för jägar-samlare? I sin artikel ”Longevity Among Hunter-Gatherers: A Cross-Cultural Examination” kommer Hillard och Kaplan fram till att den genomsnittliga livslängden för jägar-samlarfolk är cirka 72 år med ett spann om 68-72 år. Dessa data är egentligen så nära vi kommer jägare-samlare för 10 000 år sedan. Var livet lättare då? Det betvivlar jag skarpt och givetvis var barnadödligheten betydligt högre än idag; många dog de första 10-15 åren efter födseln. Överlevde man den tröskeln hade man dock goda chanser att leva länge…och överlevde man dessa första år dog man inte av degenerativa sjukdomar utvecklade på grund av brist på kroppsrörelse eller för mycket snabbmat; det är i alla fall säkert.
PS2. Ibland får jag höra att Dr. T Colin Campell i sin bok The China Study visar att vi har ätit i mestadel växtbaserad föda och att kött inte hör hemma i en hälsosam diet. Dr. Campbells studie vars material finns här http://www.ctsu.ox.ac.uk/~china/monograph/ har blivit otroligt noggrant genomlyst av statistiker, läkare och andra forskare och här är troligtvis en av de bättre genomgångarna http://rawfoodsos.com/the-china-study/. För den som orkar ta sig igenom material framgår med all tydlighet att Dr. Campells studie tyvärr lider av ett flertal ganska allvarliga brister och inte bör användas som argument för en köttfri kosthållning. Notera dock att jag fortfarande anser att kött ska vara gräsuppfött, kravodlat, närproducerat och uppfött under goda förhållanden för djuret för att passera som mat. Jag anser att ett djur som vi äter ska ha haft, inte bara ett anständigt liv, utan ett riktigt bra liv. Att däremot säga att allt kött rakt av inte är hälsosamt kan jag inte skriva under på för jag tror nämligen att bra kött är hälsosamt för de flesta individer om det tillagas rätt och inte överdoseras.
Jag läste nyss artikeln i DN, ”Priset säger inget om halten omega 3” publicerad 2012-01-20. Rubriken ger dessvärre indikation om den alltför vanliga inställningen så fort det gäller kosttillskott: ”Det ska vara mycket och det ska vara billigt”. Min inställning är precis tvärtom: ”Det ska vara absolut högsta kvalitet och mängd är inte samma sak som upptag eller biotillgänglighet samt att jag betalar hellre lite mer för mindre om det är högsta kvalitet”
Jag får exakt vad jag betalar för när det gäller kosttillskott men dessvärre finns det givetvis även produkter som är dyra men som trots det inte håller måttet. Man måste tyvärr göra sin research och det handlar om att kontakta och fråga tillverkaren om produktionsprocess, grundsubstanser och startmaterial, noggrant granska innehållsförteckning samt ingredienslistan. Därtill kommer insikt i produktförvaring i själva butiken. Det finns flera parametrar att ta hänsyn till men parametern mängd hamnar längst ner på min lista. Jag har hållit på ett tag med kosttillskott; jag har fört diskussioner med flera tillverkare, legotillverkare och distributörer i olika länder; jag har personligen testat mängder av olika kosttillskott av varierande kvalitet; jag har även importerat kosttillskott från olika länder samt distribuerat i Sverige. Det är skrämmande vilken låg kvalitet de flesta kosttillskott håller och 90 % av kosttillskotten som säljs skulle jag aldrig ta själv eller ge till min familj. Jag är kvalitetsfanatiker när det gäller kosttillskott. Varför? Allt jag stoppar i mig påverkar min hälsa, kosttillskott är inget undantag.
Artiklen i DN syftar på en studie publicerade i Neuroendocrinlogy Letters nr 32, novembernumret 2011. Professor Jana Pickova vid institutionen för livsmedelsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), där för övrigt min sambo har sin examen ifrån, säger: ”Ett av syftena med studien var att undersöka graden av oxidation, om fettet härsknat. Där var resultatet bra i alla kapslar, tack vare tillräckligt stor mängd tillsatta antioxidanter. Kanske skulle resultatet bli ett annat om vi tittat på olja i flaska eller burk, där man upprepade gånger öppnar och försluter förpackningen och oljan kommer i kontakt med luften, då sker oxidation lättare, säger Jana.”
SLU skriver: ”Forskarnas resultat visar att vad som står på innehållsförteckningarna stämmer med vad som uppmätts, däremot är det ett par preparat där en kapsel inte ger rekommenderad daglig mängd omega 3-fettsyror. Lägst var halten i säloljekapseln. Den kapsel med högst halt omega 3 innehöll sju gånger så mycket som den med lägst. Dessutom var inte priserna relaterade till mängden omega 3, de dyraste kapslarna innehöll inte mest…Den som via födan får i sig för lite av omega 3-fettsyrorna DHA och EPA riskerar att drabbas av blodpropp, högt blodtryck, ökad insulinkänslighet och inflammation. Rekommenderat dagligt intag är 250 milligram enligt europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA…Om man är vegan finns även algkapslar med omega 3, säger Jana. En nackdel är att de tillverkas genom extrahering med hjälp av kemikalier. Fiskoljan pressar man fram och inga kemikalier behövs.”
Idag utgör inte tungmetaller den stora boven i dramat när det gäller omega-3, de flesta tillverkare är duktiga på att rena sina oljor. Emellertid kan reningsmetoden ge upphov till ett annat problem, nämligen stabilitet. Hur en olja behandlas påverkar dess stabilitet över tid. Orden ”över tid” är det viktiga och det är här jag ser ett problem med studien: När mättes peroxidationsnivåerna? De flesta omega-3-oljor kommer att vara relativt stabila två till tre veckor efter produktionstillfället men därefter händer något; peroxidationsvärdet i meq/kg ökar exponentiellt (Se bilden). Det är anledningen till att jag inte vill ha en fiskolja som är uppkoncentrerad när det gäller omega-fettsyrorna eller en fiskolja där man inte har återfört fiskoljans naturligt förekommande antioxidanter. Jag vill alltså ha en fiskolja som är naturlig i sin omega-sammansättning (inte bara omega-3 utan alla omega-fettsyrorna) och jag har därför valt Eskimo-3. Jag tar den själv och ger den även till mina barn. Den som har följt min blogg vet att jag är benhård i mina val när det gäller kosttillskott. Vid försäljning av omega-3 skulle jag tjäna mer om jag valde ett annat märke men jag är bara intresserad av det bästa, inget annat. Det enda som jag inte är speciellt förtjust i när det gäller Eskimo-3 är att E-vitaminet och lecitinet kommer från soja men de kan inte göra på något annat sätt. Jag anser dock att fördelarna överväger nackdelarna och dessutom finns det ingen annan fiskolja på marknaden, mig veterligen, som inte har soja som bas för E-vitamin och lecitin och hade det funnits det hade en dylik olja säkerligen varit instabil vilket är mycket dåligt för hälsan. Eskimo-3 är mellan 5-50 gånger mes stabil över tid än konkurrenterna och deras hemlighet är bland annat Pufanox. I all omega-3 framställning reduceras fiskoljans naturliga antioxidanter men Eskimo-3 har funnit ett system att återföra dem till fiskoljan i slutet av processen (många tillverkare har försökt att kopiera processen men ingen har lyckats hittills vad jag vet).
Som jag ser det är endast det bästa gott nog för mina celler och mitt immunförsvar och det är i detta som DNs rubrik ”Priset säger inget om halten omega 3” brister. Jag vill inte betala för stor mängd, jag vill betala för hög kvalitet!
PS. Det är klart att fisk är bäst men den innehåller dessvärre mycket tungmetaller vilket givetvis är anledningen till att fiskoljor måste renas från just dessa. Jag tror inte man kan äta till sig tillräckligt med omega-3 via fisk utan att få i sig för höga halter av skadliga tungmetaller på sikt. Dessutom är den odlade laxen (som jag tror att många äter) inte lika rik på omega-3 som man kan tro eftersom den inte får tillgång till de alger som omvandlas till omega-3 (EPA och DHA) i fisken. Laxfoder kan innehålla soja, ärtor, raps, vete och cirka 50 % marina råvaror (läs fiskrens). En annan faktor är att vi tror att vi äter med fisk än vad vi i verkligheten gör. Tillskott av omega-3 är en försäkring för mig att reducera inflammationer och hålla min omega-3/omega-6-kvot i balans.
Det lönar sig att träna hela livet och det är aldrig för sent att börja träna! Här följer ett kort inlägg om en studie som jag tycker är värd att läsa för den som tvekar på träningens fördelar för bevarandet av muskelmassa samt reduktion av kroppsfett även på äldre dagar. Forskarna tog 20 män och 20 kvinnor i åldern 40 till 81 år som tränade ≥ 4-5 gånger per vecka och som tävlade i någon form av idrott. Objekten tränade primärt löpning, friidrott, cykling och simning. Genom Magnetisk resonanstomografi (så kallad magnetkamera) tog man tvärsnittsbilder av objektens lår. Den översta bilden visar ett tvärsnitt av en 40-årig triatlets lårmuskel, den andra bilden visar samma kroppsdel från en 74-årig man som har levt ett stillasittande liv. Den tredje bilden visar ett tvärsnitt av en 70-årig triatlets lårmuskel. Jag tycker att bilderna är mycket talande och som man tydligt kan se är det stora skillnader både i intramuskulär fettvävnaden (det insprängda fettet i muskeln) samt i subkutan fettvävnad (fettet i underhuden som man ser som en vit ring runt själva muskeln.) mellan den tränade och en otränade äldre personen.
Om man tränar regelbundet samt får i sig tillräckligt med protein och omega-3 kommer man som 70-åring att ha en välutvecklad muskelmassa och det är viktigt, inte primärt för utseendet utan för hälsan och för samhällets vårdkostnader. Som jag skriv här är ”Sarkopeni det tekniska namnet för den fortlöpande minskningen av muskelmassa och muskelstyrka som sker med åldern. Mellan 1-2- % muskelförlust per år efter 50 års ålder beräknas ske [såtillvida man inte tränar och får i sig tillräckligt med protein och omega-3, dvs]. Sarkopeni är mycket kostsamt för samhället och medicinska följder av muskelförlusten är ”ökad risk för fall och frakturer, minskad livskvalitet, ökad bräcklighet/skörhet, minskat funktionellt oberoende, nedsatt förmåga att sköta dagliga aktiviteter samt ökad risk för död av alla orsaker.” enligt Olle Haglund, Medicine Doktor. En fjärdedel av Sveriges befolkning över 70 år har Sarkopeni och mellan 40-50 % av alla över 80 år. I USA gjorde man en beräkning av kostnaderna relaterat till Sarkopeni för år 2000; dessa uppgick till 18,5 miljarder dollar.” Dessa siffror är inte att leka med och en minskning med 10 % förekomst av Sarkopeni i samhället skulle spara 1,1 miljarder dollar per år i USA.
PS. Det är aldrig för sent att börja träna. Jag rekommenderar korta pass, funktionell styrketräning och minimalt med cardio men däremot intervallträning.
Äntligen är nya numret (Januari 2012, Nr.1, Årgång 17) av Näringsmedicinsk Tidskrift ute! Jag säger det direkt: jag sitter i redaktion för denna tidskrift sedan en kort tid tillbaka men det finns ingen ekonomisk vinst i det för mig; sett till nedlagd tid är det en förlustaffär. Sett till ökad kunskap och växande inom näringsfysiologi är det däremot en ren vinstaffär. Det är givetvis även en stor ära att ha blivit tillfrågad att vara med och få tycka, tänka och bidra till en sådan kvalitetstidskrift som denna! Det är några få tidskrifter som jag tycker att alla bör läsa som har ett intresse för kost, hälsa och livsstil. Denna är en av dem. Låt inte namnet avskräcka; Näringsmedicinsk Tidskrift har lyckats med konststycket att hålla en perfekt nivå så att personer utan relevanta kunskaper finner något likväl som att läkare med intresse för näringsfysiologi och funktionsmedicin kommer att finna material att bita i.
Det nya numret handlar om bakterier för ett friskare liv. Jag har skrivit om det många gånger i bloggen: en god inre bakterieflora (även yttre eftersom vi har bakterier på huden) är A och O för hälsan! En viktig artikel i det här numret handlar om patogen bakterieöverväxt och hur dessa skapar en biofilm, en tunn hinna som normalt består av polysackarider, fibrin (koagulationsprotein) och DNA. Biofilm finns i stort sett överallt och har en viktig funktion att fylla. När skadliga bakterier bildar patogen biofilm ökar emellertid risken för akuta såväl som kroniska sjukdomar. Dessvärre kan den biofilm som skadliga mikroorganismer skapar bli svår att penetrera vilket ökar i sin tur risken får svårbehandlade och långdragna kroniska besvär. Man kan misstänka patogen biofilm vid återkommande övre luftrörsbesvär, urinvägsinfektioner, magtarmbesvär, öroninflammationer eller problem med munhålan för att nämna några få besvär.
För att minimera risken för patogen biofilm är det oerhört viktigt med en god tarmflora och exempelvis probiotikastammarna Lactobacillus rhamnosus och Lactobacillus plantarum har visat sig förstöra biofilm från E. Coli samt reducerar E.colis förmåga att penetrera tarmbarriären. Om man har dragits med kroniska hälsobesvär som är kopplade till kroniskt patogen biofilm (största delen av bakterieinfektionerna skapar biofilm) räcker det ibland inte med tillskott av tarmbakterier och god kost. Då finns det ett annat vapen i arsenalen som artikeln tar upp: enzymer. Dessa penetrerar patogen biofilm om de tas på fastande mage. Tas enzymer tillsammans med mat kommer de däremot att verka på näringsämnen i maten istället för på biofilmen, vilket är bra för en god matsmältning och bra näringsupptag men däremot inte för att lösa upp patogen biofilm. Det finns även cancerläkare som arbetar med höga doser av enzymer för att angripa cancerceller men det ska jag skriva om i ett annat inlägg.
Om jag känner att en förkylning är på gång har jag en speciell arsenal som just är kopplad till reduktion av patogen biofilm. Denna kur fungerar 99,99 % av fallen och då syftar jag på svåra och jobbiga dagisinfektioner som mina barn tar med sig hem och sprider genom att nysa mig eller min sambo rakt i ansiktet. Alla som har små barn vet precis vad jag menar. Jag äter normalt inte socker eller spannmål men om du gör det, rekommenderar jag att du undviker det helt och hållet, speciellt om du ska bekämpa en infektion.
Jag tar ett mycket varmt bad med cirka 5 dl epsomsalt vilket är magnesiumsulfat (MgSO4). När jag ligger i badet dricker jag en kanna med varmt vatten och bitar av skalad ingefärsrot som har fått dra i vattnet. du kommer att svettas ordentligt. Därefter tar jag en dusch och sätter på mig rena och varma kläder.
Jag tar riktigt många enzymer (10-15 kapslar) på tom mage tillsammans med rikligt med vatten.
Jag går och lägger mig och försöker sova eller slappna av.
När jag vaknar tar jag extra mycket tarmbakterier (som ska innehålla stammen Lactobacillus Acidophilus DDS-1).
Det slår inte fel, man är ”frisk” på några timmar istället för en veckas segdraget tillstånd där man inte mår tillräckligt bra för att träna men inte tillräckligt dåligt för att inte arbeta. Det är inte ovanligt att personer dras med förkylningar i både två och tre veckor och så ska livet inte vara.
Vad är det som händer i denna kur? Det varma badet och epsomsaltet ökar kroppens avgiftning via huden. Magnesium reglerar många viktiga enzymatiska processer i kroppen. (Jag rekommenderar aldrig att man tar magnesiumsulfat oralt som vissa leverrensningskurer däremot gör. Det irriterar endast tarmslemhinnan och är inte rätt sätt att avgifta sig. Jag ska skriva om detox och avgiftning framöver som jag för övrigt anser vara ett mycket missförstått ämne – nej, fruktjuicefasta är inte ett bra sätt att avgifta och det kommer endast att göra mer skada än nytta.). Ingefäran reducerar bland annat inflammationer. Enzymerna penetrerar och löser upp den patogena biofilmen vilket gör att immunförsvaret kommer åt och kan oskadliggöra bakterierna. Sömnen eller avslappningen minskar stress samt ökar immunförsvarets funktion.
Till denna kur hör givetvis att man initialt har adekvata nivåer av vitaminer och mineraler (D-vitamin är särskild viktig) och att man inte äter junk food eller lider av sömnbrist. Denna minikur gör givetvis nytta ändå men jag vågar inte lova att du blir fri från den värsta dagisförkylningen på en dag om du har kroniska näringsbrister eller inte sover bra.
Därefter försöker jag träna så snart jag kan (Mina träningspass är ofta korta, intensiva, funktions- inriktade styrketräningspass, aldrig långa cardiopass, eller som Mark Sisson en tidigare maratonveteran och triatlonidrottare kallar det: Chronic Cardio.)
Läs mer om patogen biofilm och hur du gör för att bli av med den i Näringsmedicinsk Tidskrift. Jag skulle vilja påstå att det är en av de viktigaste artiklarna du kan läsa just nu gällande hälsa. Det senaste numret innehåller även en intressant och bra överblick över antibiotikaresistens, en bra genomgång av hur mikronäringsämnen och probiotika påverkar immunförsvaret, en viktig artikel om Borrelia, en bra artikel om probiotika, allergi och förkylningar, ett riktigt bra recept på ett traditionellt livsmedel som varmt rekommenderas i GAPS-dieten samt givetvis det vetenskapliga skafferiet som presenterar enkla, tydliga och korta sammanfattningar av intressanta hälsostudier. Numret avslutas med ”Fråga Anna om näring”. Just det här numrets fråga samt dess svar tror jag att många blir förvånade över: ”Tänk att ’det’ kan ha en sådan effekt på …”
Min rekommendation är att du börjar prenumerera på Näringsmedicinsk Tidskrift idag. Sex nummer kostar 280 kr (nej, jag får inge provision och tjänar inte några pengar på detta) vilket motsvarar cirka 8-10 stycken kaffelatte av lite finare kvalitet. Jag lovar att den kunskap du kommer att få kommer att göra betydligt mer för din hälsa än dessa 8-10 kaffelatte. (Det finns studier som pekar på fördelar med måttligt kaffedrickande, speciellt när det gäller blodsockermetabolism och diabetes men det finns studier som visar att mer än fyra koppar per dag kan urlaka kroppen på viktiga B-vitaminer för att inte tala om vad det gör mot binjurarna hos en person som redan är stressad eller mot ett foster vars ”mamma” dricker kaffe med koffein i.)
I ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan har forskaren och barnöverläkaren Thomas Abrahamsson tillsammans med sitt team funnit att barn som har en mer diversifierad tarmflora är friskare och har lägre risk att utveckla allergi senare i livet i jämförelse med barn med reducerat antal bakteriestammar i sin tarmflora. Abrahamsson och hans kollegor har kommit fram till att tarmflorans sammansättning under de första veckorna efter födseln är mycket viktigt för immunförsvarets mognad. Barn som till följd av brist på en fullgod tarmflora drabbas av allergi vid unga år har en förhöjd risk om 400-500 procent att utveckla astma i skolåldern. Dessa siffror är inte att leka med; risken för att drabbas av livslånga allergiska besvär är avsevärt mycket högre om tarmfloran inte är i god balans. Abrahamssons studie är för övrigt ingen observationsstudie som endast visar på korrelation; studien har genomförts med hjälp av DNA-sekvensanalys på avföring och resultaten är signifikanta. Studien är publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology som är en högt rankad medicinsk tidskrift.
Hur får barnet sina första tarmbakterier? Tarmarna hos ett foster är sterila och även fostervattnet ska normalt vara sterilt. Runt livmodermunnen, som är den nedersta delen av livmoderhalsen, finns det slem som ska skydda fostret mot smittämnen. Vid en graviditet blir slemmet mycket tjockt och kallas då slempropp. Utan den skyddande slembildningen hade annars patogener av olika slag kunnat vandra uppåt längs slidan, nå livmodermunnen och riskerat att skada fostret. När slemproppen stöts ut (inte samma sak som att fostervattnet går/”vattnet går”) föder man oftast samma dag eller inom loppet av en vecka. Så snart slemproppen går och livmoderhalsen börjar vidga sig för att preparera för födseln kommer en del av moderns bakterier gradvis att ta sig till fostret. Det är därför viktigt att modern har en god vaginal flora vilket oftast hör samman med en god tarmflora.
Emellertid beror även ett barns första bakterieflora på hur det föds fram. Vid vaginal förlossning går barnet igenom förlossningskanalen och exponeras då för moderns bakterieflora: främst Lactobaciller och Bifidobakterier. Dessa utgör grunden för en god tarmflora hos barnet och barnets tarmflora kommer alltså från moderns egen vaginala och fekala flora. Det tål att sägas igen: Det är alltså oerhört viktigt att som gravid ha en vaginal flora och tarmflora i balans med tanke på vilka konsekvenser den har för barnets framtida hälsa.
Barn som föds med kejsarsnitt får en något annorlunda flora initialt. Dessa barn får också bakterier från modern men den första tarmfloran antas snarare komma från bakterier i luften och förlossningspersonalen. För barnets tarmflora är det betydligt bättre att föda vaginalt än med kejsarsnitt. Forskare vid Universitetssjukhuset i Turku (Åbo), Finland fann redan 1999 att barn som föds med kejsarsnitt kan ha en störd tarmflora ända upp till sex månader efter förlossningen. Även förtidigt födda barn kan riskera att få en onormal utveckling av tarmfloran initialt.
Barnets tarmflora utvecklas sedan gradvis under de första två till tre levnadsmånaderna genom modersmjölk och närkontakt mellan mor och barn. Det är främst olika typer av Bifidobakterier som utgör ett ammat barns tarmflora. Ett barn som ammas tenderar att ha fler gynnsamma bakterier än ett barn som får modersmjölkersättning.
Naturen har fiffigt sett till att en av de absolut viktigaste parametrarna för hälsa, nämligen tarmfloran överförs på ett bra sätt från modern till barnet med hjälp av den naturliga vaginala förlossningen samt den naturliga dieten för ett litet barn, dvs modersmjölk. Ju mindre man avviker från detta desto bättre för barnets tarmflora (Moderns vaginala flora och tarmflora bör givetvis vara bra). Forskaren och barnöverläkaren Thomas Abrahamssons, vars studie nämns initialt i det här inlägget, ger fem tips för att inte få allergiska barn:
Förlös om möjligt vaginalt.
Undvik i möjligaste mån antibiotika, både under graviditeten och under det första levnadsåret.
Låt barnet umgås med andra barn, gärna syskon.
Var inte överdrivet hygienisk.
Undvik konserverad mat.
Jag hade lagt till: tag tillskott av en bra probiotika samt var noga med kosten.
PS. Enligt Centers for Disease Control and Prevention i USA har 75 % av alla kvinnor minst en svampinfektion i underlivet under sin livstid. Ska man välja tillfälle för detta så är det inte när man ska föda…med andra ord se till att äta mat som gynnar din tarmflora (dvs undvik socker, snabba kolhydrater, processad mat, snabbmat m.m) samt inta tillskott av bredspektrum probiotika (14 stammar) som innehåller bland annat Lactobaccillus DDS-1 före och under graviditeten samt under amningsperioden (jag rekommenderar probiotika livet ut. Det är tillsammans med enzymtillskott några av de viktigaste kosttillskott som finns enligt mig.)
Jag har tidigare skrivit om vikten av att inte klippa navelsträngen för tidigt efter förlossningen här. Nu har det kommit mer intressant forskning på området. Ola Andersson med kollegor från avdelningen för Pediatrik vid Halmstads Sjukhus har fått sina resultat publicerade i British Medical Journal. Det här en randomiserad kontrollerade studie som håller hög klass. 400 barn som fötts i lågriskförlossning studerades. Barnen delades slumpmässigt in i två grupper som fick:
Navelsträngen klippt 10 sekunder efter förlossningen
Navelsträngen klippt 180 sekunder efter förlossningen
Efter 4 månader visade barnen ingen statistiskt signifikant skillnad när det gäller hemoglobinkoncentrationer i blodet men barn som fått sin navelsträng klippt efter 180 sekunder (fördröjd navelsträngsklippning) istället för 10 sekunder efter förlossningen hade en signifikant högre ferritinkoncentration i blodet och lägre förekomst av järnbrist. Dessutom hade de barn som fått fördröjd navelsträngsklippning lägre andel av neonatal anemi (blodbrist) efter 2 dagars ålder. Detta är ett oerhört viktigt fynd eftersom järnbrist hos barn är förknippat med utvecklingsbesvär.
Tänk efter lite, naturen har faktiskt sett till att vi efter den relativt svåra och komplicerade passagen genom förlossningskanalen har två källor till syre: lungor samt navelsträng. Navelsträngen hjälper det lilla barnet att börja andas i sin egen takt med lungorna som aldrig tidigare har använts och framförallt kan blodet gradvis överge sin väg genom moderkakan och istället gå via lungorna i det lilla kretsloppet. Eller som jag som jag skrev i mitt förra inlägg om navelsträngen: ”Direkt efter förlossningen har barnets lungor inte hunnit anpassa sig till världen utanför livmodern vilket är anledningen till att moderkakan via navelsträngen fortsätter att pumpa blod i cirka 20 minuter efter förlossningen. [Här är troligtvis svaret på varför barn som klipps med fördröjd navelsträngsklippning har bättre ferritinvärde och lägre risk för järnbrist]. På så sätt för det nyfödda barnet allt syre det behöver medan lungorna utvecklas, dvs till dess att att blodet från högra sidan av hjärtat helt har pumpat igenom lungorna och lungornas luftfyllande funktion är tillfreds. Den funktionen stängs av om man klipper navelsträngen för tidigt.”
PS. Inga negativa effekter överhuvudtaget kunde ses med fördröjd navelsträngsklippning .
PS2. Järnvärde ska alltid tas på morgonen eftersom provsvar kan variera med upp till 40 % under dygnet. Dessutom ges en felaktig bild om man har en inflammation eller infektion eftersom det påverkar ditt järnvärde. Har man järnbrist kommer transferrinet att öka som en kompensation för lägre järn (Har man inflammation däremot kan transferrinet minska).
_________________________________________
Ferritin och Järnvärde: Järn är en molekyl som är nödvändig för bildningen av hemoglobin i de röda blodkropparnas förstadier samt för många andra ämnesomsättningsprocesser i kroppen. Järn i blodpasma binds till något som kallas transferrin vilket är en transportmolekyl. Ferritin däremot är ett protein som binder järn till sig och som finns i varje levande organism. Det finns i stort sett i all celler i kroppen (och i blodplasma) och är den form som kroppen har för att lagra järn. Järn är som bekant en fri radikal som kan orsaka stor skada i kroppen om det förekommer i för stora mängder. Ferritin är kroppens sätt att förvara järnet i stabil form. Man kan ha höga ferritinnivåer men med normala järnnivåer. Det kan ses vid inflammationer av organ som innehåller just ferritinproteinet som mjälte, lever och benmärg. Jag har skrivit om järn och järnvärde här.
Andersson, O., Hellström-Westas L., Andersson D., Domellöf M. (2011). Effect of delayed versus early umbilical cord clamping on neonatal outcomes and iron status at 4 months: a randomised controlled trial. British Medical Journal.
”Apor äter ju inget fett men massor av växter och fiber och de är våra närmaste släktingar. Borde inte vi människor också äta mindre fett men massor av växter och fiber då?” Låt oss se närmare på frågan och dess svar.
Kostfiber eller fiber är alltid kolhydrater med ett undantag: lignin. Fiber tillhör kolhydratgruppen polysackarider, det vill säga kedjor av många sammansatta monosackarider. Exempel på fiber är cellulosa, hemicellulosa och pektin. Gorillor men även alla andra ryggradsdjur, saknar enzymer för att bryta ner de så kallade betabindningarna mellan monosackaridmolekylerna i fiber. Stärkelse, som också består av polysackarider, har däremot alfabindningar mellan sina monosackarider. Alfabindningar kan vi bryta ner med enzymer som vi producerar. Amylas är ett stärkelsenedbrytande enzym exempelvis.
År 1997 publicerade en forskargrupp en artikel i Journal of Nutrition. Studien handlade om dieten hos den Västliga Låglandsgorillan (gorilla framöver) som tillhör familjen människoapor bland primaterna, en ordning till vilken människan tillhör. Gorillan äter i huvudsak blad från cirka 200 olika växtarter med lågt fettinnehåll, en del digererbara kolhydrater och mycket fiber (I snitt innehåller de växtdelar gorillor äter cirka 74 gram fiber per 100 gram växtdel vilket är oerhört mycket.). De äter även protein från växter, insekter och små reptiler. Kalorifördelning för gorillor är ungefär:
Fett: 5,9 %
Digererbara kolhydrater: 37,1
Protein: 57 %
Om man ser till ovanstående makronutrientfördelning kan man förledas att tro att gorillor lever på mycket protein och lite fett. Så är dock inte fallet. Gorillor men även kor, får, getter och andra djur vars diet är rik på växtdelar, har enorma mängder bakterier i sin matsmältningskanal som kan bryta ner fiberinnehållet i maten. Nedbrytningen sker genom en anaerobisk fermentation, det vill säga fermentation utan syre, vilket skapar korta fettsyror (SCFA – Short Chain Fatty Acids), i huvudsak ättiksyra, propionsyra och smörsyra. Dessa korta fettsyror tas upp av tjocktarmen och omvandlas till energi.
Digererbara kolhydrater ger som bekant 4 kcal/g. Om ett gram fiber skulle tas upp och brytas ner med 100 procents effektivitet skulle den ge cirka 3 kcal/g. Emellertid är nedbrytningen av fiber inte helt effektiv vilket gör att man räknar cirka 1,5-2 kcal/g fiber. Fiber tas inte med i kaloriberäkningar eftersom vi, som sagt, saknar enzymer för att bryta ner dem. Att vi utesluter fiber från kaloriberäkningar blir missvisande för de djur som i stor utsträckning fermenterar fiber till korta fettsyror för energi, ex gorillor. Eftersom gorillans kost till mycket stor del består av fiber blir kalorifördelning annorlunda när man tar hänsyn till att gorillor kan tillgodogöra sig SCFA via kostfiber:
Fett: 59,8 %
Digererbara kolhydrater: 15,8
Protein: 24,3 %
Nu blir det tydligt att gorillan får den mesta av sin energi från fettsyror. Det samma gäller andra växtätande djur som exempelvis kor, får, getter, kaniner och hästar. Matsmältningskanalens struktur och innehåll är helt avgörande för hur olika djur hanterar olika makronutrienter och hur dessa tas upp. Hos människan är det i tunntarmen som de huvudsakliga näringsämnena tas upp och människans tunntarm utgör cirka 50 % av den totala matsmältningskanalen. Blindtarmen och tjocktarmen hos en människa utgör cirka 20 %. Gorillan har samma struktur på matsmältningskanalen (dvs mage först och tarmar sedan) som människan men med en fördelning mellan tunntarm och tjocktarm som är precis motsatt människans. Gorillan har en betydligt kortare tunntarm, cirka 25 %, än människan. Blindtarmen och tjocktarmen hos gorillan utgör däremot mer än 50 % av den totala matsmältningskanalen. Anledningen till det är att gorillan har specialiserat sig på en föda baserad på mycket växtfiber. Gorillan har enorma mängder bakterier i både blindtarm och tjocktarm och behöver därför en stor mage (För att kunna få plats med sina stora tjocktarm och blindtarm i vilka jäsningsprocesser pågår ständigt). Även om vi människor har många tarmbakterier går det inte att jämföra med gorillor eller andra växtätande djur. Människans fysiologi är helt enkelt inte gjord för att tillgodogöra sig energi från korta fettsyror via fermentation av fiber. Vi är inte rena växtätare.
Eftersom alla ryggradsdjur saknar enzymer för att bryta ner fiber kommer dessa alltid att brytas ner via bakteriella fermenteringsprocesser. Det är det enda sättet att bryta ner fiber. Det gäller oavsett om det sker som hos gorillor, hästar, grisar och kaniner via en matsmältningskanal som ur ett processperspektiv liknar människans eller om det sker hos idisslande djur som ko, får, get, hjort som har fler magar (vars innehåll också är mycket bakterierikt). Korta fettsyror utgör mer än 70 % av en idisslares energi för övrigt. Köttätande djur har ingen förmåga att omvandla fiber till korta fettsyror eftersom de saknar den omfattande bakteriefloran i tjocktarmen. De får istället sitt fett genom att äta gräsätande djur och de flesta rovdjur väljer per automatik feta delar av ett byte. Fett är livsviktigt.
Vi människor är också djur och vi har egentligen en diet som är mer eller mindre lämplig för oss, precis som gorillan eller vargen har. Visst kan man argumentera för att olika människor bör följa olika typer av dieter men det är svårt att argumentera för att en del människor bör äta endast vegetariskt och en del bör äta endast kött. Människans fysiologi skiljer sig inte åt på det sättet mellan olika individer. Det är inte så att vissa individer har en blind- och tjocktarm vars storlek och innehåll liknar gorillans medan andra har en matsmältningskanal som liknar en vargs. Det är gradskillnader och inte artskillnader det handlar om. Det är lätt att se att vi inte har den förmåga som gorillor har att hantera cellulosa. Vi är inte idisslare och vi har inte den enorma mängd bakterier som krävs för att bryta ner cellulosa (Visst, vi har fler bakterier än vad vi har celler i vår kropp men fortfarande inte i den magnitud som en gorilla eller en ko har och dessa bakterier har tyvärr inte den effektiva fermenteringsförmåga som för växtätande djur). Vi är inte heller rena köttätare. Vi är omnivorer, dvs vi mår generellt bra av en kött- och växtbaserad föda där fett som sagt ingår som en livsviktig makronutrient…rätt fett dvs.
Alla djur får mesta delen av sin energi via fett oavsett om det är en gorilla eller en ko. Deras blod nås av betydligt mindre kolhydrater än vad man kan tro vid en första analys av deras stapelföda. Vi människor mår också bäst av mer fett och mindre kolhydrater rent generellt. När det gäller kvoter för olika makronutrienter är det däremot inte riktigt lika för alla människor. Jag ska jag skriva om det framöver.
PS. Har du tänkt på att det finns 0 % överviktiga djur i naturen medan Sverige har drygt 40 % överviktiga män och drygt 25 % överviktiga kvinnor. Det är inte fettet som är boven i dramat…
Sedan jag skrev detta inlägg fick jag en kommentar av Per Wikholm som skrivit om detta ämne också. Jag hade inte läst hans inlägg då men har gjort det nu. Jag rekommenderar varmt att läsa det. http://www.lchf.com/?p=171 Det är både trevligt och roligt skrivet och dessutom lärorikt.
Idag träffade jag en ung kille som jag kallar Johan i det här inlägget. Johan har haft änglavakt av stora mått. Han berättade om en bilfärd i hög hastighet som tyvärr slutade i en fruktansvärd olycka som det sedan skrevs om i media. Jag fick se bilderna av den totalkraschade bilen och framförallt av Johan själv på sjukhuset. Med förband över hela kroppen, svullen, blodig och med slangar in i munnen låg han medvetslös i 12 dagar. Johan verkar vara ett under av energi och kraft som med rehabilitering och styrketräning har kämpat sig tillbaka till en fullt fungerande person. Han ser pigg och glad ut men han berättade att han skulle få livslånga neurologiska skador. Som medmänniska och pappa gråter jag; jag tänker på Johan, hans föräldrar, syskon och vänner. Vilken fruktansvärd tragedi att gå igenom för alla parter. Emellertid lever Johan och av det intryck jag fick av honom verkar han vara en riktig ”fighter” med en positiv uppsyn vilket jag är övertygad om är en starkt bidragande faktor till hans remarkabla återhämtning. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra för honom i livet.
Med nutritionsglasögonen på kan jag dock inte låta bli att fundera över hur Johan kan maximera sin hjärnas återhämtning. Johans läkare hade givit honom rådet att han borde avhålla sig från alkohol under de första 18 månaderna efter olyckan. Det rådet är givetvis bra och jag skulle personligen säga att det troligtvis är klokt att avstå betydligt längre än så (hela livet?). Det finns dock mycket annat att tänka på i Johans situation.
En av mina favoriter inom nutrition, Byron J Richards uppmärksammade nyligen en studie som publicerades i novembernumret 2011 av Journal of Neuroscience Research där forskare vid Institutionen för Cellbiologi och Neurovetenskap vid Istituto Superiore di Sanità I Rome, visar att omega-3 fettsyran DHA (Dokosahexaensyra) kan reducera inflammationer i hjärnan. Studien visar att DHA har en positiv inverkan på gliaceller (en grupp av olika celltyper i nervsystemet). En typ av gliaceller, astrocyter är bland annat involverade vid läkning av hjärnskador. En annan typ av gliaceller, mikroglia, skyddar nervceller från inflammation, bidrar till läkning och utan hjälp från mikroglia skulle hjärnans läkningsprocess troligtvis ta mycket lång tid. Jag har skrivit här om relationen mellan PUFAn-6 (omega-6) och omega-3 och vikten av rätt balans för att reducera inflammationsprocesser här.
En av mina favoriter inom medicin är hjärnkirurgen Jack Kruse som är extremt kunnig inom allt vad det gäller biokemiska processer i kroppen. Han har skrivit om bland annat trauma mot hjärnan och vad man bör tänka på vid en dylik situation. Han menar att ”när man får en hjärnskakning uppstår en temporär förlust av neurologisk funktion bland annat på grund av reducerad energimetabolism via det cerebrala blodflödet. Den akuta skadan leder till massiv ansamling av signalsubstanser vilket orsakar en störning av blod-hjärnbarriären. Samtidigt ökar excitotoxicitet vilket innebär att nervceller dör. Dessutom ökar risken för att gifter tillåts passera blod-hjärnbarriären. Det här är bland annat en av mekanismerna bakom degenerativa sjukdomar som Alzheimers, Demens, Parkinson och ALS.” Dr. Jack Kruse berättar vidare att elektronmikroskopstudier av astrocyter som även ingår i blod-hjärnbarriären visar att hjärnskakningar dessvärre bidrar till att ökat läckage genom den annars skyddande blod-hjärnbarriären.
Dr Kruse har ingående skrivit om hur många elitidrottsmän/kvinnor inom hockey, boxning, wrestling och kontaktsporter som utsatts för trauma mot hjärnan riskerar att drabbas av ett sjukdomstillstånd som heter CTE (Chronic traumatic encephalopathy) vilket innebär att cellerna i hjärnan får nedsatt funktion eller dör. Det har förekommit en del uppmärksammade fall i USA under 2000-talet där elitidrottare inom hockey, amerikansk fotboll och wrestling har fått minnesförlust, depression, nedsatta kognitiva förmågor och där en del dessvärre tillslut tagit livet av sig. Den här typen av problem är överrepresenterade bland person med CTE.
Under ett elektronmikroskop kommer neuropatologin från CTE, Alzheimers, Parkinsons samt från Hypotalamusskador relaterat till MSG eller dess derivat te sig relativt lika. Stop? MSG, dvs Mono Sodium Glutamat (eller natriumglutamat) är ju en livsmedelstillsats; vad har det med hjärnskador att göra? Dr Jack Kruse skriver: ”många verkar inte förstå hur MSG och artificiella sötningsmedel (ex Aspartam) skadar nervceller. MSG och Aspartam förstör nervceller i hypotalamus vilka reglerar hormonutsöndring. Om dessa nervceller blir skadade eller icke-fungerande kommer dina hormoner aldrig att kunna optimeras med kost enbart. Det leder till att du förblir fet och eller lider av hypotyreos oavsett om du lever totalt ’paleo’ eller ’primal’. Det kan även leda till att tillväxthormoner/androgena hormoner inte utsöndras som de ska vilket kan påverka bentäthet och energinivåer.” Dr. Jack Kruse menar att det är fullkomligt vanvettigt att äta skräpmat eller mat som innehåller MSG, derivat av MSG, Aspartam eller andra sötningsmedel om man har drabbats av hjärnskakning just därför att det föreligger risk för ökad CTE. ”Om man ger möss MSG direkt efter födseln kommer deras hormonsystem att sättas ur spel, de får låga prolaktinnivåer, höga leptinnivåer och nervcellsdöd i hypotalamus. Mössen får senare problem med reproduktionen. Man kan dra paralleller till PCOS under vilken kvinnan utsöndrar höga nivåer av Luteiniserande hormon vilket stimulerar tidigt inträde i puberteten samt för höga nivåer av testosteron vilket ökar risk för menstruationsobalanser och problem med äggbildning. MSG och Aspartam går igenom moderkakan direkt till fostret…man kan bara undra vad det har för epigenetiska effekter på fostrets hypotalamus?”
Jack Kruse skriver att kombinationen av MSG, omega-6, fruktos, HFCS, BPA (Bisfenol-A), vete och andra sädesslag har en stark koppling till de västerländska sjukdomar som vi ser ökar så dramatiskt idag (övervikt, magtarmbesvär, diabetes, depressioner och andra psykiska sjukdomar m.m.). ”Människan tar tyvärr upp MSG och Aspartam 5-7 gånger effektivare än någon annan art man studerat. Effekten blir mer dramatisk för unga personer vars immunförvar i magtarmkanalen är under utveckling. Tillverkare av MSG gör sina säkerhetsstudier på effekterna av MSG inom 48 timmar efter intag. Dessvärre ansamlas dock MSG och Aspartam runt nervceller under lång tid och de negativa effekterna på nervceller uppstår över tid.” Det kanske är anledningen till att livsmedelsverket menar att det inte är farligt med dessa tillsatser. Det är inte många med kombinationen neurolog och nutritionist som arbetar på livsmedelsverket mig veterligen. Som Dr. Jack Kruse säger: ”Man måste känna till biokemin bakom nervcellerna.” Det är anledningen till att det kan finnas en fördel med ett tvärtvetenskapligt intresse och fokus; slutsatserna blir mer intressanta och i mitt tycke oftast mer relevanta. Det ska sägas att MSG och Aspartam inte har så stor effekt på vuxna människor vars tarm fungerar bra (inte läckande) eller vars blodhjärnbarriär är helt intakt. Du bör med andra ord inte ha utsatts för trauma mot hjärnan om du har tänkt öka ditt intag av skräpmat eftersom kombinationen hjärntrauma och skräpmat ökar risken för CTE eller andra negativa nervcellspåverkande sjukdomar.
Jack Kruse menar att låga nivåer av HDL är ett tecken på försämrad hantering av toxiner i portalvenen. ”Detta uppstår vanligtvis vid infektion, trauma mot hjärnan, migrän, neurodegenerativa sjukdomar och stroke.” Han säger vidare, ”Vid alla dessa besvär rekommenderar jag total avhållsamhet av dessa tillsatser [MSG, Aspartam och derivat av dessa], Det mest oroande för mig som hjärnkirurg är den kumulativa effekten av dessa tillsatser över en livstid. Jag tror att det är en starkt bidragande faktor till den ökade förekomsten av ALS, hjärntumörer, övervikt och neurogenerativa sjukdomar. Den skadade hjärnan löper ännu större risk att drabbas över tid på grund av den kontinuerliga produktionen av fria radikaler i hjärnan. En hjärna under utveckling löper dessutom ännu större risk att påverkas negativt [av tillsatserna] på grund av att nervcellskopplingen inte är fullt utvecklad ännu.”
Det du stoppar i munnen, tas upp av i huvudsak tunntarmen (alkohol undantag som tas upp direkt i magsäcken) och transporteras sedan till alla kroppens delar inklusive hjärnan. Vill du ha en god kognitiv funktion bör du alltså äta sådant som hjärnan vill ha och mår bra av och med samma logik undvika sådant som hjärnan inte mår bra av eller sådant som över tid inducerar nervcellsdöd. Det är ganska enkelt. Om jag hade varit i Johans situation hade jag intagit omega-3 (inte uppkoncentrerad!) samt varit mycket noggrann med min kost och följt en paleodiet med mycket mediumlånga fettsyror från kokosfett bland annat. Dessutom hade jag aldrig rört MSG, artificiella sötningsmedel eller dess derivat.
PS. Magnesium behövs som en kofaktor när energi (ATP) bildas. Nervceller blir mer utsatta för excitotoxicisk skada när de saknar magnesium. Vid Alzheimers reduceras energinivåer i hjärnan och diabetespatienter har nästan 150 gånger så hög risk att drabbas av Alzheimers i jämförelse med friska patienter. Diabetes bidrar till energiförlust i nervceller och urlakning av magnesium. Dessvärre ersätts ibland socker (inte bra) med sötningsmedel (inte bra) som ett alternativ vid diabetes. Vad som inte lyfts fram är att det ökar risken för excitotoxicisk skada i hypotalamus vilket är det sista en diabetespatient behöver. Samma sak gäller för en person som någon gång i sitt liv utsatts för ett trauma mot hjärnan. Detta fick dessvärre inte Johan höra av sin läkare.
Citaten från Dr. Jack Kruse är översatta från engelska.
—————————————————————————————————————–
Hjärnskakning enligt neurolog Jack Kruse Ett trauma mot skallen sker vilket leder till energistörningar genom att blodflöden förändras samt att EEG visar lägre elektrisk spänning i hjärnan. De energiförluster som uppstår på grund av skadan ger upphov till en ökad risk för framtida skador på hjärnan genom att excitotoxiska kemikalier frigörs av de celler som skadas. Samtidigt släpper de skadade cellerna magnesium, zink och kalcium. Frisläppandet av kalcium kan resultera i celldöd om cellens immunförsvar inte har kapacitet att hantera skadan. Mikroglia och Astrocyter tar bland annat upp de giftiga excitotoxiska kemikalierna i ett försök att minimera skadan. Enligt studien nämnd i början av det här inlägget har forskare kommit fram till att tillskott av omega-3 har en välgörande effekt på Mikroglia och Astrocyter. Enligt Robert A. Stern, Professor i Neurologi och hjärnkirurgi, biträdande chef för Center for the Study of Traumatic Encephalopathy (CSTE) samt chef för Boston University Alzheimer’s Disease Center, visar nya bevis att 85 % av hjärnskakningar kräver cirka tre veckor för återhämtning vilket är betydligt längre än gängse rekommendation. Enligt Dr. Jack Kruse är till och med tre veckor alldeles för kort tid samt att man för resten av livet bör avhålla sig från intag av ämnen som riskerar att förvärra tillståndet (MSG, Aspartam och dess derivat).
Hur man undviker en hjärnskakning eller reducerar effekten av en hjärnskakning enligt neurolog Jack Kruse (ej komplett lista)
Undvik alla aktiviteter där det föreligger risk för hjärnskakning
Undvik stark flexion (böjning) eller extension (sträckning) av nacken och huvudet
Om du ska involvera dig i högriskaktivitet, undvik glukos 6 timmar innan aktiviteten
Håll dig till en ketogen diet med mediumlånga fettsyror (kokosfett), 6 timmar innan den riskfyllda aktiviteten för att skapa ett skydd i hjärnan
Bär munskydd för att reducera kraft mot temporomandibulära leden (käkleden). Personer med hjärnskakningar kan få skador på hippocampus på grund av kraften mot käkleden som fortplantar sig.
Innan riskfylld aktivitet sker bör tillskott av 25 mg zinc samt 400 mg magnesium intas. Kokosolja bör intas för att förhindra nervcellsenergireduktion och nervcellsskada
Alla i riskgruppen ska undvika MSG, artificiella sötningsmedel samt andra excitotoxiner för att minska risken för nervcellsskador.
Alla personer i riskgruppen bör genomgå Funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) innan skada (referens) samt efter skada. fMRT ska ha minst 3.0 tesla.
All scanning bör ske under de timmar då människan normalt är vaken eftersom sömnförlust ger felaktiga resultat.
Strikt undvika all glukos och fruktos i mat och dryck under riskaktiviteter
Undvik starkt ljus mot ögat vid hjärnskakning på grund av dess stimulerande effekt på Laterala knäkroppen (Corpus geniculatum laterale), en del talamus (struktur i hjärnan)
Vilka är symptomen vid CTE enligt Jack Kruse?
Försämrad uppmärksamhet, koncentration, minne samt beslutsfattande
Desorientering när det gäller personer, platser eller tid.
Förvirring
Yrsel (även under vila)
Huvudvärk
Bristande insikt, brist på empati, uppenbara personlighetsförändringar för alla som känner patienten
Dåligt omdöme när det gäller droger, alkohol samt riskbeteende,
Demens blir uppenbart för vänner och familj.
Reducerade muskelrörelser
Ojämn gång och förlust av balans
Hindrat tal (svårighet att finna ord kan vara ett initialt tecken)
Skakningar i stora muskelgrupper
Dövhet som kan komma abrupt
Antonietta Ajmone-Cat M, Lavinia Salvatori M, De Simone R, Mancini M, Biagioni S, Bernardo A, Cacci E, Minghetti L. Docosahexaenoic acid modulates inflammatory and antineurogenic functions of activated microglial cells. J Neurosci Res 2011 November . Department of Cell Biology and Neurosciences, Istituto Superiore di Sanità, Rome, Italy.
Ze-Hua Zhu, Ru Yang, Xin Fu, Yan-Qing Wang and Gen-Cheng Wu (2006) Astrocyte-conditioned medium protecting hippocampal neurons in primary cultures against corticosterone-induced damages via PI3-K/Akt signal pathway. Brain Research 1114(1) 1-10.
Idag vet de flesta hur viktigt det är med D-vitamin för en god hälsa. Vad som däremot inte är lika känt är att formen av D-vitamin samt dosen är avgörande. D-vitamin är egentligen ett prohormon som har producerats av de flesta livsformer i över 750 miljoner år. Plankton och flertalet djur har kapacitet att producera D-vitamin.
Olika former av D-vitamin
Det finns flera olika former av D-vitamin. Tillskott av D-vitamin finns i formerna Vitamin D2 (ergokalciferol) eller vitamin D3 (kole- kalciferol). Vitamin D3 är samma form som bildas när solens UVB-strålar når 7-dehydrokolesterol som finns i huden. Alla kosttillskott av formen Vitamin D3 kommer från samma källor: lanolin (ullfett) eller fiskleverolja. Vitamin D2 kommer från svampar eller växter och för att tillverka kosttillskott med vitamin D2 bestrålas normalt svamp med UV-ljus.
Vitamin D2 är inget jag rekommenderar, varken som kosttillskott eller om din läkare skriver ut det på recept. En metaanalys (jag vet att jag brukar kritisera dem) bestående av 50 stycken randomiserad kliniska prövningar (RCT) ledda av Goran Bjelakovic, professor i internmedicin vid Nis Universitet i Serbien visade att vitamin D2 ökar risken för dödlighet medan vitamin D3 minskar risken för dödlighet. Metaanalysen omfattade drygt 90 000 deltagare varav 74 000 använde vitamin D3 och 18 000 vitamin D2. Detta var dock en metaanalys vilket säger mycket om korrelation mellan olika variabler men lite om kausalitet dem emellan. Dock publicerades en studie i American Journal of Clinical Nutrition som visar att vitamin D3 ökar serumnivåer av 25-hydroxyvitamin D mer effektivt än vitamin D2. En annan studie som publicerades så sent som i mars år 2011 i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism visade att vitamin D3 är 87 % mer effektivt att höja serumnivåer av 25-hydroxyvitamin D i jämförelse med vitamin D2 samt att två till tre gånger så mycket D-vitamin i form av D3 lagras i jämförelse med D2. Det finns emellertid studier som visar att det inte är någon skillnad. Vitamin D Council avråder från tillskott av vitamin D2 och de är spjutspets inom området. Mitt råd är att aldrig ta tillskott av vitamin D2.
Två olika metaboliter (nedbrytningsprodukter) Efter att D-vitamin (oavsett om det är vitamin D3 eller vitamin D2) har intagits via kost, kosttillskott eller via solens UV-strålar bryts D-vitaminet ner till två metaboliter:
25-hydroxyvitamin D (kalcidiol) även kallat 25(OH)D
1,25 hydroxyvitamin D (kalcitriol) även kallat 1,25(OH)2D3
25-hydroxyvitamin D
Kalcidiol är ett prohormon som bildas i levern, vilken dessutom är kroppens huvudsakliga lagringsplats för D-vitamin. Om man tar ett blodprov för att kontrollera D-vitamin är det detta som bör avses. Referensvärdena bör vara 50-80 ng/ml (125-200 nmol/L) för ett dylikt blodprov.
1,25 hydroxyvitamin D
Kalcitriol tillverkas från kalcidiol i njurarna (även andra organ i kroppen). Det är ett kraftfullt steroidhormonliknande ämne och anses vara den biologiskt aktiva formen av D-vitamin. D-vitamin-receptorer för kalcitriol finns i tarm, ben, njure och paratyreoideakörteln för att reglera kalk och fosforbalansen. Vitamin-receptorer för kalcitriol finns även i alla andra celler i kroppen. Människans arvsmassa har mer än 2700 D-vitamin-receptorer (för kalcitriol) vilka är involverade i praktiskt taget alla kända allvarliga sjukdomar hos människan. Kalcitriol aktiverar cirka 2/3 av alla gener som det påverkar och stänger av cirka 1/3 av dessa gener. Kalcitriol i blodet är ingen god indikator på D-vitaminstatus och blodprov för 1,25 hydroxyvitamin D bör aldrig tas för att fastställa eventuell d-vitaminbrist.
Dagsbehov D-vitamin mäts i IU (International Units) och 1 IU = 0,025 mcg eller 1 mcg = 40 IU. Livsmedelsverket menar att vi behöver 400 IU (10 mcg) per dag medan vitamin D council i USA har följande rekommendationer under perioder under vilka man inte exponeras för solljus*:
Friska barn upp till 1 år 1000 IU (25 mcg)
Friska barn upp från 1 år cirka 88-90 IU (2,2 – 2,25 mcg)/per kg kroppsvikt.
Vuxna och ungdomar minst 5000 IU (125 mcg)
Gravida och ammande minst 6000 IU (150 mcg)
Jag följer vitamin D councils rekommendationer. Kroppen förbrukar cirka 3000-5000 IU per dag (enligt studie gjord på friska män publicerad i American Journal of Clinical Nutrition år 2003, januarinumret). Det bästa är givetvis att ta ett blodprov och få exakt svar på serumnivåer av 25-hydroxyvitamin D.
* Solen måste stå minst 45 grader över horisonten (din skugga ska vara kortare än du) för att UVB-strålarna ska vara tillräckligt starka för vitamin-D-produktion. Det betyder att det är under timmarna mitt på dagen, månaderna maj till augusti, som solen kan ge tillräcklig D-vitaminproduktion i Sverige. Resterande månader är vi hänvisade till kosttillskott och/eller kost rik på D-vitamin (fet fisk och ägg).
Synergistiska ämnen D-vitamin behöver precis som de flesta andra mikronäringsämnen kofaktorer för maximalt upptag och metabolism. Följande kofaktorer är de viktigaste för D-vitamin:
Magnesium (viktigast av allt)
K-vitamin
A-vitamin (inte betakaroten utan retinol)
Zink
Bor
Kofaktorer är en av de anledningarna till att jag alltid tar tillskott i formen whole food och inte endast syntetiska isolerade former av vitaminer och mineraler. Observera att du inte bör äta höga doser av D-vitamin om du har brister på ovanstående näringsämnen.
Toxicitet För mycket D-vitamin kan vara giftigt även om tillståndet är mycket ovanligt. Det innebär att nivåerna av kalcidiol i serum blir för höga. Det är omöjligt att få för höga nivåer av D-vitamin via solen eftersom kroppen har en inbyggd mekanism som nedreglerar produktionen när den har nått tillräckliga nivåer. Det är via kosttillskott som man kan nå giftiga nivåer av D-vitamin. Det finns två studier på giftiga nivåer. Den ena involverade intag över 40000 IU (1000 mcg) per dag. Det finns även fall med personer som tagit 2 000 000 (50000 mcg) per dag som överlevt.
Det så kallade ”tolerable upper limit value” är ett värde som anses vara säkert och ej förknippat med några hälsorisker för majoriteten av befolkningen. Detta är för 25-hydroxyvitamin D 100 ng/mL (250 nmol/L) i serum. I djurstudier har man sett att nivåer upp emot 400-700 ng/mL (1,000-1750 nmol/L) innan toxiska effekter har noterats. Det första tecknet är höga kalciumnivåer i urinen följt av höga nivåer av kalcium i blodet. Även kräkningar, illamående, dålig aptit, svaghet, viktförlust, stickande känsla i munnen kan vara tecken på D-vitaminförgiftning. Det första man bär göra då är att sluta ta tillskott och testa sin nivå av 25-hydroxyvitamin D (25(OH)D). Om man har värden som är lägre än 200-250 ng/mL (500-750 nmol/L) har man troligtvis inte D-vitaminförgiftning.
För att citera kostdoktorn, läkaren Andreas Eenfeldt: ”Kan tillskott av D-vitamin vara skadligt? Nästan aldrig. Undantaget: vid några ovanliga sjukdomar kan normalisering av D-vitamin ge risk för ökat kalkvärde i blodet. Har man någon av dessa sjukdomar bör man vid ökat intag/solning kontrollera kalkvärdet hos läkare:
Överproduktion av bisköldkörtelhormon på grund av tumör i bisköldkörteln (primär hyperparatyroidism). Observera att den kanske vanligaste orsaken till lätt stegrat bisköldkörtelhormon är D-vitaminbrist (sekundär hyperparathyroidism), och då är D-vitamin såklart bara bra.
Granulomatösa sjukdomar: sarkoidos och tuberkulos
Vissa cancerformer som lungcancer och non-Hodgkin lymfom
Friska, utan ovanstående sjukdomar, behöver inte oroa sig för hälsorisker med rimliga extra doser D-vitamin. För att parafrasera dr John Cannel: Att oroa sig för eventuell fara med D-vitamin i Sverige idag är som att törsta ihjäl i öknen medan man oroar sig för att drunkna.”
Världens viktigaste vitamin? Dr. Edward Giovannucci, professor vid Harvard Medical School, talade för några år sedan om länken mellan D-vitaminproduktion och solen vid American Association for Cancer Research. Han belyste att brist på D-vitamin bidrar till betydligt fler cancerfall än vad solexponering som leder till malignt melanom (hudcancer) bidrar med gällande cancerstatistik. Dessutom utmanade han publiken att finna något ämne som har så starka anticancerogena egenskaper som D-vitamin…jag tror ingen valde att utmana honom. D-vitamin är troligtvis världens viktigaste vitamin…som dock fungerar i synergi med mängder av andra ämnen.
PS. Astma är idag en av de mest förekommande lungsjukdomarna i västvärlden och antalet astmatiker ökar kontinuerligt. Gör man en sökning på pubmed för orden ”vitamin D” + ”astma” får man 222 resultat.
Alla känner till att det är viktigt med folsyra före och under graviditeten (jag rekommenderar folat som är den naturliga formen av folsyra) för att minska risken för neuralrörsdefekter. Dessa defekter uppstår tidigt under fosterutvecklingen (cirka vecka 4-5 efter sista mens). Vid akrani saknas större delen av storhjärnan, vid ryggmärgsbråck förekommer en defekt i ryggmärgen i form av utbuktande ryggmärgshinnor/ryggmärg och vid hjärnbråck buktar hjärnhinnorna ut. Neuralrörsdefekter är inte vanligt idag och frekvensen har sjunkit. Idag känner alla till att adekvat intag av folsyra (folat) är viktigt om man vill bli gravid och få ett friskt barn. Vad som dessvärre inte är lika känt är att intag av vitamin B12 är mycket viktigt under graviditeten för bland annat nervsystemets utveckling och hälsa. Får låga nivåer av vitamin B12 under graviditeten är kopplat till en ökad risk för insulinresistens (läs: även fetma) hos barnet. Studien som publicerades i oktober 2011-numret i The Journal of Nutrition visade en ökning av insulinresistens med 15 % bland barns vars gravida mödrar haft brist på vitamin B12. Mat med vitamin B12 är fet fisk, skaldjur, rött kött, ägg, lammkött. I annat fall är det kosttillskott som gäller. Om man tar whole food spelar det ingen roll om startingrediensen är cyanokobalamin, metylkobalamin eller adenosylkobalamin. Om man tar syntetiskt isolerat ska man undvika cyanokobalamin, då är det metylkobalamin eller adenosylkobalamin som gäller.
Graviditeten och amningen är troligtvis två av de viktigaste perioderna i livet när det gäller adekvat intag av näringsämnen. Min rekommendation är inte slarva eller ”passa på” just dessa månader. Du kommer att ge ditt barn en bra start på livet om du ser till att få tillräckligt med näringsämnen av rätt sort, kvalitet och dos under den här tiden.
Låt mig säga det direkt. Jag har inte läst Steve Jobs – en biografi av Walter Isaacson. Det här inlägget baseras istället på journalisten Tina Jordans artikel ”Steve Jobs’ food weirdnesses: Fasts, living on apples or carrots for weeks on end, fruit smoothie diets”. Tina Jordan har däremot har läst Steve Jobs bok och hon skriver: ”Något av det mest fascinerande med Steve Jobs biografi handlar om hans matvanor”. Ju mer jag läser av artikeln desto mer fascineras jag av Steve Jobs diet. Jag har i och för sig själv provat flera av Steve Jobs dieter under mina unga år men kom som tur är på bättre tankar med tiden.
Steve åt mycket frukt, riktigt mycket frukt. Han levde som frukterian från och till, dvs han åt endast frukt under dessa perioder. I övrigt följde Steve Jobs en vegetarisk livsstil. ”Han kunde spotta ut en soppa som innehöll smör…och kunde spendera veckor med att äta samma livsmedel: morotssallad med citronjuice eller endast äpplen.”, skriver Tina Jordan. Redan 1998 började Steve Jobs för övrigt att prenumerera på Fredric Patenaudes (känd raw-food-person) magasin ”Just Eat An Apple” och det sägs att Steve Jobs var frukterian under den period som han gav Apple namnet apple.
Steve Jobs fick i oktober 2003 diagnosen Islet Cell Pancreatic Neuroendocrine Tumor, en form av bukpottkörtelcancer. Cancer i bukspottkörteln drabbar cirka 900 personer per år i Sverige och är normalt en cancerform med mycket låg överlevnadsgrad; endast cirka 10 procent av de som kan opereras blir botade. Bukspottkörteln har två typer av körtlar:
Exokrina körtlar: utsöndrar sitt sekret via kanaler till kroppen. Bukspottkörtelns exokrina körtlar tillverkar enzymer som bryter ner fett och proteiner. De utsöndras direkt till tolvfingertarmen.
Endokrina körtlar som insöndrar sitt sekret/hormon direkt till blodomloppet. Bukspottkörtelns endokrina körtlar tillverkar hormonet insulin och glukagon bland annat.
Steve Jobs bukspottcancerform hade sitt ursprung i de endokrina körtlarna vilket är ovanligt. Det är en långsamt växande form av bukspottkörtelcancer som har hög överlevnadsstatistik om man upptäcker och behandlar den tidigt. Endokrin bukspottkörtelcancer antas även vara behandlingsbar även efter att den har utvecklat dottertumörer vilket är mycket ovanligt. Steve Jobs väntade dock i 9 månader innan han tillslut lät sig opereras; han vägrade helt enkelt att låta sig opereras och valde en alternativ väg som bestod av vegankost, fruktdiet, akupunktur, örter m.m. Efter att detta inte givit resultat och hans tumör hade växt valde emellertid Steve Jobs att genomgå den så kallade whipple-proceduren vilket innebär att man tar bort högra sidan av bukspottkörteln, delar av gallgången, gallblåsan och delar av initiala tunntarmen. Steve Jobs var dock inte botad från sin cancer och år 2009 skrev Steve Jobs att ”mina hälsobesvär är mer komplexa än vad jag initialt trodde”. Samma år flög han till Schweiz för att genomgå peptide receptor radionuclide therapy (PRRT) vilket är en icke-konventionell cancerbehandlingsmetod. Vid PRRT binds radioaktiva isotoper till en medicin som liknar ett, i kroppen naturligt, förekommande hormon som heter somatostatin som reglerar det andra hormoner. Strålningen ska ta död på cancercellerna. Behandlingen misslyckades dock och Steve Jobs genomgick en levertransplantation senare år 2009. Troligtvis hade cancern spridit sig till levern men det är trots det ovanligt att genomgå levertransplantationer för cancer som ursprungligen uppstått på andra ställen än i levern eftersom man inte behandlar ursprungstumören. Vad som dock är viktigare vid organtransplantation är att patienten blir tvungen att ta starka immunförsvarssänkande mediciner för att kroppen inte ska stöta bort det nya organet. Ett problem med det är att samma immunförsvar behövs för att motverka cancern. Det är den främsta anledningen till att man normalt inte gör levertransplantationer hos cancerpatienter vars cancer inte har sitt ursprung i levern. Även efter sin levertransplantation åt Steve Jobs en diet baserad på fruktsmoothies. Steve Jobs dog år 2011, 56 år gammal.
Vad är problemet? Jag tror att alternativa behandlingsmetoder kan vara av värde vid alla former av sjukdomar men de måste vara bra och de får inte belasta kroppen. Först och främst förlorade Steve Jobs vikt på sin diet; han fullkomligt rasade i vikt. Även om övervikt inte är bra alls är snabb viktnedgång på grund av stress och sjukdom skadligt för kroppen, speciellt vid cancer där undernäring ofta kan vara själva dödsorsaken. Eftersom hans operation tog bort delar av bukspottkörteln påverkades troligtvis hans förmåga till att producera bukspottkörtelhormonerna insulin och glukagon vilka är väsentliga för upptag och användning av näringsämnen. Jag skulle vilja gå så långt och påstå att Steve Jobs fruktdiet var katastrofal för hans cancer. Först och främst fick han alldeles för lite protein vilket ger en negativ kvävebalans. Det innebär att kroppen börjar bryta ner viktiga muskelproteiner vilket människor i allmänhet bör undvika och cancerpatienter i synnerhet. Man rasar i vikt vid en fruktdiet, och inte på ett sunt sätt.
I tidskriften Cancer Research publicerades år 2010 en studie som förklarar mekanismen bakom varför högt fruktosintag är kopplat till bukspottkörtelcancer. Det är känt att cancerceller använder glukos som bränsle men denna studie är den första som visar fruktos del i cancer. Forskarna visade att cancerceller lätt kan metabolisera fruktos och även förökar sig med fruktos. Dr. Anthony Heaney of UCLA’s Jonsson Cancer Center säger ”Detta har stor betydelse för cancerpatienter…och det visar att insatser för att minska raffinerat fruktos eller hämma fruktosrelaterade processer i kroppen kan störa cancertillväxten.” Dr. Anthony Heaney odlade bukspottcancerceller i sitt laboratorium och gav dem både glukos och fruktos. ”Tumörceller trivs på socker men de använde fruktsocker för att dela och föröka sig.” Dr. Anthony Heaney skriver dessutom att intag av raffinerade kolhydrater är associerat med högre cancerrisk.
Steve Jobs åt uppenbarligen en diet ovanligt hög på fruktos och glukos. Jag skulle vilja påstå att han åt en av de sämst tänkbara dieter för sin cancer.
PS1. Fruktosmetabolism leder till ökad urinsyraproduktion. Om man mäter sitt urinsyravärde och det är högre än 5,5 mg/dl (cirka 320 mmol/l) bör man reducera sitt fruktosintag. Har man exempelvis insulinresistens bör man äta maximalt 15 gram fruktos per dag enligt Dr. Mercola.
PS2. I september 2011 publicerades invärtesmedicinaren och assisterande professorn (Göteborgs Universitet) Jan Hammarstens 20 åriga forskning om prostatacancer i den mycket ansedda vetenskapliga tidskriften Nature och han säger till Sveriges Radio: ”Insulin är gödning till cancer”. I studien skriver Jan och hans medforskare Professor Ralph Peeker att ”resultatet visar ur ett urologiskt perspektiv att godartad prostataförstoring och prostatacancer kan ses som två nya aspekter av metabolt syndrom och att ökade insulinnivåer är ett vanligt underliggande problem som bidrar till både godartad prostataförstoring och prostatacancer…”
PS3. Jag kontaktade hjärnkirurgen Jack Kruse i USA gällande cancer och hans svar var: ”Om man har cancer ska man däremot leva på en strikt ketogen paleodiet med mängder av ekologisk extra virgin kokosolja.”
I mitt inlägg Tips #9 Var försiktig med PUFA n6 skrev jag om hur viktigt det är att reducera omega-6 till förmån för omega-3 för hälsan. Alldeles nyligen publicerade forskare vid Nutritional Physiology Research Centre, University of South Australia, Australia en studie som publicerades i Journal of Child Health Care sep 2011 som visar att suboptimala omega-3-nivåer hos barn kan öka risken för ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och relaterade problem. Kopplingen mellan omega-3- och omega-6-nivåer i erytrocyter (röda blodkroppar) samt inlärning och beteende undersöktes hos barn i åldern sju till tolv år med ADHD. Forskarna tog blodprov på alla barnen i studien och barnen fick därefter genomgå olika kognitiva tester. Högre nivåer av omega-3 i erytrocyter var förknippat med lägre oro och bättre läsförmåga. Högre nivåer av omega-6 var förknippat medsämre läs- och stavförmåga, sämre vokabulär samt lägre uppmärksamhetsförmåga.[1]
En annan studie där forskare gjort magnetröntgen på hjärnan hos friska vuxna visar att regelbundet intag av omega-3 är associerat med mer grå hjärnsubstans i anterior cingulat cortex, högra hippocampus samt högra amygdala. Studiens preliminära resultat visar att intag av omega-3 är associerat med regioner i hjärnan som är kopplat till reglering av humör och psykiatriska sjukdomar.[2]
En annan preliminär studie visar att tillskott av omega-3 (EPA) påverkar N-acetyl aspartat, vilket är en molekyl med mycket hög koncentration i hjärnan. N-acetyl aspartat funktion är bland annat är att bidra till vätskebalans i hjärnan, bidra till att syntetisera vissa för hjärnan viktiga ämnen samt bidra till energiproduktion i hjärncellers mitokondrier. Nivåer av N-acetyl aspartat är en viktig markör för ett flertal olika neuropatologiska tillstånd som exempelvis Alzheimers. Studien visade att intag av omega-3 (EPA) via tillskott ökar N-acetyl aspartat i anterior cingulat cortex hos personer med bipolär sjukdom. [3] Det innebär på ren svenska att tillskott av omega-3 minskar risken för suboptimal hjärncellsfunktion hos patienter med bipolär sjukdom.
Sammantaget; tillskott av omega-3 i form av EPA och DHA är viktiga för hjärnans funktion speciellt om man har minsta risk till hjärnrelaterade besvär som ADHD, bipolär sjukdom eller andra hjärnrelaterade funktionsnedsättningar men som jag nämner varje gång jag skriver om kosttillskott: Kvalitet är den viktigaste parametern. Köp inte låg kvalitet när det gäller tillskott, då är det bättre att avstå helt. När det gäller tillskott av omega-3 rekommenderar jag inte uppkoncentrerade varianter för övrigt.
DN publicerade idag, en artikel om att tillskott av E-vitamin ökar risk för prostatacancer. I artikeln, ”E-vitamin ökar risken för prostatacancer” citeras Eric A. Klein, prostatacancerexpert som drivit forskningsprojektet. Han säger: ”Nu måste man verkligen ifrågasätta hur nyttigt E-vitamin är.”
Låt oss titta på studien som ligger bakom uttalandet. Låt oss först konstatera en sak: i sammanfattningen av studien på JAMA (Journal of the American Medical Association) skriver man att man fann en statistiskt icke-signifikant ökning av risk för prostata-cancer vid intag av E-vitamin. Jag undrar om det är ett feltryck eftersom studiens resultat inte borde vara relevanta om ökningen är icke-signifikant.
Hur gick det till? I studien delade man in deltagarna i 4 grupper. En grupp fick selen (200 μg/dag av L-selenomethionine), en grupp fick E-vitamin (400 IU/dag av rac-α-tocopheryl acetate), en grupp fick både selen och E-vitamin och en grupp fick placebo. Resultat:
I placebogruppen utvecklade 529 av 8696 personer prostatacancer (6,1 %)
I gruppen som fick både selen och E-vitamin utvecklade 555 av 8702 prostatacancer (6,4 %)
I gruppen som fick endast selen utvecklade 575 av 8752 prostatacancer (6,6 %)
I gruppen som fick endast E-vitamin utvecklade 620 av 8737 prostatacancer (7,1 %)
Flest personer i gruppen som fick E-vitamin utvecklade prostatacancer. Vi antar att resultatet trots allt var statistiskt signifikant, dvs vi antar att skillnaden i antalet prostatacancerfall inte beror på slumpen. Vad skulle då ha orsakat den ökade risken?
Vad som inte framgår av artikeln men däremot om man läser studien är att deltagarna som fick E-vitamin fick en syntetisk isolerad variant av E-vitamin som heter rac-α-tocopheryl acetate. Det är en mix av åtta stycken stereoisomerer av alfatokoferol som ofta kallas dl-alpha-tocopheryl acetate eller dl-alfatokoferylacetat. Det finns ett problem med denna form av E-vitamin och det är den aldrig förekommer isolerat på detta sätt i naturen. Naturligt förekommer E-vitamin som ett komplex av alfa, beta, gamma och delta tokoferol och alfa, beta, gamma och delta tokotrienol. dl-alpha-tocopheryl acetate-molekylen som deltagarna i studien fick framställs oftast av stenkolstjära och vanligen av de två tyska farmaceutiska bolagen Bayer eller BASF. Som en av mina favoriter inom näringsfysiologi, Byron J Richards skriver: ”Om du ser bokstaven L efter bokstaven D i ett E-vitamintillskott, dvs dl- alfatokoferol ska du kasta den eller mer ordagrant: throw it in the trash where it belongs”
Personligen skulle jag aldrig ta varken isolerat alfatokoferol (mycket vanligt bland vanliga kosttillskott) eller formen ”dl” av E-vitaminer (vilket också är mycket vanligtutan) utan endast ett E-vitaminkomplex av d- alfa, d-beta, d-gamma och d-delta tokoferol och d-alfa, d-beta, d-gamma och d-delta tokotrienol. De flesta E-vitamintilllskott saknar inte bara alla fyra tokotrienoler, tre fjärdedelar av de viktiga tokoferolerna utan förekommer även i formen DL, som sagt. Den här studien är anledningen till att jag är så oerhört noggrann med vilken kvalitet av tillskott jag tar och samt att jag alltid tar kosttillskott av högsta whole food kvalitet.
Det är tyvärr samma problem med de studier som visar att exempelvis betakaroten ökar risken för lungcancer. Jag skulle aldrig få för mig att ta syntetiskt isolerat betakaroten varken i en enskild karotenkapsel eller som förekommande i en multivitamin. Syntetiskt isolerat betakaroten framställs ofta som ett isolerat ämne av acetylengas vilket inte är speciellt bra för hälsan. Naturligt betakaroten däremot förekommer aldrig helt isolerat utan alltid tillsammans med andra karotener och xantofyller (gult pigment) som ingår i en familj som kallas karotenoider. Exempelvis, finns det i en morot eller en tomat förutom betakaroten, även alfakaroten, cantozantheen, gammakaroten, omegakaroten bland annat. Om du tar isolerat betakaroten minskar den samverkan som medlemmarna i karotenoidfamiljen har. De studier som visat på ökad risk för lungcancer vid intag av betakaroten är baserade på isolerat syntetiskt framställt betakaroten, inte på ett whole food betakaroten-komplex som istället skyddar lungorna.
Naturligt E-vitamin skyddar mot cancer men det gör inte syntetiskt isolerat E-vitamin. Naturligt E-vitamin (whole food med d- alfa, d-beta, d-gamma och d-delta tokoferol och d-alfa, d-beta, d-gamma och d-delta tokotrienol) behövs för immunförsvarets optimala funktion och avsaknad av det kommer att reducera den funktionen. Byron J Richards skriver: ”Till skillnad från cellgifter som ska ta kål på cancer, om det nu är möjligt innan de dödar personen i fråga på grund av sin otroligt giftiga påvekan på kroppen, har naturligt E-vitamin en intelligent funktion i kroppen eftersom dessa molekyler är smarta nog att känna skillnad på friska celler och på sjuka cancerceller. Det innebär att samma näringsämne som håller friska celler levande kommer att arbeta för att cancerceller dör. Det betyder inte att näringsämnen ensamt är svaret på cancerbehandling. Det betyder att det är ett kraftfullt verktyg i kroppens naturliga immunförsvarsverktygslåda som inte ska bortses ifrån.
Även om d-alfa-tokoferol är den vanligaste formen av E-vitamin är egentligen d-gamma-tokotrienol som är ett av natuens mest kraftfulla anticancernäringsämnen. Det finns minst tre mekanismer som d-gamma-tokotrienol angriper cancerceller:
Den initierar celldöd hos cancerceller i prostata [1] och i bröst [2]
Den aktiverar tumördämpande genen p53 [3]
Den stänger av blodflödet till cancerceller (förhindrar angiogenes) vilket svälter dem på näringsämnen [4]
d-gamma-tokotrienol genomför ovanstående anticancerogena mekanismer samtidigt som den håller friska celler levande så länge som de ska [5]och ser till att de har ett korrekt blodflöde.
Det är som att tänka rätt bränsle till din bil. Inte skulle du tanka diesel i en bensindriven bil? Det är precis vad man har gjort i den här studien. dl-alpha-tocopheryl acetate formen av E-vitamin ska du aldrig någonsin inta. E-vitamin är superviktigt men den ska vara i rätt form dvs, E-vitaminkomplex av d- alfa, d-beta, d-gamma och d-delta tokoferol och d-alfa, d-beta, d-gamma och d-delta tokotrienol.
PS1. En annan mycket märklig sak med studien: Inte nog med att personerna fick syntetiskt isolerat dl-alfatokoferylacetat som är en, i mitt tycke skadlig skräpvariant av E-vitamin. De fick dessutom en dos om 400 IU = 269 mg E-vitamin. Det rekommenderade intaget för kvinnor är 12 IU eller 8 mg och 15 IU = 10 mg för män och gravida samt 16 IU = 11 mg för ammande. Det är flera tusen procent mer än vad man bör få i sig.
PS2. Selen fungerar i synergi med E-vitamin och selen behövs för glutation vilket är kroppens kraftigaste antioxidant.
[1] Srivastava JK, Gupta S. Tocotrienol-rich fraction of palm oil induces cell cycle arrest and apoptosis selectively in human prostate cancer cells. Biochem Biophys Res Commun. 2006 July 346(2):447-53.
Department of Urology, Case Western Reserve University, Cleveland, OH 44106, USA.
[2] Nesaretnam K, Gomez PA, Selvaduray KR, Razak GA. Tocotrienol levels in adipose tissue of benign and malignant breast lumps in patients in Malaysia. Asia Pac J Clin Nutr. 2007 March 16(3):498-504.
Malaysian Palm Oil Board, 6 Persiaran Insitusi, Bandar Baru Bangi, 43000 Kajang, Malaysia.
[3] Agarwal MK, Agarwal ML, Athar M, Gupta S. Tocotrienol-rich fraction of palm oil activates p53, modulates Bax/Bcl2 ratio and induces apoptosis independent of cell cycle association. Cell Cycle. 2004 February 3(2):205-11. Department of Medical Elementology and Toxicology, Hamdard University, New Delhi, India.
[4] Nakagawa K, Shibata A, Yamashita S, Tsuzuki T, Kariya J, Oikawa S, Miyazawa T. In vivo angiogenesis is suppressed by unsaturated vitamin E, tocotrienol. J Nutr. 2007 August 137(8):1938-43.
Food and Biodynamic Chemistry Laboratory, Graduate School of Agricultural Science, Tohoku University, Sendai 981-8555, Japan.
[5] E-vitamin and apoptosis Sylvester PW. Vitamin E and apoptosis. Vitam Horm. 2007 April 76:329-56.
College of Pharmacy, University of Louisiana at Monroe, Monroe, Louisiana 71209, USA.
DN publicerade idag en artikel ”Vitaminer kan öka dödsrisk” där det står ”Enligt forskarna kan det finnas ett samband mellan multivitaminer och tillskott av järn, vitamin B6, folsyra, magnesium, zink och koppar och för tidig död. Störst risk gav järntillskott.”
Hur är det med den studie vars resultat DN publicerat idag? ”Den finländska forskaren Jaakko Mursu har tillsammans med kolleger i USA följt nästan 39.000 amerikanska kvinnor mellan 1986 och 2004. Kvinnorna har under årens lopp regelbundet fått uppge vilka vitamin- och mineraltillskott de tar.” Epidemiologiska studier (observationsstudier) har ett inneboende problem; det förutsätter att alla talar sanning; dessutom är kan det vara svårt att finna ett kausalt samband (orsakssamband). Man kan finna en korrelation mellan ett antal variabler som går från -1 till +1, men korrelation och kausalitet är inte samma sak. Jag har för övrigt inte kontrollerat vilka doser personerna intog eller vilken kvalitet av kosttillskott studien avser. Två parametrar som är oerhört viktiga när det gäller kosttillskott. Vidare vet vi inte hur dessa personer har levt i övrigt. En duktig näringsfysiolog sade “när det gäller kosttillskott, dykutrustning och fallskärmsutrustning ska man inte leta billigt billigt!” Jag håller med helt och hållet och flertalet (men givetvis inte alla) av de kosttillskott man finner på apotek och i hälsokostbutiken håller inte speciellt hög klass och det skulle inte förvåna mig om många studieobjekt i den i DN publicerade studien har använt ”vanliga” kosttillskott som man köper på apoteket. Det är exempelvis enorm skillnad på en högkoncentrerad omega-3 fiskolja (dåligt) och en icke-uppkoncentrerad omega-3 fiskolja (bra). Vitamin D2 (dåligt) är inte samma sak som vitamin D3 (bra). Isolerat Alfa-tokoferol (dåligt) är inte samma sak som ett komplex av alfa, beta, gamma och delta tokoferol och tokotrienol (bra). Isolerad askorbinsyra (dåligt) är inte samma sak som C-vitamin-komplexet med askorbinsyra, bioflavonoider och tyrosinas (bra). Isolerat krom (dåligt) är inte samma sak som GTF Krom (bra). Magnesiumkarbonat (dåligt) är inte samma sak som magnesiumcitratmalat (bättre). Listan kan göras oändlig. Jag otroligt noggrann när det gäller kosttillskott och jag skulle gissa att alla, verkligen alla studier som visar att kosttillskott på något sätt skadar hälsan görs på billiga syntetiska kosttillskott eller på så kallade megadoser. Om du funderar på att köpa ett sådant rekommenderar jag dig att spara dina pengar och satsa dem på bra mat. Detta är anledningen till att jag förespråkar kosttillskott av 100 % whole food.
Jag tror dock att mat alltid kommer att vara nummer ett men betänk att det som vi anser vara en allsidig kosthållning troligtvis inte är optimal sett till dess innehåll och upptagseffekt av vitaminer och mineraler. Tiden kommer att visa om det stämmer eller inte. Flertalet studier visar att våra jordar inte innehåller samma mängd av viktiga näringsämnen som de en gång gjorde. Saknas det mikronäringsämnen i jordarna kommer det troligtvis att påverka de växter och djur vi äter. Dessutom är den växtförädling med fokus på kärnan och inte grodden inom spannmålsindustrin en faktor som ger mer makronutrienter och mindre vitaminer och mineraler (mikronutrienter).
Jordbruksdepartementet i England
Växterna suger upp den näring som finns i jorden. Med införsel av konstgödsling återför man kalium, kväve och fosfor vilket i längden innebär att övriga mineraler lakas ur med tiden eftersom den huvudsakliga näring som återförs till jorden är konstgödsel. Man säger att jorden armas ut. Detta innebär att grönsaker från konstgödslad åkermark med tiden kommer att ha ett betydligt lägre mineralinnehåll än grönsaker som inte konstgödslas. Medical Research Council i England, som lyder under Jordbruksdepartementet, gjorde en undersökning om hur mineralstatusen i olika grödor har försämrats under åren 1941-1999 och resultaten var skrämmande. Några av våra absolut viktigaste mineraler hade minskat oroväckande mycket: Kalium -16%, Magnesium – 24%, Järn -27%, Kalcium -46%, Natrium -49%, Zink -59%, Koppar -76%. (Trots tillförsel av konstgödsel hade alltså kalium minskat). Grödor från konstgödslad mark har alltså betydligt lägre näringsinnehåll och dessvärre är den mesta mat vi får i oss fortfarande från konstgödslat jordbruk vilket innebär att du får i dig lägre halter av mineraler än vad du behöver vid en ”allsidig kostföring”.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
När Sveriges Lantbruksuniversitet gjorde analyser av långtidsförsök med höstvete som sträcker sig tillbaka till 1960-talet upptäckte forskarna ett kraftigt minskat innehåll av bland annat mineraler som järn, koppar, zink i åkerjorden.
American College of Nutrition
En amerikansk studie som publicerades 2004 i Journal of the American College of Nutrition, har jämfört hur näringsinnehållet har förändrats i 43 olika frukter och grönsaker mellan åren 1950–1999. Sex av 13 näringsämnen hade minskat signifikant: protein, kalcium, fosfor, järn, riboflavin och C-vitamin. Det beror troligtvis på grund av att man idag använder grödor som ger större avkastning men lägre näringsstatus jämfört med förr.
FN och Earth Summit Report
Vid FNs stora konferens 1992, kallad Earth Summit Report 1992, fastslogs skrämmande fakta: För 100 år sedan hade vi betydligt mer mineraler i våra jordar. I Nordamerika har dessa minskat med 85%, i Sydamerika med 76%, i Asien med 76%, i Afrika med 74%, i Europa med 72% och i Australien med 55%.
FN och World Health Organization (WHO)
Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterade år 1993 att våra jordar har minskat sitt näringsinnehåll med 95% gällande de huvudsakliga näringsämnen vi behöver.
US Department of Agriculture, Agricultural Research Service (USDA), motsvarande vårt Jordbruksverk, har undersökt hur det ligger till med näringsstatusen bland USA:s befolkning över 12 år. Det är en skrämmande lista som visar att en stor del av befolkningen lider av brister på livsviktiga vitaminer, mineraler och spårämnen. Är det konstigt att vi är sjuka och har immunförsvar som inte klarar av att hantera bakterier, virus och svamp? Idag är många förkylda i flera veckor i sträck. Allvarliga sjukdomar och reproduktionsbesvär har blivit vardag. Listan nedan är helt klart delaktig i dagens hälsosituation.
9 % av USA:s befolkning har brist på selen
10 % järn
11 % vitamin B2
13 % vitamin B3
18 % vitamin B1
20 % vitamin B12
26 % vitamin B6
40 % folat (folsyra)
42 % D-vitamin
49 % C-vitamin
57 % magnesium
69 % kalcium
86 % E-vitamin
92 % kalium
92 % fiber
Motsvarande siffror för Sverige tror jag är marginellt bättre oavsett vad Livsmedelsverket påstår.
Bruce Ames
Per Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi berättar om Bruce Ames och hans syn på kosttillskott: ”Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen och cancerogenitet. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att [för låga nivåer av essentiella näringsämnen] spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.”
Vem är Bruce Ames?
Bruce Ames är professor i biokemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, USA och är även så kallad Senior Scientist vid Children’s Hospital Oakland Research Institute. Han är även medlem av det prestigefulla National Academy of Science i USA. Bruce Ames har dessutom erhållit U.S. National Medal of Science samt att hans över 450 vetenskapliga publikationer har resulterat i han varit nummer 23 i listan över de hundra mest citerade forskarna i världen (alla vetenskaper inkluderat) i över en tioårsperiod. Bruce Ames är utan tvekan en världsauktoritet inom medicin och en världens mest ansedda forskare när det gäller biokemi och molekylärbiologi – en världsmästare helt enkelt.
Jag lovar att det är bättre att lita på Bruce Ames än din icke-forskande läkare, vårdcentral, barnmorska, livsmedelsverket, vän, granne, tidning, magasin eller arbetskollega när de säger ”Du behöver inte ta tillskott av vitaminer och mineraler om du äter allsidigt”. Deras välmenande men felaktiga råd kan kosta dig din hälsa på sikt. För övrigt gjordes en studie som undersökte näringsämnesstatus hos idrottare, vardagsmotionärer och stillasittande personer som alla åt allsidigt. Varenda person som deltog i studien hade mellan 3-15 näringsbrister. Studien publicerades i Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55. British Nutrition Foundation’s Nutrition Bulletin 2010 studerade brittiska kvinnor och resultaten visade på brister på viktiga näringsämnen framförallt järn, D-vitamin, och folat samt för lågt intag av fet fisk, frukt och grönsaker.
Jag tror inte på att vräka sig kosttillskott av dålig kvalitet i megadoser. Det tror jag verkligen är skadligt men kosttillskott av högsta kvalitet i lagom dos tror jag är viktigt för en god hälsa, även för den som följer en bra diet.
PS. Läs mer om dåligt järn här och här som skrivs ut helt oreflekterat
Vill du läsa mer om kosttillskott och kvalitet. Klicka här.
PUFA n6 (Poly Unsaturated Fatty Acids) översätts till fleromättade omega-6-fettsyror på svenska. En fleromättad fettsyra har fler än en dubbelbildning i sin kedja av kolatomer (se mer om lipidkemi längre ner i inlägget). Fleromättade fettsyror är mycket reaktionsbenägna och oxiderar lätt vilket gör dem känsliga för värme, ljus och syre i jämförelse med enkelomättade fettsyror men framförallt i jämförelse med mättade fettsyror som är mycket stabila. Det finns cirka 40 olika fleromättade fettsyror men de vanligaste och dem som man oftast syftar på när man talar om fleromättade fetter är omega-6- respektive omega-3. Lite förenklat kan man säga att omega-6-fettsyror i ökar inflammation i kroppen medan däremot omega-3-fettsyror har motsatt effekt genom att förhindra omega-6 metabolismen i kroppen. Dessvärre kompliceras diskussionen av att omega-6 även har en antiinflammatorisk verkan under vissa omständigheter men den är underordnad den för omega-3. Se bild längre ner.
En, mitt tycke, bra definition på en fleromättad växtolja är om den har mer än 20-30 % linolsyra. Det innebär att olivolja räknas som en enkelomättad olja medan rapsolja är ett gränsfall. Exempel på vanliga omega-6 fetter är flytande och fast margarin, majsolja, solrosolja, sojaolja, tistelolja, druvkärneolja, matolja, vetegroddsolja. Omega-3-fetter däremot, kommer främst från fisk, skaldjur och fiskolja. Trots att linfröolja innehåller omega-3-fett är det inte en god källa till de omega-3-fettsyror som kroppen föredrar; dessutom innehåller linfröolja mycket omega-6. Läs mer här om omega-3.
Det finns två faktorer att beakta när det gäller hälsa och omega-6. Det ena är kvoten till omega-3-fettsyror och den andra är absolut mängd. Kvoten omega-6/omega-3 är för hög i västerlandet och Livsmedelsverket skriver: ”Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör kvoten mellan omega-6 och omega-3-fettsyror ligga mellan 3:1 och 9:1, men det vetenskapliga underlaget för att fastställa en exakt kvot är förhållandevis svagt.” Jag håller inte med Livsmedelsverket utan anser att kvoten snarare bör vara 1:1, möjligtvis sträcka sig upp till maximalt 3:1. Kvoten 1:1 stöds av exempelvis Loren Cordain och hans forskarkollegor. Loren Cordain är professor i Health and Exercise Science, College of Applied Human Sciences och för övrigt världens ledande expert på paleolitiska dieter. Under människans evolution har kvoten legat kring 1:1 till 2:1 men under det senaste århundradet har omega-6- till omega-3-kvoten alltså förändrats dramatiskt åt fel håll på grund av vårt stora intag av växtoljor, margariner och spannmål som är rika på omega-6 samt på grund av intag av kött från djur som får kraftfoder istället för att beta gräs och örter vilket ger köttet en förskjutning mot mer omega-6 i relation till omega-3. Moderna jägar-samlar-folk saknar till stor del västerlandets sjukdomar där inflammation av kronisk karaktär kan vara en faktor, exempelvis hjärtkärlsjukdomar, cancer, diabetes m.m. Frånvaron av dessa sjukdomar bland jägare-samlare kan bero på bland annat en bra omega-6- till omega-3-kvot, dvs nära 1:1.
Livsmedelsverket skriver vidare ”Kvoten mellan omega-6- och omega-3-fettsyror i kosten har förts fram som en möjlig faktor för risken att utveckla olika sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar och inflammatoriska tillstånd. En hög kvot, i storleksordningen 10:1 eller över, skulle vara förenad med ökad risk, medan kvoter omkring 5:1 eller lägre skulle vara förenad med minskad risk”.Jag skulle vilja påstå att risken för sjukdom snarare är vid kvoter > 4:1.
Livsmedelsverket har från kostundersökningar på barn och vuxna i Sverige fått fram att omega-6 till omega-3-kvoten i genomsnitt är omkring 4:1 eller 5:1. Dr. Artemis P. Simopoulos som var med och grundade International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids (ISSFAL) år 1991 och som forskat på balans mellan omega-6 och omega-3 menar att kvoten i den västerländska dieten ligger betydligt högre än livsmedelsverket gör gällande. Hon menar istället att kvoten är cirka 16:1. Oavsett vem som har rätt är det för mycket omega-6 i förhållande till omega-3 i vår diet och det innebär ett problem för hälsan. Under stor del av människans evolution har vi som sagt fått i oss i storleksordningen 1:1 till 2:1 av omega-6 i förhållande till omega-3.
Varför är det så viktigt att reducera omega-6 fettsyror så att ω-6: ω-3-kvoten blir bra och totalmängden inte blir för stor?
Linolsyra (LA) som är en omega-6 -fettsyra och Alfa-linolensyra (ALA) som är en omega-3 fettsyra är viktiga för cellmembran i djur och växter. Linolsyra och Alfa-linolensyra är två essentiella fettsyror, dvs de kan inte syntetiseras i kroppen utan måste tillföras via mat men de behövs endast i mycket små mängder. Linolsyra och alfa-linolensyra har två funktionsmässigt olika fysiologiska funktioner i kroppen och balansen mellan dem är, som sagt, viktig. Omega-6 är alltså pro-inflammatorisk medan omega-3 reducerar inflammationer genom att ersätta omega-6 i cellmembranen och reducera produktionen av inflammatoriska omega-6-molekyler. Omega-6 och omega-3 tävlar om samma konverteringsenzym (se bilden nedan) vilket innebär att kvantiteten av omega-6 i din diet direkt kommer att påverka konverteringen av omega-3-fettsyran Alfa-linolensyra (som finns i växter) till de långkedjiga omega-3 fettsyrorna Eikosapentaensyra (EPA) och Dokosahexaensyra (DHA) som kroppen föredrar framför Alfa-linolensyra. Alltså, ju mer omega-6 desto mindre möjlighet för kroppen att tillverka de viktiga fettsyrorna EPA och DHA trots att du får i dig Alfa-linolensyra. En studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 71, No. 1, 179S-188S, Januari 2000 visade att ett ökat intag av Omega-6-fettsyran Linolsyra från 15 mg till 30 mg reducerade omvandlingen från omega-3-fettsyran Alfa-linolensyra till den av kroppen föredragna omega-3 fettsyran DHA med 40 %.
Högt intag av omega-6 ökar som sagt inflammationer i kroppen. Inflammationer är inte dåligt i sig; det är kroppens naturliga och mycket viktiga försvar på en infektion, skadade celler eller irritation av något slag. Inflammationer är egentligen en skyddande mekanism för att få bort någon form av skadestimuli och påskynda läkning och utan inflammation skulle sår och infektioner aldrig läka. Emellertid är kroniska inflammationer däremot mycket skadligt och något man verkligen vill undvika. Ökad inflammation kan leda till hjärtkärlbesvär, diabetes typ 2, övervikt, astma, ledgångsreumatism, cancer, autoimmuna sjukdomar, psykiska besvär, magtarmbesvär bland annat. Jag var och lyssnade på en cancerläkare som var i Sverige och höll föredrag förra året om just cancer. Han nämnde låggradiga kroniska inflammationer som en betydligt större parameter i cancerekvationen än vad man tidigare trott.
Forskaren och biokemisten William Lands visade att andelen omega-6-fettsyror är tydligt korrelerad med dödlighet i hjärtattack, det vill säga ju större intag av omega-6 desto större risk att dö i hjärtattack. Lands visade även att genomsnittsamerikanen har en mycket hög vävnadskoncentration av omega-6 vilket skapar en alldeles för inflammationsrik miljö och kanske är en förklaring till den höga dödligheten i hjärtkärlbesvär i USA.
Gällande absolut mängd rekommenderar jag max 3 % av det totala kaloriintaget från omega-6 samt motsvarande mängd omega-3 för att balansera omega-6. Livsmedelsverket menar på 5-10 % från fleromättade fetter men jag rekommenderar alltså maximalt 6 % av det totala antalet kalorier från PUFA, men gärna lägre och då till förmän för omega-3 så att kvoten blir 1:1. Undersökningar från USA visar att den amerikanska befolkningen får nästan 20 % av sina kalorier från sojabönsolja och 9 % av alla kalorier från linolsyra som alltså är en omega-6-fettsyra. Svenska siffror är väl inte riktigt så illa men trenden tror jag dessvärre inte är positiv. Dessutom är stora mängder fleromättade omega-6 fetter inte bra för sköldkörteln. Läs nedan i sektionen om biokemi.
Tips nummer #9: Du gör bäst i att undvika alla former av fleromättade växtoljor eller växtbaserade margariner.) och istället öka intaget av omega-3 från fet fisk, skaldur eller fiskoljor för att minska risk för sjukdomar kopplade till inflammationer. Dock maximalt 6 % PUFA (omega-6 och omega-3) av totalt kaloriintag. Förövrigt är det praktiskt taget omöjligt att få brist på omega-6 så du det behöver du inte oroa dig för.
PS1. Fiskoljor ska inte vara uppkoncentrerade eftersom de inte är lika stabila som dem som håller en maximal nivå om 38 % av omega-3. Rent generellt är alla fleromättade fettsyror (omega-6 och omega-3) mycket reaktionsbenägna eftersom de kan bilda fria radikaler via lipidperoxidation vilket är kopplat till cancer och accelererat åldrande. Redan år 1995 presenterade cancerforskaren Peter G. Shields i en studie vid namn ”Mutagens from Heated Chinese and U.S. Cooking Oils” som publicerades i Journal of the National Cancer Instiute 87 (11):836-841 (1995) som visade att höga nivåer av lungcancer bland kvinnor i Kina antas vara associerat med oxiderade fleromättade omega-6-fettsyror som används i wok-pannor. Jag blir därför alltid lika förundrad över personer som letar efter de absolut billigaste omega-3 tillskotten de kan finna och till och med köper uppkoncentrerade fiskoljor som legat framme i en korg i den vanliga livsmedelsbutiken. Jag är helt övertygad om att dessa är oxiderade till en grad som inte är hälsosam. Jag är extremt noggrann när det gäller just tillskott av omega-3, dels gällande vilket märke (stabilitet och renhet), dels gällande hur det förvaras av återförsäljaren. Jag anser att det bästa märket är Eskimo-3 när det gäller kombinationen stabilitet och renhet. Köper du din omega-3 här kan du vara säker på att den förvaras i kylskåp fram till dess att den skickas och att den alltså inte har förvarats i ett skyltfönster eller en hylla i en butik med en varm halogenspotligt som förstör oljan.
PS2. Har du inflammatoriska tarmsjukdomar ska du vara mycket försiktig med PUFA n6 eftersom den kan förvärra tillståndet enligt Göran Hallmans, professor i näringsforskning vid Umeå universitet. Man behöver dock som sagt omega-6 även om man har inflammatoriska tarmsjukdomar men det rör sig om cirka 7 gram per dag…tillräckligt från kött, fisk, ägg, avokado och lite nötter.
PS3. Inflammationshämmande läkemedel som aspirin, ibuprofen osv fungerar just genom att de hämmar just COX-enzymer (se bild nedan) som annars bildar inflammatoriska eikosanoider från omega-6 fettsyran Arakidonsyra. Dock har omega-3 visat sig vara lika effektivt om inte mer effektivt i att hämma inflammationer enligt en studie publicerad i Surgical Neurology, April 2006, just genom att reducera omega-6 i cellmembranens lipdlager. Dessutom är inflammationshämmande läkemedel inget man ska ta på sikt eftersom de har flera negativa bieffekter, bland annat kan de påverka magtarmkanalen mycket negativt.
PS4. Högt intag av PUFA n6 riskerar att störa sköldkörtelns funktion. Omega-6 intag leder till ökning av serie-2-prostaglandiner (inflammatoriska eikosanoider – se bild nedan) vilket ökar risken för leptinresistens i vissa neuropeptidhormoner i hjärnan som ökar matbegär och vakenhet bland annat. När det sker kommer nivåer av rT3 (reverserad T3) som är en inaktiv form av sköldkörtelhormonet T3 att stiga. Höga nivåer av rT3 kan blockera omvandling av T4 till T3 vilket reducerar sköldkörtelns funktion och antas vara en anledning till den viktökning man ser med ökat PUFA n6 enligt neurologen Jack Kruse. Man kan alltså ha helt normala T3- och T4- värden men trots det ha en underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) på grund av höga rT3.
PS5. Inlägget heter var försiktig med PUFA n6, inte ”undvik det helt”. Du behöver omega-6 men i lägre dos än vad den genomsnittliga västerländska människan får i sig idag. Dessutom bör ditt totala PUFA-intag ligga på max 4 % av ditt dagliga kaloriintag…med andra det är små mängder vi talar om. PUFA (både omega-3 och omega-6) är inget man ska överdosera.
Lite lipidkemi
En fettsyra är uppbyggd av en kedja av kolatomer som väte binds till. I ena änden finns en metylgrupp (CH3) och i andra änden finns en karboxylgrupp (COOH).
Man kan dela in fettsyror i längd, dvs antalet kolatomer i kedjan. Korta fettsyror har 2-4 kolatomer i sitt skelett, medellånga fettsyror har 6-10 kolatomer och långa fettsyror har 12-26 kolatomer. Ett annat sätt att dela in fettsyror är i mättade respektive omättade fettsyror. En omättad fettsyra har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Om det är en dubbelbindning kallas fettsyran enkelomättad och om det är två eller fler dubbelbindningar kallas fettsyran för fleromättad. En fettsyra som helt saknar dubbelbindningar kallas mättad fettsyra.
När man numrerar kolatomer kan man göra det antigen från metylgruppsänden eller från karoboxylgruppsänden. Om man numrerar från metylgruppsänden kallas det omega-numrering vilket ger namnen omega-3 och omega-6. Omega-3 innebär att den första dubbelbindningen är på den tredje kolatomen från metylgruppen räknat och omega-6 innebär med samma logik att den första dubbelbindningen finns på kolatom nummer 6 från metylgruppen räknat.
När människor äter exempelvis fisk som innehåller omega-3 fettsyrorna Eikosapentaensyra (EPA) och Dokosahexaensyra (DHA) kommer dessa omega-3-fettsyror att ersätta omega-6 fettsyror, speciellt omega-6-fettsyran Arakidonsyra (AA), i cellmembranen. Det gäller troligtvis alla celler men framförallt membranen i blodplättar, röda blodkroppar, neutrofila granulocyter (cirka 60 % av de vita blodkropparna), monocyter (4-8 % av vita blodkroppar) och leverns celler. PUFA-sammansättningen i cellmembranen är till stor del beroende av kostens sammansättning. I bilden nedan kan du se hur Linolsyra och Alfa-Linolensyra omvandlas till olika pro- och antiinflammatoriska ämnen.
Omega-6 och Omega-3 metabolism av Perfekthälsa.se
Eaton SB, Eaton III SB, Sinclair AJ, Cordain L, Mann NJ. Dietaryintake of long-chain polyunsaturated fatty acids during the Paleolithic.In: Simopoulos AP, editor. The return of w3 fatty acids into the foodsupply. I. Land-based animal food products and their health effects.World rev nutr diet, vol. 83. Basel: Karger; 1998. p. 12–23.
Simopoulos AP. Overview of evolutionary aspects of w3 fatty acids inthe diet. World Rev Nutr Diet 1998;83:1–11.
Sugano M, Hirahara F. Polyunsaturated fatty acids in the food chain inJapan. Am J Clin Nutr 2000;71(Suppl):189S–196S.
Pella D, Dubnov G, Singh RB, Sharma R. Effects of an IndoMediterranean diet on the omega-6/omega-3 ratio in patients at highrisk of coronary artery disease: the Indian paradox. World Rev NutrDiet 2003;92:74–80.
Sanders TAB. Polyunsaturated fatty acids in the food chain in Europe.Am J Clin Nutr 2000;71(Suppl):S176–8
Simopoulos AP, Childs B, editors. Genetic variation and nutrition. World rev nutr diet, vol. 63. Basel: Karger; 1990.
Simopoulos AP, Ordovas J, editors. Nutrigenetics and nutrigenomics. World rev nutr diet, vol. 93. Basel: Karger; 2004.
Eaton SB, Konner M. Paleolithic nutrition. A consideration of its nature and current implications. N Engl J Med 1985;312:283–9.
Simopoulos AP. Omega-3 fatty acids in health and disease and in growth and development. Am J Clin Nutr 1991;54:438–63.
Simopoulos AP, editor. Plants in human nutrition. World rev nutr diet, vol. 77. Basel: Karger; 1995.
Simopoulos AP. Is insulin resistance influenced by dietary linoleic acid and trans fatty acids? Free Rad Biol Med 1994;17(4):367–72.
Simopoulos AP, Robinson J. The omega diet. The lifesaving nutritional program based on the diet of the Island of Crete. New York: HarperCollins; 1999.
Oléagineux, Corps Gras, Lipides. Volume 15, Number 4, 262-4, Juillet-Août 2008, Sources d’acide gamma-linolénique
De Caterina, R and Basta, G (June 2001). ”n-3 Fatty acids and the inflammatory response – biological background”. European Heart Journal Supplements 3 (Supplement D): D42–D49. doi:10.1016/S1520-765X(01)90118-X.
A Voss, M Reinhart, S Sankarappa and H Sprecher (October 1991). ”The metabolism of 7,10,13,16,19-docosapentaenoic acid to 4,7,10,13,16,19-docosahexaenoic acid in rat liver is independent of a 4-desaturase”. The Journal of Biological Chemistry 266 (30): 19995–20000. PMID 1834642. Retrieved January 2, 2011.
Biomed Pharmacother. 2002 Oct;56(8):365-79.The importance of the ratio of omega-6/omega-3 essential fatty acids. Simopoulos AP. The Center for Genetics, Nutrition and Health, Washington, DC 20009, USA.
Maroon JC, Bost JW. Omega-3 fatty acids (fish oil) as an anti-inflammatory: an alternative to nonsteroidal anti-inflammatory drugs for discogenic pain. Surgical Neurology, April 2006;65(4):326-331.
”Mutagens from Heated Chinese and U.S. Cooking Oils”, P.G. Shields, et.al. JOURNAL OF THE NATIONAL CANCER INSTITUTE 87(11):836-841 (1995)
Official Journal of the Japanese Circulation Society. Circulation Journal Vol.74, May 2010. Prostacyclin in Vascular Diseases – Recent Insights and Future Perspectives –Jun-ichi Kawabe, MD*; Fumitaka Ushikubi, MD**; Naoyuki Hasebe, MD*,†
Lipid body function in eicosanoid synthesis: An update. Patricia T. Bozza a,n, Ilka Bakker-Abreu b, Roberta A. Navarro-Xavier a, Christianne Bandeira-Melo b. Prostaglandins, Leukotrienes and Essential Fatty Acids 85 (2011) 205–213
Polyunsaturated fatty acids and inflammatory processes: New twists in an old tale. Philip C. Calder* Institute of Human Nutrition, School of Medicine, University of Southampton, IDS Building, MP887 Southampton General Hospital, Tremona Road, Southampton SO16 6YD, UK. P.C. Calder / Biochimie 91 (2009) 791–795
Systems approach with inflammatory exudates uncovers novel anti-inflammatory and pro-resolving mediators. Charles N. Serhan Prostaglandins Leukotrienes Essent. Fatty Acids (2008), doi:10.1016/j.plefa.2008.09.012
Emerging roles of resolvins in the resolution of inflammation and pain. Ru-Rong Ji1, Zhen-Zhong Xu1, Gary Strichartz1 and Charles N. Serhan2. ! 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved. doi:10.1016/j.tins.2011.08.005 Trends in Neurosciences (2011) 1–11
Många kosttillskott innehåller ett ämne som heter magnesiumstearat. Det är ett smörjmedel som används för att kosttillskott i form av tabletter inte ska fastna i maskinen som pressar tabletten samt att ingredienser inte ska klumpa ihop sig i kosttillskott i kapselform. Det låter inte bra med ordet smörjmedel och vissa inom hälsobranschen ondgör sig över magnesiumstearat men det beror på okunskap och ryktesspridning snarare än fakta. Är det verkligen magnesiumstearat skadligt och vad är det egentligen?
Magnesiumstearat är ett magnesiumsalt som innehåller stearinsyra. Stearinsyra är en 18 kolatomer lång mättad fettsyra som metaboliseras till oljesyra vilket är ett enkelomättat fett som exempelvis återfinns i olivolja.
10-12 % av kokosoljan är stearinsyra och det är för övrigt ett de livsmedel som innehåller mest stearinsyra. Även choklad innehåller stearinsyra och över 50 % av det mättade fettet i kakaobönan är stearinsyra. 100 gram kakao ger cirka 5700 mg (5,7 g) stearinsyra. Stearinsyra höjer inte LDL och det finns studier som visar att kakaorik choklad genom sitt rika innehåll av stearinsyra har positiva effekter på LDL. Stearinsyra förekommer även naturligt i kött, fågel, fisk, ägg, och mjölkprodukter. I kött utgör stearinsyra drygt 30 % av det mättade fettet. En genomsnittsamerikan får i sig cirka 6000 – 8500 mg stearinsyra per dag. En kapsel eller tablett av kosttillskott innehåller cirka 1-2 % stearinsyra eller 10 – 20 mg vilket är försvinnande lite av en fettsyra som dessutom inte är skadlig för kroppen utan tvärtom har välgörande effekter på vissa blodfetter.
Magnesiumstearat har som fettsyra smörjande effekter vilket alltså är viktigt när det gäller kosttillskott. Det gäller speciellt kombinationspreparat där ingredienserna har olika kemiska egenskaper. För dessa preparat förhindrar magnesiumstearat att ingredienser klumpar samman vilket försäkrar att varje kapsel innehåller precis så mycket som den anger att den ska innehålla. Dessutom förhindrar magnesiumstearat som sagt att innehållet i en tablett fastnar i tablettmaskinen. Vad som är viktigare i en diskussion om magnesiumstearat är att man använder USP-grad (US Pharmacopeia) eller motsvarande samt att det är vegetabiliska källor (oftast palmolja) som utgör råvaran och inte bomullsfrön. Om en tillverkare av kosttillskott följer GMP-standard har de USP-grad eller motsvarande.
Det finns ingen som helst risk med magnesiumstearat i små doser i kosttillskott. Det är ibland ett försäljningsargument att det hindrar upptaget men det argumentet brister dessvärre. Ibland tar företag som inte har magnesiumstearat i sina produkter upp en studie som heter: Molecular basis for the immunosuppressive action of stearic acid on T cells som bevis för att magnesiumstearat skulle vara mindre bra. Dock har studien inte ett dugg med magnesiumstearat i kosttillskott att göra. Studien som är från 1990 är en preliminär studie gjord av forskare som försökte finna immunförsvarssänkande mediciner för personer med transplanterade organ. Forskare exponerade T- och B-celler för en mix av stearinsyra, kiselgur som är en gråvit mjölliknande jordart och proteinet albumin från nötkreatur. Cellerna exponerades för inflammationsproducerande toxiner och därefter för mixen. Cellerna blev skadade. Experimentet har dock inget med magnesiumstearat i kosttillskott eller i mat att göra över huvudtaget.
En annan myt är att magnesiumstearat skapar en biofilm i matsmältningskanalen och därmed förhindrar upptag av näringsämnen. Jag har fortfarande inte sett någon studie som har visat det och bara tanken är absurd. Emellertid finns det en studie som faktiskt visar på motsatt effekt av stearinsyra, dvs stearinsyra hjälper mot formering av biofilm. Biofilm är en ansamling av mikroorganismer som via Quorum sensing (en form av samordnande kommunikation mellan bakterier genom kemiska signaler) grupperar sig. Det kan vara mycket problematiskt ex när svampen Candida Albicans skapar biofilm. Att ex Candida skulle föröka sig och bilda biofilm på mättade fettsyror som magnesiumstearat stämmer inte. Den behöver fleromättade fettsyror som exempelvis linfröolja samt snabba kolhydrater. Candida tillsätter en syremolekyl till de omättade bidningarna och skapar en giftig inflammationssignal som heter oxylipin som candida använder sig av i sin reproduktionsprocess. Det går inte att introducera en syremolekyl till stearinsyra eftersom det är ett mättat fett. Att stearinsyra skapar biofilm är helt enkelt fel.
Det finns inga studier som på något sätt visar att magnesiumstearat eller salter av magnesiumsalt av fettsyror som det också heter på något sätt skulle vara skadligt. Det är ett av de mest säkra och använda ämnen som finns i livsmedelsindustrin vilket är anledningen till att det får användas helt utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser och används som stabiliserings- och emulgeringsmedel. Magnesiumstearat är inte ett transfett som man ibland läser om och överskott av stearinsyra omvandlas alltså till oljesyra vilket är en omega-9 fettsyra som finns rikligt i olivolja.
Däremot vill man inte ha för mycket magnesiumstearat i ett kosttillskott men det får du inte heller om du väljer ett seriöst kosttillskottsmärke. Ska du jaga farligheter med kosttillskott föreslår jag att du inte lägger tid eller energi på magnesiumstearat. Vi har dagligen fått i oss magnesiumstearat naturligt via mat sedan begynnelsen av evolutionen i doser som är tusentals procent högre än i kosttillskott. Dessutom kommer du troligtvis att ta ditt kosttillskott tillsammans med mat vilket gör att du får i dig tusenfalt mer magnesiumstearat än vad ditt kosttillskott innehåller.
Soni KA, Jesudhasan P, Cepeda M, Widmer K, Jayaprakasha GK, Patil BS, Hume ME, Pillai SD. Identification of ground beef-derived fatty acid inhibitors of autoinducer-2-based cell signaling. J Food Prot. 2008 January 71(1):134-8. Food Safety & Environmental Microbiology Program, Department of Poultry Science, Texas A&M University, College Station, Texas 77843, USA.
P W Tebbey and T M Buttke Molecular basis for the immunosuppressive action of stearic acid on T cells. Immunology 1990 July 70(3): 379–386.
Inlägget bygger på Byron Richards artikel om Magnesiumstearat: The Facts on Magnesium Stearate
Ny studie publicerad i septembernumret av American Journal of Gastrointestinal and Liver Physiology visar att höga doser av probiotika (goda tarmbakterier) kan vara bra för inflammatoriska tjocktarmsbesvär. Råttor där man framställt kolit och kolitassocierade cancer fick tillskott av högdos-probiotika från och med 1 vecka innan forskare inducerade kolit fram till råttornas död. Nästan 30 % av råttorna i kontrollgruppen utvecklade cancer på ett eller flera ställen i tjocktarmen. Däremot utvecklade inte en enda av råttorna i den grupp som fick högdos-probiotika cancer. Dessutom utvecklade råttorna i probiotikagruppen mer angiostatiner, dvs ett, i kroppen, naturligt förekommande protein som fungerar som angiogeneshämmare (hämmar blodkärlsnybildning till elakartade tumörer) och fick fler D-vitaminreceptorer bland annat.
Jag anser probiotika var ett av de absolut viktigaste kosttillskotten för alla att ta och har man besvär med magtarmkanalen blir det extra viktigt. Problemet är att de flesta probiotiska kosttillskotten innehåller prebiotika vilket man får i sig ändå, är för svaga eller har får få bakteriestammar. Vid kolit rekommenderar jag Flora 200-14 (200 miljarder bakterier och 14 klinisk undersökta icke-konkurrerande stammar per kapsel) som en sjudagars kur och därefter Flora 50-14 (50 miljarder bakterier och 14 klinisk undersökta icke-konkurrerande stammar per kapsel), en kapsel per måltid. Jag har inte funnit bättre probiotika och de som läser den här bloggen vet att jag är kvalitetsfanatiker när det gäller kosttillskott. Utöver det är Tistelvinds surkål mycket bra för att förbättra tarmfloran. Den innehåller inget socker och är inte pastöriserad. Läs om vad ohälsa i tarmarna kan göra för hjärnrelaterade besvär här.
2011-09-12 sände SVT – Vetenskapens Värld, sitt program ”Vetenskapen bakom kostråden” som handlade om kostråd vid diabetes. I programmet stod traditionella kostråd från livsmedelsverket mot LCHF. Vem ska man lita på?
Kostråd ska bygga vetenskaplig forskning och ”läkare och dietister uttalar sig säkert om hur typ-2-diabetiker ska äta” lyfter journalisten i programmet fram. Men år 2010 kom en rapport från SBU – Statens Beredning för Medicinsk Utredning fram till att ”Det vetenskapliga underlaget för kostrådgivning vid diabetes är svagt särskilt när det gäller valet mellan kostprinciper med olika innehåll av makronutrienter.” Rapporten lyfts som tur är fram i programmet. Det råder alltså osäkerhet kring rekommendationer för kvoter av protein, kolhydrat och fett vid diabetes. Christian Berne, professor och diabetesläkare, som dessutom varit med och sammanställt rapporten, säger i programmet att ”vi var överraskade över att det vetenskapliga underlaget var ganska bräckligt när det gäller diabeteskosten”. Det gäller, enligt honom, såväl de studier som de existerande kostrekommendationerna baseras på samt dito för LCHF.
Varför är kostrådsstudierna om diabetes ”bräckliga”? Jo, det beror på att medicinsk forskning har fokus på läkemedel och att kostrelaterade studier får små och relativt sett obetydliga bidrag från olika vetenskapsråd osv, vilket även professor Christian Berne påpekar. Det är inte konstigt i och för sig eftersom läkemedelsbolag har diskonterat in en rejäl avkastning i sin forskningsinvestering, för det är precis vad forskning är, en investering. Pfizer omsatte 68 miljarder USD år 2010, satsade 9,3 miljarder USD på forskning och gjorde därefter en nettovinst på drygt 8,6 miljarder USD. Det är inget konstigt med det, de har ett avkastningskrav precis som alla andra bolag och givetvis inget intresse av att man ska kunna äta sig till hälsa. En skotillverkare är givetvis inte intresserad av att studera fördelarna med att gå barfota (dålig liknelse men ni förstår). Det finns dock en annan och i mitt tycke kanske viktigare anledning till att de existerande kostrekommendationerna är bräckliga: Det tar mycket lång tid för att en dålig diet ska ge synbara signifikanta avtryck i statistiken. Det är väl egentligen först nu som man kan se en klar och tydlig statistisk bild över vad ökad konsumtion av kolhydrater från spannmål, socker, tillsatt fruktos och växtoljor sedan 1950-talet har inneburit för hälsan: hjärtkärlproblem, övervikt, diabetes, inflammationsrelaterade sjukdomar, hormonella obalanser och andra allvarliga sjukdomar.
Vad ska man göra när forskningsresultaten ”är bräckliga”, studierna för korta, får små eller för få? Då får man ta hänsyn till två andra faktorer som jag anser vara otroligt viktiga i en diskussion om hälsa, nämligen evolution och biokemi.
Evolution Släktet homo som vi människor tillhör är minst 2,5 miljoner år gammalt och homo sapiens, dvs den moderna människan antas vara cirka 200 000 år gammal. Inträdet av jordbruk skedde endast för cirka 10 000 år sedan och innan dess var vi så kallade jägare-samlare med en kosthållning omfattande landlevande gräsbetande djur, fisk, skaldjur, gröna blad, örter, rötter, frukt och bär samt nötter. Vår kvot av makronäringsämnen såg ut ungefär så här:
Jägarsamlarfolk
Fett
65 %
Kolhydrat
15-20%
Protein
15-20 % (ibland upp emot 25-30 %)
Ovanstående siffror ger en indikation hur vi har levt under den absolut största delen av vår evolution och därmed hur vårt genetiska material vill att vi äter, dvs mer fett (mättat fett) och mindre kolhydrater än dagens råd från livsmedelsverket anger. Om det hade varit så att vi konsumerat de 50-60 E% kolhydrater per dag som livsmedelsverket rekommenderar under vår evolution hade glukostransportmekanismen troligtvis varit nedreglerad via naturligt urval för länge sedan. Kom ihåg att vi har levt som jägare samlare i cirka 80 000 generationer och med kolhydrattäta spannmål i 350 generationer. Nästa faktor i val av diabeteskost baseras på biokemi.
Biokemi När du äter kolhydrater, frigörs hormonet insulin som lagrar makronäringsämnen i cellerna. Efter ett tag utan mat har insulinet gått ner och då frigörs istället hormonet glukagon som ser till att de lagrade näringsämnena i cellerna används för att hålla tillräcklig och jämn energinivå. När du äter kommer en del av insulinet att transportera blodglukos till den så kallade vita fettväven som tar upp blodglukosen. Det aktiverar fettcellernas metabolism och hormonet leptin produceras. Leptin frigörs i blodbanan och transporteras till hjärnan. Ju mer man äter desto mer insulin produceras. Det leder till att mer glukos pressas in i fettcellerna och därmed ökar produktionen av leptin. När man har tillräckliga nivåer av leptin ska hjärnan (en frisk hjärna) signalera att man är mätt. Höga leptinnivåer ger samtidigt signal till bukspottkörtelns betaceller att stänga av insulinproduktionen eftersom insulinet inte behövs längre. Om du åt rätt sorts mat och korrekt kvantitet kommer ditt blodsocker att vara stabilt. Varför blir celler insulinresistenta? Jo, om en cell tar in mer glukos än vad den behöver kommer den att dö de genom att glukosen karameliseras i cellen. Insulinresistens är alltså självbevarelsedrift för den enskilda cellen för att se till att den överlever. Om man fortsätter att leva som man gör och blodsockret ökar kommer det att leda till att insulinresistens, ökat dåligt kolesterol, ökat blodtryck, ökade triglycerider, ökad inflammation med tiden diabetes typ 2. Därefter riskerar man njurbesvär och ökad risk för hjärtbesvär. Nu till det viktiga: Insulinproduktion stimuleras av kolhydrater, primärt snabba kolhydrater. Visserligen kan protein också stimulera insulinproduktion men protein gör det i betydligt mindre utsträckning. Framförallt innebär intag protein att både insulin och glukagon produceras vilket gör all skillnad i världen. Det är inte för inte som glukagon kallas kontraregulatoriskt hormon till insulin. Vad har det här med diabetes att göra? Jo diabetes typ 2 är en sjukdom där insulin och leptin inte fungerar som de ska. Insulinresistens innebär att när du äter kolhydrater kommer du att ha mer än önskvärt fritt cirkulerande glukos i blodet. Eftersom cellerna är resistenta mot insulinet och receptorerna på cellmembranen därmed inte reagerar på det kommer glukosen alltså att cirkulera fritt vilket leder till högt blodsocker. Insulinresistens är förspelet till diabetes typ 2. Om man mäter sitt fasteblodsocker och det är mellan 4-6 mmol/l antas man ha normalt blodsocker, ligger det mellan 6,1 och 7,0 har man prediabetes och över 7,0 diabetes. Hade jag haft ett fasteblodsocker på 6 mmol/l hade jag dock reagerat eftersom diabetes typ 2 inte är något man plötsligt får, det är något man utvecklar över tid och den primära etiologin är man äter för mycket kolhydrater (inte bara glukos och stärkelse utan även fruktos (Fruktos stimulerar inte leptin att signalera mättnad, men ökar insulinproduktion och triglycerider i blodet samt reducerat inte hungerhormonet grehlin.), rör på sig för lite, äter för stora mängder växtoljor och kanske att man har brist på D-vitamin och kolin?
Varför fungerar inte diabetesmediciner? Är mediciner som sänker blodsocker bra? Nej, fråga dig vart blodsockret tar vägen? Antingen som lagrat fett vilket leder till värre leptinresistens och övervikt tillsammans med många andra besvär eller så dör celler för att medicinen pressar in för mycket glukos i cellen.
Antag att det inte finns några bra studier…
Antag att studierna är för få, korta eller dåliga för att kunna säga det ena eller andra om vilken typ av kost som är bra vid diabetes typ 2. Ja, då får man ta till andra medel för att komma fram till hur man ska bli av med sin diabetes typ 2: Hur har människan levt under majoriteten av evolutionen? Hur fungerar biokemin när det gäller blodsocker, insulin och leptin vilka är viktiga faktorer vid diabetes?
Jag vet att läkaren Andreas Eenfeldt har samlat flera studier här om fördelarna med LCHF vid övervikt och diabetes. Dessutom tror jag att han och hans läsare tillsammans skulle kunna presentera en anselig mängd patientfall med diabetes typ 2 som har återfått normala blodsockervärden via en kost med mer mättat fet och färre kolhydrater. Dessa så kallade anekdotiska bevis ska man inte bortse ifrån, speciellt inte när de är så pass omfattande. Jag är dock övertygad om att både Bengt Vessby och Mai-Lis Hellénius kan lyfta fram studier som pekar på att deras kostråd är bra (eller kan de verkligen det?). Emellertid har Andreas Eenfeldt något på sin sida som är omöjligt att slå: några miljoner års evolution, en genetisk kod samt biokemi gällande insulin, leptin och glukosmetabolism som talar för mer mättat fett och mindre kolhydrater vid diabetes. Min röst går till LCHF vid diabetes.
Cancer är ett mycket kontroversiellt ämne och en het potatis att skriva om. Det är faktiskt få ämnen som är så känsliga som just cancer och en del ser rött bara man nämner cancer och inte är läkare. Mitt syfte med den här inläggsföljetången om cancer är att få dig lyfta blicken, tänka självständigt och ifrågasätta det gamla – inget annat. Det kan vara värt att nämna historien om Dr. Ignaz Philipp Semmelweis, läkaren från Ungern, som under första hälften av artonhundratalet hävdade att handhygien kan reducera infektionsrisken vid obstretikkliniker (gynekologi, förlossning bland annat). Han menade bland annat att läkare borde tvätta händerna innan de undersökte kvinnor. Han blev utskrattad och hårt motarbetad av stora delar av den medicinska kåren. Det var inte förrän Louis Pasteur lade fram teorin om bakterier, många år efter det att Dr. Ignaz Philipp Semmelweis hade dött, som han fick upprättelse och idag är det inte tal om annat än att man har sterila händer/handskar vid all typer av undersökningar och operationer. Tänk om dåtidens läkare just hade lyft blicken, tänkt självständigt och ifrågasatt det gamla sättet att tänka… Jag ska ge mina funderingar kring cancer men framförallt presentera vad en del personer som har lyft blicken och tänkt till har att säga om cancer, både inom och utanför den västerländska traditionella sjukvården samt cancerforskningen. Jag kommer att skriva om cancer i flera inlägg och det här är del 1.
Kort om vad cancer är Det finns många olika typer av cancer vilket egentligen är ett samlingsnamn på cirka 200 sjukdomar med en gemensam nämnare: celler delar sig okontrollerat. Med tiden kan ohämmad celldelning bilda en tumör, en klump av celler (Leukemi som även kallas blodcancer är ett undantag eftersom det ofta inte bildas en klump vi leukemi). Tumörer kan växa och till och med riskera att bli så stora att de går att se med blotta ögat eller känna om de ligger ytligt. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Cancer är i strikt mening en tillväxt av maligna celler som:
Kan sprida sig till intilliggande vävnader genom att infiltrera och förstöra dessa.
Få metastaser, eller så kallade dottertumörer i andra delar av kroppen än där modertumören först uppstått. Det sker genom att modercancerceller sprids i kroppen via blodcirkulationen och lymfsystemet.
Inte dör efter en viss tid som normalt fungerande celler ska göra.
Kan dela sig i all oändlighet.
Stimulerar tillväxten av blodkärl i tumören vilket är nödvändig för dess överlevnad.
Benigna tumörer har inte samma förmåga att växa igenom intilliggande vävnader och bildar inte metastaser. De är inte cancer i strikt mening men kan, trots det leda till döden i vissa fall, om de inte behandlas. Min mor hade i tre olika omgångar godartade hjärntumörer som alltså inte hade spridit sig till andra vävnader i kroppen. Hennes första hjärntumör var 6 centimeter stor och hade orsakat skada på hjärnan och hennes läkare sade att hon inte hade levt idag om hon hade upptäckt den tumören sex månader senare. Med andra ord kan även benigna tumörer vara livsfarliga. Emellertid är maligna tumörer givetvis värre.
Vilken typ av cancer man utvecklar beror på den celltyp som tumören har uppstått ur och eftersom cancer kan uppstå inom kroppens, i stort sett, alla 200 olika celltyper finns det ungefär 200 olika typer av cancer. Cancer utvecklas ofta under lång tid och det kan ta mer än 20 år från det att den första sjuka cancercellen börjar dela sig till dess att tumören upptäcks.
Varför utvecklar man cancer?
Jag såg en presentation som cancerforskaren och läkaren William W. Li hade på TED. Han presenterade mycket information som verkligen var intressant men jag fastnade för just en bild:
Bilden överensstämmer även väl med vad cancerfonden skriver om vad som orsakar cancer. De skriver ”I 5–10 procent av cancerfallen spelar ärftlighet en stor och uppenbar roll.” Därefter skriver de något som jag inte får ihop matematiskt. ”Grovt räknat orsakas 70 procent av alla cancerfall i Sverige av olika livsstilsfaktorer.” Om 5-10 % beror på gener borde resten bero på miljö dvs, 90-95 %, vilket är precis de siffror som cancerforskaren William W. Li presenterar. Cancerfonden skriver dock endast 70 %? Vad resterande 20-25 % (Livsstil 70 % + genetik 5-10 %) skulle bero på är jag inte riktigt med på. De exakta siffrorna kanske, i och för sig, inte spelar så stor roll; vad som är intressant är att ledande cancerforskare världen över slår fast att miljö/livsstil är den faktor som till största del avgör om vi utvecklar cancer eller inte. Våra gener har minimal påverkan och vi kan alltså avsevärt reducera risken för att utveckla cancer genom att se till att vår miljö/livsstil är optimal för hälsa och minimal för cancerutveckling.
Cancerforskaren William W. Li går sedan vidare och delar in miljö/livsstil i ett antal faktorer där kosten är viktigast, följt av tobaksvanor, infektioner, övervikt, alkoholvanor samt en del bestående av övriga livsstilsfaktorer som påverkar cancer. Jag har fått berättat för mig av några cancerpatienter hur deras läkare har sagt att kost spelar en mycket liten roll när det gäller cancer. Jag känner sorg i hjärtat när jag tänker på vad dessa personer går miste om i sin cancerbehandling men jag upphör aldrig att förvånas över vilken kunskapsbrist kliniskt arbetade läkare har gällande det här extremt viktiga området. Det gäller dock långt ifrån alla inom området medicin. Många forskare inom ämnet har en helt annan syn som tur är. En av dessa var David Servan-Schreiber.
Forskaren David Servan-Schreiber som forskade inom neurologi och bland annat startade USA-delen av läkare utan gränser fick själv en elakartad hjärntumör. Under ett av sina forskningsexperiment lade han sig själv i röntgenapparaten och upptäckte då sin tumör. Efter en konventionell cancerbehandling frågade han sin onkolog vad han skulle göra för att cancern inte skulle komma tillbaka och fick svaret ”Gå tillbaka till ditt vanliga liv, det kommer inte att göra skillnad.” Han gjorde som han blivit tillsagd och cancern kom tillbaka efter några år. Han gick igenom operation, cellgifter och strålningsbehandling. David Servan-Schreiber som var forskare ville, precis som forskare vill, veta och förstå sammanhang och i det här fallet gällde det hans eget liv så han bestämde sig för att ägna all tid åt och forskning åt att undersöka hur han skulle hjälpa kroppen optimalt för att reducera risken att cancern kunde sprida sig igen.
David Servan-Schreiber berättar: ”Jag träffade forskare, läste i medicinska databaser, jämförde forskningsrapporter och reste över hela världen för att träffa experter på området. Vad jag lärde mig var att alla människor utvecklar cancerceller. Men det är endast 1 av 3 som diagnosticeras med cancer. Vi har ett naturligt försvar som normalt hindrar cancerceller från att utvecklas till en allvarlig sjukdom. Dessa försvar inkluderar vårt immunförsvar, de funktioner som kontrollerar inflammationer och faktorer som hindrar tillväxt av blodkärl till tumören” David Servan-Schreiber fortsätter med något som jag anser vara A och O i all form av sjukdomsbehandling; han säger: ”Kampen mot cancer startar i köket. Mat är något som man ger sin kropp tre gånger per dag varje dag. De ämnen som livsmedel innehåller har en djupgående inverkan på kroppens fysiologi” Vid varje måltid kan man alltså ge kroppen något som stärker den; dessvärre ger de flesta regelbundet sin kropp livsmedel som försvagar den, om än i små doser. Det är det sista en cancerpatient behöver.
David Servan-Schreiber lyckades kontrollera sin elakartade hjärntumör i 20 år innan han dog 24 juli i år och då ska man veta att färre än tio procent lever tio år efter elakartad hjärntumörsdiagnos. Hans bok Anticancer: ett nytt sätt att leva har översatts till 35 språk och är en New York Times best seller. När jag tittade på David Servan-Schreiber kostråd blev jag dock förvånad; vissa av dem kunde jag absolut inte hålla med om. De borde snarare påskynda tillväxten och spridningen av cancern, exempelvis bönor, linser, agavesirap och annat med mycket fruktos samt spannmål. Dessa livsmedel tror jag verkligen inte att en cancerpatient mår bra av. Jag mailade därför Dr. Jack Kruse, en neurolog och hjärnkirurg i USA som först tipsat mig om boken och hans kommentar var: ”Recepten [kostråden] är inte anledningen till att man ska köpa boken, allt annat är dock guld för cancerpatienter. Om man har cancer ska man däremot leva på en strikt ketogen paleodiet med mängder av ekologisk extra virgin kokosolja.” Neurologen och hjärnkirurgen Jack Kruse anser jag vara en av de mer kompetenta personer som finns inom området just nu. Han kan och förstår biokemi mycket väl vilket är fundamentalt för en läkare som inte bara vill behandla utan bota.
David Servan-Schreiber påpekade, som sagt, att alla utvecklar cancerceller men att 2/3 av befolkningen lyckas hålla dem under kontroll på något sätt. Det verkar stämma med vad några av världens ledande cancerforskare ledda av Dr. Paul Talalay, professor i farmakologi och molekylär forskning vid Johns Hopkins University School of Medicine har visat ”Varje cell har ett cancerdetoxsystem som består av flera olika enzymer som exempelvis superoxiddismutas (SOD), katalas, glutation och epoxid hydrolas för att nämna några få. Dessa enzymer underlättas i sitt arbete av antioxidanter, vissa aminosyror och vissa fytokemikalier vilka man får via kosten. Professor Talalay, som har forskat på cancer och enzymer hela sitt liv, är en världsauktoritet på området.
Professor Talalay har i en intervju sagt att vi måste reducera cancer via förebyggande åtgärder. Han säger att förebyggande canceråtgärder ”…inte är ett val vi har, det är en nödvändighet”. I en intervju i tidskriften för Johns Hopkins University School of Medicine säger vetenskapsjournalisten att antalet cancerfall kommer att fördubblas inom 20-25 år och att 2/3 av dessa cancerfall kommer att uppstå på grund av vad vi människor äter samt våra dåliga livsstilsvanor. Professor Talalay säger ”Även om det är viktigt att vi utvecklar behandlingsalternativen fortsättningsvis kommer dessa inte att kunna reducera antalet nya fall av cancer.” Det är endast våra livsstillsvanor som kan göra det.
Michael Sporn som är professor i farmakologi och toxikologi vid Dartmouth Medical School forskar på cancerförhindrande substanser säger sorgligt nog: ”Fortfarande föreligger skepticism inom den medicinska världen. Läkare som arbetar kliniskt med cancer är inte insatta i förebyggande canceråtgärder. Här ligger faktiskt folket före.” Professor Sporn säger något som jag har upplevt starkt ända sedan min egen mor fick sin första hjärntumör, dvs att kliniskt arbetande läkare ofta har (det gäller givetvis inte alla) mycket liten kunskap i vad som förebygger cancer och de har synnerligen dålig kunskap om vad kost gör eller inte gör för cancersjukdomar. Professor Sporn säger dessutom följande om Professor Talalay: ”Han är extremt smart, medlem av National Academy of Science och på absoluta toppnivå av internationella biomedicinska forskare” Därför blir det extra intressant när Professor Talalay som faktiskt är en av världsmästarna inom cancerforskning säger ”Vi kommer att få bevisen hur vi med kost kan förlänga våra liv; studierna kommer att komma.” Med det citatet, ser jag fram emot den dagen då en onkolog säger till sin patient att ”Det absolut viktigaste du kan göra för att din tumör inte ska komma tillbaka är att se över din kost och din livsstil”, istället för ”Gå tillbaka till ditt vanliga liv, det kommer inte att göra skillnad.” som neurologiforskaren David Servan-Schreiber fick höra av sin onkolog. Vem vet, i ljuset av vad dessa världsmästare inom cancer säger kanske vi kan få uppleva det?
Det var för övrigt Professor Talalay som 1992 upptäckte sulforafan, ett ämne i Broccoli som har förebygger cancer och förhindrar spridning av cancer (dock vet man inte ännu vilka doser som krävs). Professor Talalay, säger ”Skydd [mot sjukdomar] handlar om att förbättra och stärka funktionen som individen har [inneboende]. Från den tanken kommer principen att man kan använda kroppens egen skyddande mekanism och förstärka den.”
Professor Talalay, säger vidare ”Vi måste rasera gränser mellan det konventionella sättet att tänka för att nå upptäckter som ligger i gränslandet mellan olika discipliner”. Det får avsluta del 1 i mitt inlägg om cancer. Fundera dock lite på det sista citatet från Professor Talalay… Det har jag gjort under lång tid; ända sedan tumörsjukdom kom in i min egen familj har jag önskat att disciplinen medicin ska gifta sig med disciplinen nutrition. Det giftermålet tror jag är en förutsättning för cancerbehandling där metastasering och återkommande tumörer inte kommer att existera i den utsträckning som det gör idag. Tumörer försvinner inte för att man skär bort dem/strålar dem eller tar cellgifter vilket är ganska logiskt eftersom alla i befolkningen utvecklar tumörceller under sin livstid. Vad är det då som gör att 2/3 faktiskt inte utvecklar cancer som sprids eller invaderar intilliggande vävnad? Om man får tro cancerfonden och en rad världsberömda cancerforskare är det vår livsstil till 90-95 %. Det tål att tänkas på.
Nästa inlägg om cancer kommer att ta upp hur en biokemist och läkare i USA slår all cancerstatistik med sin speciella behandlingsform. Han har arbetat med extremt svåra fall av hjärntumörer, bland annat hjärnstammsgliom hos barn som anses vara i stort sett obotlig. Han har slagit statistiken för konventionell cancerbehandling (strålning och cellgifter) med sitt sätt att behandla med hästlängder och det helt utan bieffekter som annars kan vara mycket svåra, framförallt vid användandet av cellgifter.
Dagens Nyheter skriver i sin artikel ”Miljarder bortkastade på piller – Proteinpulver, vitaminpiller, fettförbrännare och fiskolja. Förra året köpte svenskarna kosttillskott för 2,4 miljarder kronor — det mesta bortkastade pengar enligt expertis.”http://www.dn.se/nyheter/sverige/miljarder-bortkastade-pa-piller. Är det verkligen så att det är bortkastade pengar och vilken expertis säger det? Svaret på första frågan är enligt mig både ja och nej. Ja, en del kosttillskott är värdelösa men problematiken handlar mer om kvalitet än om sort med några få undantag. Svaret på den andra frågan är Ulla Beckman Sundh, toxikolog vid Livsmedelsverket. Ulla Beckman Sundh har varit anställd vid livsmedelsverket i 20 år och sitter även med i flera av EFSAS arbetsgrupper. EFSA (European Food and Safety Athourity) är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet som bildades år 2002. Ulla Beckman Sundh är helt klart kompetent och jag håller med henne i flera av hennes uttalanden, även de hon gjort tidigare i media. Emellertid finns det vissa uttalanden som jag anser vara helt fel och det finns andra (tunga) experter som säger precis tvärtom men mer om det längre ner i inlägget.
”För de allra flesta är det helt onödigt att äta kosttillskott av olika slag. Vi får ändå i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler från maten, även de bland oss som ibland syndar med matvanorna.” Kommentar: Låt oss titta på mitt inlägg om näringsbrister. US Department of Agriculture, Agricultural Research Service (USDA), motsvarande vårt Jordbruksverk, har undersökt hur det ligger till med näringsstatusen bland USA:s befolkning över 12 år. Det är en skrämmande lista som visar att en stor del av befolkningen lider av brister på livsviktiga vitaminer, mineraler och spårämnen. Är det konstigt att vi är sjuka och har immunförsvar som inte klarar av att hantera bakterier, virus och svamp? Idag är många förkylda i flera veckor i sträck. Allvarliga sjukdomar och reproduktionsbesvär har blivit vardag. Listan nedan är helt klart delaktig i dagens hälsosituation.
Motsvarande siffror för Sverige tror jag är marginellt bättre oavsett vad Livsmedelsverket påstår. Kan det vara så att kosttillskott är på sin plats?
”Inte ens den som hårdtränar behöver äta annat än vanlig mat. Ju mer man tränar, desto mer äter man och då får man ändå i sig de näringsämnen man behöver.” Kommentar: Låt oss titta på mitt inlägg om träning och kosttillskott. Forskare i USA hade i en studie med tävlingscyklister testat hur deras nivåer av F2-isoprostaner påverkades av antioxidanter. F2-isoprostaner är en form av markörer för oxidativ stress i kroppen och de är extremt bra mätare för just lipidperoxidation i kroppen. Den cyklistgrupp som fick Quercetin, C-vitamin och omega-3 dagligen (under endast två veckor!), före och under cyklingen hade signifikant reducerade nivåer av F2-isoprostaner i jämförelse med placebo-gruppen, det vill säga de personer som intog flavonoider, antioxiadanter och omega-3 hade betydligt lägre nivåer av oxidativ stress. Det är värt att tänka på om du vill undvika skador av fria radikaler i samband med träning vilket ofta översätts till förkyld efter några veckors träning. Resultatet är i och för sig värt att tänka på även om du inte tränar, jag tror som sagt att en genomsnittlig person idag har betydligt mer oxidativ stress i kroppen än vad som är önskvärt. En av de näringsfysiologer jag anser var bäst på ämnet vet jag alltid tar ett tillskott av antioxidanter precis innan sitt träningspass.
Räcker det med de antioxidanter som kroppen själv tillverkar? Mitt svar hade varit ja om du hade frågat mig för 15 000 år sedan. Med den enorma belastning när det gäller miljögifter, stress, dåliga kostvanor och en för hälsan dålig livsstil utbredd bland befolkningen, blir mitt svar: Nej, det räcker inte. En cigarett sägs förbruka 60 mg C-vitamin, tänk då vad en dag i stadens avgaser förbrukar när det gäller antioxidanter. Lägg därtill stress och dåliga kostvanor så skulle jag vilja påstå att mängden ”onaturliga” fria radikaler är på tok för stor för att vi med vårt interna antioxidantproduktionssystem ska kunna hantera det. Allvarliga besvär kopplade till oxidativ stress i relation till för lite antioxidanter sprider sig ju faktiskt som en löpeld i samhället. Kom ihåg att exempelvis en av våra största dödsorsaker, hjärtkärlbesvär inte beror på bland annat fria radikalers påverkan på kolesterol. Jag tror inte att vår genetiska uppsättning har hunnit med att utveckla ett försvar mot den enorma belastning som dagens livsstil ger upphov till. Det skulle vara intressant att höra vad Ulla Beckman Sundh har för syn på det.
”Om man äter preparat som riktar sig till utövare av kraftsporter riskerar man dessutom att få i sig ämnen som kan ge olika allvarliga biverkningar. Det förekommer att kosttillskott spetsas med anabola steroider. Speciellt måste man se upp om man handlar via internet.” Kommentar: Det här är ett ganska dåligt argument mot att lagliga kosttillskott skulle vara skadliga eftersom Ulla Beckman Sundh här talar om olagliga preparat. Det är nog få som argumenterar för att insmugglade anabola steroider är att rekommendera. Detta är en fråga om kvalitet och seriositet hos tillverkaren. Det handlar mindre om huruvida kosttillskott behövs eller inte eller om huruvida de gör nytta eller inte.
”Det är så mycket pengar i den här marknaden att det finns en del oseriösa aktörer.” Kommentar: Jag håller med Ulla Beckman Sundh till 100 % och det är därför jag är så otroligt noggrann och diskriminerande när jag väljer ut tillskott som ska ut till slutkund (eller som jag tar själv för den delen). 90-95 % av alla kosttillskott är faktiskt skräp. Jag talade för några år sedan med en av legotillverkarna för ett mycket mycket stort svenskt märke och han sade följande till mig: ”De bryr sig mest om marginal…kvalitet kanske inte är deras huvudfokus”. Det finns mycket pengar i den här branschen vilket givetvis drar till sig personer som inte bryr sig om kvalitet vilket dessvärre riskerar att göra människor sjuka istället för huvudsyftet, friska. Om man ser till siffrorna för år 2010 köpte vi kosttillskott för nästan 2,4 miljarder kronor varav mest lades på viktkontroll, nästan 510 miljoner kr. Här ser både Ulla Beckman Sundh och jag ett problem eftersom viktkontroll handlar om kombinationen hormonstatus, felaktig kvot mellan makronäringsämnen samt kaloriintag och väldigt lite om brister som kan åtgärdas med kosttillskott. Läs mer här och här.
”Sunt förnuft och vanlig mat räcker nästan alltid för att vi ska få i oss det som behövs…” Kommentar: Jag håller med Ulla Beckman Sundh att sunt förnuft är mycket viktigt och att mat är nummer ett när det gäller hälsan. Emellertid tror jag inte att vi med dagens kosthållning får i oss tillräckligt med mikronäringsämnen. Jag tror att en stor del av befolkningen får i sig mer så kallade tomma kalorier än vad som är hälsosamt och att betydligt mer näringsbrister förekommer än vad Ulla Beckman Sundh vill göra gällande. Låt oss anta att våra livsmedel innehåller allt vi behöver när det gäller mikronäringsämnen; spelar det egentligen någon roll när vi uppenbarligen inte äter som vi borde, oavsett hur mycket kunskap vi har och hur bra näringsstatusen i våra livsmedel är? Nej, det gör det inte om man ska vara pragmatisk. Dock tror jag inte att våra livsmedel innehåller tillräckligt med näring längre. Nedanstående studier och undersökningar talar för att det förekommer brister på mikronäringsämnen (även bland personer som äter allsidigt).
70 % av svenskarna anser att de äter allsidigt men endast cirka 30 % äter 500 gram frukt och grönt per dag och endast 7 % äter fisk tre gånger per vecka (Sifo 2010). En studie som undersökte näringsämnesstatus hos idrottare, vardagsmotionärer och stillasittande personer som alla åt allsidigt. Visade att varenda person som deltog i studien hade mellan 3-15 näringsbrister. Studien publicerades i Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55. British Nutrition Foundation’s Nutrition Bulletin 2010 studerade brittiska kvinnor och resultaten visade på brister på viktiga näringsämnen framförallt järn, D-vitamin, och folat samt för lågt intag av fet fisk, frukt och grönsaker.
Jag tror dock som sagt att de brister som både USDA och de ovan nämnda undersökningarna visar, inte bara beror på att vi äter ”tomma kalorier” utan på att våra livsmedel idag faktiskt inte innehåller alla de mikronäringsämnen de en gång gjort. Medical Research Council, England genomförde redan år 1999 en studie över hur mineralstatusen i olika grödor har förändrats mellan 1941-1999. Våra absolut viktigaste mineraler har minskat oroväckande mycket:
Kalium – 16 %
Magnesium – 24 %
Järn – 27 %
Kalcium – 46 %
Natrium – 49 %
Zink – 59 %
Koppar – 76 %
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har gjort analyser av långtidsförsök med höstvete som sträcker sig tillbaka till 1960-talet. Forskarna upptäckte ett kraftigt minskat innehåll av bland annat mineraler som järn, koppar, zink i åkerjorden.
Slutligen En del av det Ulla Beckman Sundh säger och tidigare har sagt håller jag med om helt och hållet men jag tror att Ulla Beckman Sundh har en övertro på människors förmåga att äta sunt. Se vad din granne i kön i matvarubutiken lassar upp på bandet så förstår du vad jag menar eller läs undersökningarna nämnda ovan. Jag tror inte på Ulla Beckman Sundh när hon säger att vi får i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler via maten. Siffrorna från den gigantiska myndigheten USDA i USA och de andra studierna i det här inlägget talar inte för det. Jag anser dessutom att Ulla Beckman Sundh har klumpat samman kraftsporttillskott spetsade med anabola steroider med tillskott av vitaminer och mineraler, vilket är synnerligen olyckligt eftersom de inte har ett dugg med varandra att göra. Jag tror, för övrigt, inte att Ulla Beckman Sundhs starkaste område är sportnutrition och näringsfysiologi för personer som idrottar. Det verkar vidare som om Ulla Beckman Sundh är ganska färgad av Livsmedelsverkets något föråldrade syn på RDI gällande mikronäringsämnen och kvoter för makronäringsämnen. Jag vet att Ulla Beckman Sundh är toxikolog och inte näringsfysiolog, biokemist eller molekylärbiolog. En toxikolog jobbar med att undersöka, bedöma och informera om hur kemiska ämnen skadar människor, olika levande organismer och den miljö de lever i.
Fråga dig själv om du strålar av vitalitet, är pigg, sover bra, har en mycket välfungerande mage och tarm, orkar arbeta en hel dag utan stimulantia som kaffe eller choklad, inte får en energidipp på eftermiddagen, inte har förkylningar som varar i flera veckor, orkar träna flera gånger i veckan, inte någonsin får sug på snabba kolhydrater, inte har ont i någon led eller i musklerna, inte lider av övervikt, inte lider av humörsrelaterade besvär, har optimala hormonnivåer, har bra HRV (Hjärtfrekvensvariabilitet), kan hoppa över en måltid utan att få besvär med energinivåerna, inte lider av någon metaboliskt relaterad sjukdom eller annan sjukdom, Om du svarar nej på ovanstående, prova då att ändra din kosthållning så att du äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer (inget jag rekommenderar dock). Om du fortfarande svarar nej på ovanstående efter att du har följt Livsmedelsverkets kostrekommendationer föreslår jag att du ändrar din kost till stenålderskost åt LCHF-hållet. Om du fortfarande, efter det, svarar nej på ovanstående tycker jag att du ska fundera på att ta kosttillskott. Det finns många näringsterapeuter som ser ”hälsomirakel” när de korrigerar näringsbrister med rätt kosttillskott (kvalitet och dos) som inte ändrad kosthållning har lyckats med.
PS. Hur var det med de andra experterna som sade precis tvärtom. Låt oss se vad en av dessa säger: Per Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi berättar om Bruce Ames och hans syn på kosttillskott: ”Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen och cancerogenitet. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att [för låga nivåer av essentiella näringsämnen] spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.”
Vem är Bruce Ames? Bruce Ames är professor i biokemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, USA och är även så kallad Senior Scientist vid Children’s Hospital Oakland Research Institute. Han är även medlem av det prestigefulla National Academy of Science i USA. Bruce Ames har dessutom erhållit U.S. National Medal of Science samt att hans över 450 vetenskapliga publikationer har resulterat i han varit nummer 23 i listan över de hundra mest citerade forskarna i världen (alla vetenskaper inkluderat) i över en tioårsperiod. Bruce Ames är utan tvekan en världsauktoritet inom medicin och en världens mest ansedda forskare när det gäller biokemi och molekylärbiologi – en världsmästare helt enkelt. Jag lovar att det är bättre att lita på Bruce Ames än din icke-forskande läkare, vårdcentral, barnmorska, livsmedelsverket, vän, granne, tidning, magasin eller arbetskollega när de säger ”Du behöver inte ta tillskott av vitaminer och mineraler om du äter allsidigt”. Deras välmenande men felaktiga råd kan kosta dig din hälsa på sikt
PS2. Observera att kosttillskott ska absolut av absolut högsta kvalitet, inte syntetiska isolerade vitaminer och mineraler som ex Mivitotal eller apotekets lågkvalitetsprodukter; då är det bättre att vara utan. Läs vilka jag rekommenderar här.
Det här inlägget, som egentligen är en översättning av en intervju, är garanterat mitt längsta hittills men även troligtvis mitt viktigaste. Nedan har jag översatt delar av en intervju mellan den amerikanske läkaren Joseph Mercola och den brittiska läkaren och forskaren Natasha Campbell-McBride. Min vän Madeleine skickade mig den här intervjun och den fångade verkligen mitt intresse. Varför då? Jo, därför att den lyfter fram hur otrolig viktig kosten är får hälsan och hur man med rätt diet och rätt kosttillskott kan bota så kallade obotliga eller extremt svårbotade sjukdomar. Jag är inte ett dugg förvånad men när en klassiskt skolad läkare, och i detta fall även forskare, inte finner svar i sin klassiska läkarvetenskap utan tvingas gå utanför de medicinska ramarna och finner att kost och näring kan bota hennes son som inget annat i hennes läkarväska har kunnat, är det mycket positivt för oss som tror att det du stoppar i munnen tre gånger per dag, varje dag för resten av ditt liv kommer att påverka din hälsa mer än något annat.
Jag kontaktade Dr. Mercola som gav tillstånd att översätta intervjun och publicera den på Perfekthälsa. Jag vill först ge lite bakgrundsinformation om Natasha Campbell-McBride som alltså intervjuas av Dr. Mercola. Dr Natasha Campbell-McBride utbildade sig till läkare och sedermera till neurolog och hjärnkirurg. Efter att hon fått ett barn med autism började hon att undersöka orsaker till och behandlingar för autism. Det ledde till att hon började läsa nutrition (näringsfysiologi) på universitetet och därefter doktorerade inom samma område. Dr Natasha Campbell-McBride är alltså både neurolog, hjärnkirurg och har en doktorsexamen och forskat inom näringsfysiologi vilket är en högst ovanlig kombination. Hon publicerade sin första bok Gut And Psychology Syndrome. Natural Treatment Of Autism, ADHD, Dyslexia, Dyspraxia, Depression And Schizophrenia år 2004, i vilken hon beskriver sambandet mellan en patients fysiologiska status och hjärnans funktion. År 2007 publicerade hon sin andra bok Put You Heart In Your Mouth! What Really Is Heart Disease And What We Can Do To Prevent And Even Reverse It.
INTERVJU
Dr. Joseph Mercola (JM): Välkomna, det här är Dr. Mercola. Jag har idag med mig Dr. Natasha Campbell- McBride som ska upplysa oss om ett intressant ämne, nämligen kopplingen mellan magtarmkanalen och psykologiska syndrom. Det handlar egentligen om naturlig behandling av autism, ADHD, dyslexi, dyspraxi, depression och schizofreni. Välkommen Dr. Campell. Dr Natasha Campbell-McBride (NCM): Tack, jag är mycket glad över att få vara här.
JM: Det är mycket trevligt att ha dig här. Kan du berätta lite om din bakgrund? (NCM): Jag är utbildad läkare (västerländsk läkare), neurolog och hjärnkirurg. Därefter fick jag familj och min förste son diagnosticerades med autism vid tre års ålder vilket bokstavligen kastade mig in ett enormt letade efter information. Jag var tvungen att finna information eftersom jag inte kunde finna något inom mitt eget yrke. Jag återgick till universitetet och gick igenom en utbildning inom näringsfysiologi och därefter doktorerade jag inom näringsfysiologi. Som ett resultat av mina kunskaper blev min son helt frisk; han har inte autism längre. Han lever ett normalt liv. Jag har en klinik i Cambridge i England där jag har fullt upp med barn och vuxna med inlärningsbesvär, neurologiska sjukdomar, psykiatriska sjukdomar samt med barn och vuxna som har immunförsvarssjukdomar och matsmältningsbesvär.
JM: När tog du din läkareexamen? (NCM): År 1984
JM: Ungefär samtidigt som jag. Minns du förekomsten av autism vid den tiden? (NCM): Det var 1 på 10000 när jag tog min examen. Det var en mycket ovanlig åkomma. Även som läkare hade jag inte träffat på en autistisk patient även om jag som läkare stötte på andra psykiatriska åkommor. För att vara ärlig var det första autistiska barn jag stötte på mitt eget. För 20 år sedan diagnosticerade vi 1 av 10000 i den engelskspråkiga världen, för fem år sedan var det 1 av 150 och idag är det 1 barn av 66 stycken som får diagnosen autism.
JM: Det är en dramatisk ökning. Har du några tankar om vad som kan vara de primära bidragande faktorerna till denna ökning? (NCM): Absolut, Jag tvekar överhuvudtaget inte att dessa barn föds med en helt perfekt och normal hjärna, perfekta sinnesorgan som ska fungera normalt. Vad som händer med dessa barn är vad GAPS (Gut and Psychology Syndrome – Magtarm och psykologisyndromet) beskriver. Av namnet förstås en koppling mellan matsmältningsapparatens funktion och hjärnans funktion. Vad som händer med dessa barn är att de inte utvecklar en normal tarmflora från födseln. Tarmfloran är en otroligt viktig del av den mänskliga fysiologin. Nyligen visade Skandinaviska forskare att 90 % av alla celler och vårt genetiska material är vår egen tarmflora. Vi är endast ett skal, endast 10 %. Vi är en livsmiljö för dessa mikroorganismer inom oss men ignorerar dem på egen risk. Vad som händer med dessa barn är att de utvecklar en onormal tarmflora från början. Som ett resultat av det blir deras matsmältningssystem en stor källa till toxicitet istället för att vara en näringskälla. Dessa patogena mikroorganismer i barnens matsmältningskanal skadar tarmväggen så att många olika slags gifter och mikroorganismer strömmar in i blodomloppet och når hjärnan. Det händer vanligtvis under barnets andra levnadsår bland barn som ammas eftersom amning ger ett skydd mot onormal tarmflora. Bland barn som inte ammas ser jag utveckling på autismsymptom under barnets första levnadsår. Amning är avgörande för att skydda dessa barn. Barnen föds med normala hjärnor, normala ögon, normal taktil känslighet och normala smaklökar. Alla dessa sinnesorgan ges oss för att vi ska samla information. Om man ser på ett barn så tittar de på allt, de lyssnar på allt, de rör allt och de smakar på allt. Vad är det de gör? Jo, de samlar information om omgivningen som via deras sinnesorgan går till hjärnan för att den ska processa informationen. När hjärnan processar informationen sker inlärning. Det här är mamma, det här är pappa, det här är en leksak, så här leker jag med den här leksaken, det här är en sked, den äter jag med, så här kommunicerar jag med personerna runt omkring mig, osv. Vad händer med barn som har GAPS? Eftersom den mängd gifter som kommer från tarmkanalen når barnet hjärna kommer hjärnan därmed att få svårigheter att processa sinnesinformationen. Informationen blir till ett brus i barnets hjärna som den har svårt att lära sig via. Barnet kan inte dechiffrera informationen till något användbart. Det är därför de inte lär sig att kommunicera. De lär sig inte att förstå språket, hur beteenden via instinkter sker och inte hur normala barn hanterar olika situationer. Barnets andra år är kritiskt när det gäller hjärnans utveckling. Det är då kommunikationsförmågan, instinktiva beteenden, lekfärdigheter utvecklas och hur barnets förmåga att hantera olika situationer utvecklas. Om barnets hjärna har gifter kommer det att missa detta gyllene tillfälle att lära och istället riskera att utveckla autism beroende på vilken mix av gifter det har och beroende på hur allvarligt barnet skick är och hur pass onormal tarmfloran är hos barnet. Barnet kan få olika symptom som skulle passa inom autism eller ADHD eller ADD utan hyperaktivitet eller dyslexi eller dyspraxi eller tvångssyndrom eller andra liknande sumptom. En majoritet av fallen, nästan 80 % har en mix av olika symptom att de inte riktigt passar i den diagnostiska mallen. Dessa barn missar de viktiga första åren där de hade kunnat bli hjälpta.
JM: Det är en intressant iakttagelse. Jag förmodar att det ger goda möjligheter till att behandling som kan göra skillnad. Den centrala frågeställningen är, och jag är lite konfunderad, om det är tarmfloran som triggar detta måste det i sådant fall vara något som har orsakat detta [dramatiska ökningen av autism, ADHD, ADD osv.] skifte under de senaste 30 åren så tillvida tarmfloran inte spontant har ändrats. Vad är dina tankar kring de variabler och faktorer som kan ha bidragit till att fler patienter får GAPS idag? (NCM): Det är en bra fråga. Epidemin av autism, ADHD, dyslexi och dyspraxi – vi kan använda ordet epidemi trots att det normalt används om infektionssjukdomar eftersom det verkligen är en epidemi – har en underliggande faktor: sjukliga avvikelser i tarmfloran. Jag ska förklara hur det sker. Så vitt vetenskapen känner till är fostrets magtarmkanal steril. När får det sin tarmflora? Jo, vid födseln, när barnet går genom moderns förlossningskanal. Den flora som modern har i förlossningskanalen, i vaginan blir till bebisens tarmflora. Vaginan har rikligt med bakterier som kommer från tarmarna. Om modern har en onormal tarmflora kommer hon att ha en lika onormal flora i vaginan och förlossningskanalen. Fadern är inget undantag eftersom han har en motsvarande flora i ljumskarna som kan delas med modern vid umgänge. I min klinik vill jag alltid ha information om föräldrarnas hälsosituation och gärna mor- och farföräldrarnas. Jag har funnit att vi har en växande och kraftfull epidemi av tarmfloror som inte är friska sedan andra världskriget i och med upptäckten av antibiotika. Varje omgång med bredspektrumantibiotika slår ut goda bakterier i magtarmkanalen vilket ger ohämmat utrymme för smittämnen. I ett normalt fungerande matsmältningssystem med en normal tarmflora dominerar de för kroppen hälsosamma bakterierna, vilka kallas probiotika. Vi har probiotiska bakterier, probiotiska virus, probiotisk jäst samt bra maskar och till och med hälsobringande protozoer men bredspektrumantibiotika slår ut probiotiska bakterier. Parallellt finns det forskning som nu visar att det finns många sjukdomar som beror på skadliga mikroorganismer, bakterier, virus, svamp m.m. Så länge de goda [probiotiska] dominerar i magtarmkanalen, hjälper de till att kontrollerar de skadliga så att de inte skapar besvär i kroppen. Probiotiska organismer ser till att de patogena inte växer ohämmat men varje antibiotikakur ger möjlighet för de patogena att växa och inta nya områden i tarmarna. Den hälsosamma tarmfloran återhämtar sig men olika stammar tar mellan 2 veckor till 2 månader att återhämta sig vilket ger de patogena organismerna tillfälle att växa.
I familjer med autistiska barn ser jag att modern har en störd tarmflora och detsamma gäller moderns moder även om störningen ofta är mildare på grund av att mormodern troligtvis inte har fått lika mycket antibiotika.
Kvinnor som får barn idag föddes på 50, 60 och 70-talet vilket är den period då amning blev omodernt. Det var då som bröstmjölksersättning kom ut på marknaden och kvinnor fick höra att de inte längre behövde amma. Idag vet vi bättre; vi vet att barn uppfödda på bröstmjölk får helt annorlunda tarmflora i jämförelse med barn som får modersmjölksersättning. Barn som får bröstmjölksersättning riskerar att utveckla en annorlunda tarmflora som kan öka risken för allergier, eksem, inlärningssvårigheter och andra hälsobesvär senare i livet. Idag försöker därför många att amma. Jag har funnit att många autistiska barn föddes i samband med att modersmjölksersättning introducerades och att många av dessa barn inte ammades. Alltså, först fick barnet en något avvikande tarmflora via moderns förlossningskanal, sedan fick det modersmjölksersättning och under uppväxten flera antibiotikakurer… när dessa flickor sedan kom i 15–16-års ålder fick de p-piller som har en förödande effekt på tarmfloran. Nuförtiden tas p-piller under många år. Lägg till det all skräpmat, processade kolhydrater som människor konsumerar idag. Den typen av mat ger nästan exklusivt näring åt dåliga bakterier tarmkanalen så att de förökar sig. Många av dessa faktorer har skapat en uppsjö av unga kvinnor som har en ganska kraftigt störd tarmflora vid den tidpunkt då de ska få sitt första barn. Den här tarmfloran får sedan barnet och de föds alltså med en sjuklig tarmflora. Om barnet ammas kommer det att erhålla skydd via immunfaktorer som cirkulerar i blodet eftersom mamman har utvecklat dessa mot sin egen tarmflora. Under den tid som barnet ammas kommer det trots att det erhållit en avvikande tarmflora att få ett visst skydd men så snart amningen upphör kommer skyddet att upphöra. Det är då som avvikelser i tarmfloran verkligen kan öka i omfång och barnet glider då mot att utveckla autism, ADHD, ADD eller andra inlärningsbesvär eller fysiologiska problem som exempelvis diabetes typ 1, celiaki eller andra autoimmuna besvär. Även åkommor som astma, eksem kommer vid den tidpunkten.
Det är via det här som epidemin kommer från och jag är rädd för att om man ser till vad som händer i vår moderna värld så blir de faktorer som resulterar i människors alltmer avvikande tarmflora starkare. Så nya generationer av unga kvinnor som ska få barn har ännu värre tarmflora vilket resulterar i antalet barn med GAPS ökar. Myndigheterna måste förstå att de måste förbereda sig på det.
JM: Det är fascinerande. Jag antar att introduktionen av High Fructose Corn Syrup [HFCS – tillsatt fruktsocker] av japanska forskare under mitten av 70-talet vilket tillät livsmedelsindustrin att tillverka fruktsocker mycket billigt inte förbättrade situationen utan istället bidrog till problemet. (NCM): Absolut!
JM: Jag undrar också varför många som studerat autism har funnit en länk till vaccinering, även om det är ett kontroversiellt område. Hur ser du på det? (NCM): Bebisar föds inte bara med en steril tarm utan även med ett omoget immunförsvar. De kommer till den här världen som Aliens och deras immunförsvar behöver utbildning. Etablering av tarmfloran under de cirka 20 första dagarna spelar en central roll i bebisens utveckling av immunförsvaret. Bebisar som utvecklar en avvikande tarmflora riskerar ett nedsatt immunförsvar. Vacciner utvecklades för barn med friska immunförsvar. GAPS-barn passar inte att vaccineras enligt det standardiserade vaccinprotokollet. I min bok Gut and Psychology Syndrome har jag skrivit ett helt kapitel om rekommendationer till myndigheter gällande den nuvarande vaccinationsstrategin eftersom den, som den ser ut idag, skadar dessa barn [GAPS-barn]. De är inte rustade för att vaccineras på det sättet…. Ett annat problem är att vacciner är kommersiella produkter och antalet ökar eftersom de är mycket lönsamma för läkemedelsbolagen. Det kommer nya vacciner varje år så barn som för tio år sedan fick 14-15 vacciner totalt vid fem års ålder får idag 20-22 vacciner… Dessutom kan läkemedelsindustrin inte ta patent på naturligt förekommande virus, bakterier eller mikroorganismer vilket innebär att de måste modifiera dem genetiskt innan de kan patenteras. Vaccinerna innehåller alltså genetiskt modifierade mikroorganismer och vi har till dags dato inte tillräckligt med data för att veta exakt vad de har för effekter i kroppen och hur de påverkar tarmfloran i GAPS-barn. Jag ser många barn i min klinik som har skadats av vacciner. Det behöver inte vara MMR [MPR kombinationsvaccinet skyddar mot mässling (morbilli), påssjuka (parotit) och röda hund (rubella)]. Vissa är skadade av MMR och vissa av DPT [Difteri, Kikhosta och Stelkramp]. Vissa barn skadas av de första vacciner de erhåller som nyfödda. Inom öststaterna ger man fortfarande vacciner mot tuberkulos. Det finns vacciner mot vattkoppor. Skadan beror på hur nedsatt immunförsvar barnet har. GAPS-barn har redan ett nedsatt immunförsvar på grund av den avvikande tarmfloran de har fått av modern.
Varje antibiotikakur skadar tarmfloran ytterligare. Antibiotika har dessutom en direkt skadlig effekt på immunförsvaret eftersom antibiotika skadar olika delar av immunceller. Barnet får alltså ytterligare nedsatt immunförsvar för varje antibiotikakur. Om ett barn är tillräckligt skadat kan vaccin vara det strå som knäcker kamelens rygg. Men om vaccinet inte är det som skadar barnet kan vaccinet [hos ett GAPS-barn] att ta det närmare bristningsgränsen; även om barnet inte utvecklar autism direkt kan det riskera att utveckla diabetes typ 1, ett år senare och hur kan man då påvisa ett samband mellan vaccin och detta tillstånd?
JM: Absolut, Det finns ett antal forskare som har visat på det sambandet. Tack för förklaringen, jag har inte hört att det egentligen är en subgrupp inom den normala populationen som riskerar att skadas av vaccinering och att denna subgrupp kan grupperas baserat på deras tarmflora. Finns det något enkelt test som man kan ta för att identifiera den här gruppen och därmed exkludera dem från vaccinationsprotokollet? (NCM): Absolut, Jag ägnar ett helt kapitel åt det. För det första måste man samla data om föräldrarnas hälsohistoria gällande deras tarmflora. Man gör även analyser på bebisens avföring under dess första levnadsdagar. Därefter analyserar man bebisens urin. Tarmflorans olika mikroorganismer producerar olika kemiska metaboliter [nedbrytningsprodukter] som passerar tarmslemhinnan och når blodet. Dessa cirkulerar i kroppen och lämnar den därefter via urinen. Genom att analysera urinen kan vi indirekt säga vilka mikroorganismer som finns i tarmarna eller vilka kemikalier som dessa producerar. Ett friskt barn har en specifik profil på sin urin medan ett GAPS-barns urin ser mycket, mycket annorlunda ut. Vi ser vissa kemikalier i deras urin som inte ska finnas där. Genom dessa enkla tester kan vi i stort sett säga om barnet har en avvikande tarmflora. Om tarmfloran är avvikande kan vi anta att barnet har ett nedsatt immunförsvar och dessa barn bör inte vaccineras med det standardiserade vaccinprotokollet eftersom de skadas av det. De ska inte vaccineras.
En annan grupp är syskon till dessa barn. Syskon till autistiska barn, svårt hyperaktiva barn, barn med tvångssyndrom, barn med diabetes typ 1 eller syskon till barn med andra allvarliga fysiska och psykiska åkommor kan, trots att de inte har åkomman i sig, ha eksem, astma, matsmältningsbesvär men även lite hyperaktivitet, dyslexi, vara lite klumpiga eller vara emotionellt instabila. Dessa barn [syskonen] har inte [diagnosticerad] autism eller de övriga åkommorna men de har ärvt samma tarmflora från mamman. Eftersom det finns en genetisk skillnad och att graviditeten är olika (färre gifter, mindre stress) kan det icke-drabbade syskonet ha en starkare konstitution; den avvikande tarmfloran gjorde inte barnet autistiskt men det är fortfarande känsligt. Dessa barn reagerar också på vacciner. Yngre syskon till autistiska barn eller barn med alla dessa besvär ska inte vaccineras med standardprotokollet för vaccination. Testerna som jag beskrev tidigare repeteras var sjätte månad eller varje år och när barnet anses vara helt friskt och immunförsvaret fungerar perfekt kan man överväga att vaccinera men inte förr på grund av risken.
JM: Testerna som du beskriver, kan de tas överallt och vad kostar de? (NCM): Testerna kan tas över hela världen och kostar cirka 80-90 USD.
JM: Det verkar vara resonabelt med tanke på kostnaderna med att ha et barn med dessa sjukdomar. (NCM): Absolut, när staten ansvarar för autistiska personer kan de leva upp till 70 års ålder. De är dock mycket handikappade och måste tas om hand om hela livet. Det blir till hundratals miljoner i kostnader [ingen valuta angiven] om man ska ta hand om en sådan person i 70 år. Att göra enkla tester när barnet föds för att förhindra detta kan det vara värt.
JM: Hur går du tillväga som har skadats som du beskriver? (NCM): Det finns en mycket bra behandling för det som kallas GAPS Nutritional Protocol [GAPS näringsprotokoll] som beskrivs i detalj i min bok Gut and Psychology Syndrome. Tusentals, om inte tiotusentals över hela världen räddar sina barn med det här programmet. Boken är en självhjälpsbok. De flesta har köpt boken, följt den och fått fantastiska resultat. Jag verkligen älskar dessa människor. De mailar från hela världen om deras historier och otroliga resultat… Det finns mer information på min hemsida www.gaps.me. Det finns många andra hemsidor och diskussionsgrupper om gaps på internet. Protokollet består av tre delar. Den första och viktigaste är kost. Dessa sjukdomar är i huvudsak relaterade till matsmältningsbesvär. Autism är en matsmältningssjukdom, ADHD är en matsmältningssjukdom, Dyslexi, dyspraxi, andra inlärningssjukdomar och psykologiska besvär hos vuxna och barn är i huvudsak matsmältningssjukdomar. Bipolär sjukdom är en matsmältningssjukdom. Anorexia, bulimi, depression, tvångssyndrom, schizofreni och epilepsi i de flesta fall är GAPS-besvär.
Matsmältningskanalen är ett långt rör. Vad du fyller det röret med har en direkt effekt på ditt välbefinnande. Det är därför kosten är den viktigaste behandlingsformen. GAPS-dieten tar bort svårsmält mat. Den premierar mat som är lättsmält och mycket näringstät. Eftersom dessa patienter har svårt att smälta mat och ta upp näring har dessa patienter flera näringsbrister. Deras hjärnor svälter. Deras immunförsvar svälter. Resten av deras kroppar svälter. Vi vill ge dem mat som är mycket näringsrik och som är lättsmält. All mat som är svårsmält elimineras . Det som är bra är att man inte behöver följa den här dieten för resten av livet. I genomsnitt följer man dieten i två år. Det tar [ungefär] två år att driva ut den patogena floran, återetablera normal tarmflora och läka skadad tarmslemhinna så att tarmen blir en källa till näring och inte en källa till gifter hos personer med dessa sjukdomar. När läkning sker kan de börja introducera mat som de inte kunnat äta under GAPS-dieten. De kan aldrig återvända till den vanliga västerländska skräpmaten; den är fruktansvärd. Vad folk äter dagligen är skrämmande. Har man gått igenom GAPS-dieten kommer man att fortsätta äta hälsosamt med riktig hemlagad mat som ger näring för livet och som förhindrar alla sorts hälsobesvär senare i livet.
Den andra delen i GAPS-näringsprotokoll är några få väl valda kosttillskott. Ett av dessa är probiotika [tarmbakterier]. Dessa patienter behöver ett effektivt probiotika eftersom man måste introducera goda tarmbakterier till tarmarna som dödar parasiter, driver ut dem och som ersätter dem med bra tarmflora. Probiotika är en viktig del av behandlingen. Jag har ett helt kapitel i min bok som beskriver konceptet bakom probiotika… Det andra kosttillskottet för dessa personer är A-vitamin och D-vitamin. Jag rekommenderar torskleverolja för dessa patienter. Det är ett tillfälligt behandlingstillskott eftersom den huvudsakliga källan till A-vitamin i GAPS-näringsprotokoll är kosten. GAPS-dieten är också rik på D-vitamin genom de livsmedel som den rekommenderar.
Solljus är en viktig bidragande faktor för D-vitamin bland dessa patienter. Det är därför jag rekommenderar att sola så mycket som möjligt utan solkräm eller andra toxiska krämer.
För en stor andel av patienterna är fiskolja och omega-6 från växter till hjälp under en period. För en grupp patienter kan matsmältningsenzymer vara till hjälp, inte för alla dock, speciellt inte för barn.
Jag rekommenderar inte andra tillskott, speciellt inte i början av programmet eftersom de innehåller fyllnads- och bindemedel som kan riskera att försämra läkningen av tarmfloran hos personer med GAPS.
Den tredje delen i GAPS-näringsprotokoll är avgiftning. Vi har alla avgiftningssystem i kroppen med huvudkontor i levern och avdelningar i varje cell. Det är ett högt sofistikerat rengöringssystem i kroppen som håller oss rena. Matsmältningsprocessen i sig skapar många giftiga substanser som absorberas. Vår metabolism producerar många ämnen som måste återanvändas och som kan vara giftiga om de inte återanvänds korrekt, vilket är vad avgiftningssystem gör [bland annat].
Hos patienter med GAPS kommer en uppsjö av gifter från tarmarna till levern som blir överbelastad vilket leder till att dessa patienter ackumulerar toxiner. Dessa personer kan inte processa gifterna korrekt och kan inte eliminera dem från kroppen och som ett resultat ackumuleras de nu i olika vävnader i kroppen. Det är därför vi finner kvicksilver när vi testar dessa barn för kvicksilver; vi testar dem för bly och finner bly; vi testar dem för arsenik och finner arsenik; vi testar dem för fenoler och finner fenoler; vi finner formaldehyd och hundratals andra giftiga kemikalier som vi alla utsätts för i vår luft, vårt vatten, vår mat och genom vår hud. Så länge avgiftningen fungerar väl tar den hand om dessa gifter och vi märker dem inte. Men bland dessa barn fungerar inte avgiftningsprocessen vilket leder till att de ackumulerar gifterna. GAPS-näringsprotokoll hjälper naturligt till avgifta kroppen genom att få avgiftningsprocessen att fungera igen. Jag använder inte mediciner eller kemikalier för att föra ut gifter eftersom jag anser det vara alldeles för drastiskt och det riskerar många skadliga bieffekter.
Jag rekommenderar att göra juice [grönsaker, inte frukt: min anmärkning] som är ett gammalt och beprövat sätt att föra ut många sorts gifter ur kroppen. Jag rekommenderar bad med epsomsalt, havssalt, algpulver, äpplecidervinäger och bikarbonat. Det är ett mycket milt men effektivt sätt att avgifta patienten.
Jag rekommenderar fermenterad mat som är en del av dieten. Fermenterad mat ger patienten mycket probiotiska bakterier vilka är viktiga för avgiftningen. De har förmåga att kelatera tungmetaller och andra cancerogena kemikalier och föra ut dem ut ur kroppen. Att äta mycket fermenterad mat och ta tillskott av probiotika är ett av de mest kraftfulla sätten att föra ut många olika sorters gifter ur kroppen.
Hela programmet är en livsstilsförändring; inte bara för patienten i fråga utan även för hela familjen. Jag rekommenderar vanligtvis att hela familjen genomför protokollet. Modern vet vi har en avvikande tarmflora men i fler än 50 % av fallen är det även fadern som har en avvikande tarmflora. Syskon till patienten har ärvt samma tarmflora som modern och även om de inte är autistiska kan de alltså ha symptom som är relaterade till nedsatt tarmhälsa. Det är alltså en god idé att låta hela familjen gå igenom GAPS-näringsprotokoll…
JM: Är det några specifika fermenterade livsmedel som är bättre än andra? Finns det några specifika bakteriesträngar som du tycker är bra? Är inte bifidobacterium med användbar för barn än lactobacillus? (NCM): Alla är användbara. Det är viktigt att införa gynnsam jäst såväl som, goda bakterier och förhoppningsvis goda virus också. Det finns inte så mycket forskning på probiotiska virus men det är på gång.
JM: Rekommenderar du det som kosttillskott och vilka typer av jäst, är det Saccharomyces [cervisiae]? (NCM): Jag rekommenderar det som fermenterad mat. Fermenterad mat kommer i två olika former: mjölkprodukter eller fermenterade grönsaker och frukter. Jag har märkt att fermenterade mjölkprodukter tåls väl av GAPS-barn. Jag vet att föräldrar blir ganska chockade när jag talar om mjölkprodukter, speciellt dem som har provat en gluten- och kaseinfri diet.
GAPS-dieten är indelad i tre stadier: introduktionsdiet, full diet och avvänjningsdiet. Om du startar med introduktionsdieten kan fermenterade mjölkprodukter introduceras. Vi startar ofta med yoghurt som fermenteras med lactobaciller. Dessa är mildare än jäst och producerar mildare avgiftningsreaktioner. Jag återkommer till det snart. När yoghurt tolereras av patienten introducerar vi kefir som består av en grupp jäst, bakterier och vissa virus vilket vi nyligen upptäckt. Kefir innehåller en betydligt mer aggressiv grupp av probiotika som verkar i magtarmkanalen. Det är anledningen till att Kefir ger en starkare avgiftningsreaktion. Det är anledningen till att vi börjar med yoghurt innan vi introducerar kefir. Om det är några som helst besvär med mjölkprodukter kan vi introducera fermenterade grönsaker som använder samma bakteriekulturer. Dessa kan fermenteras genom att tillsätta yoghurt- eller kefir-bakteriekulturer till grönsakerna. Basen för all fermentering av grönsaker är kål. Sedan lägger du till morötter, lök, rödbeta, vitlök och många andra grönsaker. Det finns många bra fermenteringsrecept på internet och i min bok. Fermenterad kål, sauerkraut eller surkål görs enligt traditionellt recept och man tillsätter ingen kultur eftersom ekologiskt odlad kål har bakterier som fermenterar naturligt…
Vad vi måste förstå är att probiotika inte handlar om ett val. Vi har konsumerat probiotika så länge vi har existerat. Under årtusenden hade vi inte kylmöjligheter. Hur gjorde vi då? Vi fermenterade mat. När kålen mognar i september kommer den att ruttna om du konserverar den med fermentering… Under resten av året åt man surkål och fick därmed miljoner och återmiljoner probiotiska bakterier i magtarmkanalen. När man dödade ett djur och inte kunde äta allt på en gång lagrade man köttet som till exempel Prosciutto i Italien[bildas bakterier på köttet]. Ursprungsfolk över hela världen har i deras dieter fermenterat livsmedel. De har fermenterat kött, fisk, grönsaker, mjölkprodukter, frukt och sädesslag. Allt kan fermenteras och under stor del av året åt man mat som var fermenterad och konsumerade därmed stora mängder probiotiska bakterier. Dagens livsmedelsindustri har under de senaste årtionden slutat fermentera livsmedel…
Personer som vill bli friska måste börja konsumera fermenterad mat eller ta probiotika som tillskott. I en diskussion om probiotika måste vi nämna avgiftningsreaktioner. Vad är det? Ett mer vetenskapligt namn är Herxheimers reaktion som först upptäcktes i och med introduktionen av antibiotika. När antibiotikan dödade skadliga mikroorganismer frisläpptes gifter vilket ledde till att personen temporärt blev sämre just på grund av att stora mängder gifter cirkulerade i systemet. Det samma händer med probiotika. Om du plötsligt äter mycket fermenterad mat och är ovan vid det kan mängden probiotiska bakterier skapa en stark avgiftningsreaktion. De probiotiska bakterierna börjar attackera skadliga mikroorganismer i tarmkanalen vilka dör och frisläpper gifter. Samma gifter som gör dig autistisk, dyspraktisk, emotionell, deprimerad, ger dig diabetes [typ1], ger dig ledgångsreumatism, celiaki eller andra sjukdomar. För att kontrollera denna avgiftningsreaktion rekommenderar jag att man börjar med mycket små mängder av fermenterad mat eller probiotiska kosttillskott. Gå igenom lite avgiftningssymtom och öka sedan dosen gradvis. Hur man trappar upp är högst individuellt. En person som inte har speciellt svåra avvikelser i sin tarmflora kan klara hela upptrappningsprocessen på ett par veckor. Andra behöver öka i mycket små doser; det tar dem månader att trappa upp till terapeutiska nivåer av probiotika. Lite avgiftningssymptom behöver man stå ut med men de ska vara så att du klarar att leva med dem. Probiotika i form av fermenterad mat och i form av tillskott är mycket viktiga delar i GAPS-näringsprotokoll.
JM: Det låter vettigt. Många gånger är det detaljerna som avgör; jag undrar om kan kommenterar probiotika i mjölkprodukter. Jag antar att kommersiella former av fermenterade mejeriprodukter som man köper i en vanlig livsmedelsbutik inte är lämpliga eftersom de är pastöriserade? Har du någon kommentar om råa mjölkprodukter i jämförelse med pastöriserade? Råder du att man gör sina egna fermenterade mjölkprodukter från rå mjölk? Är den bättre? Behöver man tillskott om man tillverkar egen fermenterad mjölk [yoghurt]? (NCM): Den fermenterade mjölken ska absolut göras hemma. Man kan inte köpa den som görs i butiken eftersom de inte fermenteras tillräckligt länge för att laktosen ska konsumeras av de probiotiska bakterierna. Mjölkprodukter innehåller en disackarid som heter laktos som är perfekt mat för bakterier i tarmen. Om du dricker mjölk kommer mikroorganismer i tarmen att konsumera dessa och öka. Det skapar gaser och obehag i tarmarna. Om man introducerar fermenterande bakterier till mjölken konsumerar de laktosen; bakterier gillar att äta socker. Fermenterad mjölk är laktosfri men den behöver fermenteras i minst 24 timmar på en varm plats och det behöver göras hemma. Samtidigt som laktosen konsumeras förändras även mjölkens struktur och blir mer lättsmält. Bakterierna bryter ner proteiner och frigör vitaminer. De gör mycket som gör att mjölken blir betydligt mer lättsmält. Även personer som är laktosintoleranta eller mjölkintoleranta kan konsumera [hemma]fermenterad mjölk. Det är bäst att finna rå ekologisk mjölk från gräsuppfödda kor. Om man inte kan få tag i det kan man ta ekologisk pastöriserad mjölk och fermentera den. Rå mjölk är bäst men [hemma]fermenterad pastöriserad mjölk kan fungera likväl och bli lättsmält. Många, många familjer i min klinik som inte har kunnat få tag i rå mjölk har fått fina resultat med fermenterad ekologisk pastöriserad mjölk.
Jag rekommenderar även att fermentera grädde [hemma gjord gräddfil] parallellt när man gör yoghurt eftersom den fermenterade grädden får en bra fettsyraprofil som är perfekt för hjärnan och perfekt för immunförsvaret, speciellt om det är rå grädde man använder. Därefter när man introducerar kefir rekommenderar jag att man tar lite kefirkultur och introducerar i grädden vilket ger en [gräddfil] gjord på kefirkultur. [Dr Natasha Campbell-McBride menar att man först gör fermenterad yoghurt och tar lite av den kulturen och gör gräddfil; när man senare går över till kefir som var mer kraftfull gör man gräddfil med den kulturen istället.]
JM: Tack för förklaringen. Jag undrar om du skulle kunna ge din syn på probiotika som kosttillskott och dess effektivitet i jämförelse med [hemma]fermenterade mjölkprodukter. (NCM): Vad vi behöver förstå är att marknaden är full av olika probiotiska kosttillskott. Det finns hundratals märken i hälsokostbutikerna. Majoriteten är förebyggande; de är inte tillräckligt starka för att göra riktig skillnad. De har tagits fram för friska människor för att dessa ska förbli friska. GAPS-patienter behöver terapeutiska doser av probiotika. Dessa är alltså starka probiotika som innehåller aggressiva bakteriestammar och gärna bakterier från jorden. Dessa probiotika kommer att skapa avgiftningsreaktioner och jag rekommenderar att man först startar med introduktionsdieten och introducerar fermenterad mat och går igenom avgiftningsreaktionerna gradvis… Därefter kan man introducera starka terapeutiska probiotikatillskott. Man måste börja med en liten dos och arbeta sig upp gradvis… För små barn kan det dock räcka med fermenterad föda; vuxna behöver båda [fermenterad mat och probiotika].
JM: Vilken dos kvalificerar för att anses vara terapeutisk? (NCM): Jag har 2 miljarder [bakterier] per kapsel i mina egna probiotikatillskott så att barn kan ta dem. Beroende på ålder så startar vi genom att öppna kapseln och ge en nypa eller en halv eller tredjedel av en kapsel. Från det ökar vi gradvis upp dosen. I min bok har jag en tabell för probiotikadosering för olika åldrar. För en vuxen rekommenderar jag åtta kapslar per dag. Vissa patienter tar 12-15 kapslar per dag vilket motsvarar 30 miljarder bakterier samt lite bakterier från jord. Det brukar vara tillräckligt för dessa patienter om de samtidigt följer GAPS-dieten.
JM: Finns det personer som inte tål bakterier från jorden? Det verkar finnas personer som inte tolererar dem eller så har jag kanske förväxlat det med Herxheimers reaktion? (NCM): Ja, många förväxlar detta men det viktigaste är kosten. Du kan inte fortsätta äta dina hamburgare och dricka läsk och ta tillskott av probiotika och förvänta dig några mirakel. 80-90 % av framgången ligger i kosten. Probiotikatillskotten är endast till hjälp för dieten.
JM: Kan du berätta om vilka livsmedel som du har funnit försvårar tillstånden som vi talar om. Det verkar vara relaterat till kroppens förmåga att smälta dem. Jag skulle tro att socker är högt upp på listan över störande ämnen? (NCM): Man måste till 100 % eliminera allt socker och all stärkelse [från sädeslag] ur GAPS-dieten. Det innebär alla sädesslag oavsett om de innehåller gluten eller inte. Vete, råg, korn, havre, ris, quinoa, couscous, amaranth, bovete och majs måste helt uteslutas. Alla stärkelserika bönor, vilket innebär en majoritet av alla torkade bönor måste uteslutas likväl. De linser och bönor som tillåtts i GAPS-dieten introducerar i ett sent stadium och måste kokas på ett speciellt sätt. Alla disackarider måste uteslutas vilket innebär socker, alla kommersiella sötningsmedel och laktos men laktos försvinner vid fermentering. Givetvis måste majssirap [HFCS – fruktsocker] uteslutas. Det enda sötningsmedlet som är tillåtet är naturlig honung, företrädesvis rå honung, samt torkad frukt. GAPS-dieten består av alla näringstätmat som är lättsmält vilket betyder all form av kött som tillagas hemma, all fisk och skaldjur, alla stärkelserika grönsaker, mogen frukt, nötter och oljerika frön som solrosfrön, pumpakärnor och sesamfrön. Bara för att det inte förekommer sädesslag i GAPS-dieten betyder det inte att man inte kan äta bröd, kakor och pannkakor så längde de görs på mjölk från nötter och oljiga frön istället för mjöl. Det är mycket enkelt och med ägg, nötter, oljiga frön och salt kan man baka bröd. Man kan lägga till soltorkade tomater [min anmärkning: innehåller solanin vilket jag är tveksam till att dessa barn ska få i sig i stora mängder] och kryddor. Om man vill att det ska vara sötare kan man lägga till torkad frukt och vill man att det ska vara mer fuktigt kan man lägga till pumpa, zucchini, morot eller banan.
JM: Kan man använda jäst när man bakar? (NCM): Nej, vi änder inte jäst i dieten överhuvudtaget. GAPS-introduktionsdiet är annorlunda. Det är den diet som läker tarmslemhinnan snabbare än den så kallade kompletta GAPS-dieten. I GAPS-introduktionsdiet tar vi bort alla livsmedel som kan irriterar tarmslemhinnan eftersom den redan är så pass inflammerad hos dessa personer. Vi tar bort alla fiber; inga råa frukter, råa grönsaker eller nötter. Alltså inget bakande under introduktionen. Vi förespråkar istället livsmedel som innehåller de ämnen som läker tarmslemhinnan. Det är hemmagjord köttbuljong, buljong från ben, soppor, grytor och gelatinrikt kött [kött med benet kvar] som producerar kollagen och gelatin samt andra nyttigheter plus välkokta grönsaker. Samtidigt med detta äter man fermenterad mat för att introducerar en bra tarmflora till magtarmkanalen eftersom ingen läkning av tarmkanalen kan ske utan bra tarmbakterier. För personer som har matintolerans, matallergi, svåra matsmältningsbesvär som Ulcerös Kolit, Crohns sjukdom, andra inflammatoriska magtarmbesvär, för personer med refluxsjukdom och både vuxna och barn med epilepsi rekommenderar jag att man börjar med GAPS-introduktionsdiet. Det kommer att läka tarmslemhinnan snabbare och tillåta personen att bli friskare snabbt. Dieten är mycket hälsosam och näringsrik. Hela min familj äter denna diet trots att vi inte behöver det längre; 80-90 % av tiden äter vi så här och jag ungefär 90 % av mina patienter gör det trots att deras barn eller vuxna har blivit friska. De fortsätter med dieten för att den mycket hälsosam. Den förebygger cancer, den förebygger hjärtkärlsjukdom, den förebygger diabetes. Den förebygger alla möjliga moderna sjukdomar som vi utvecklar.
JM: Och kosmetiskt förebygger den övervikt (NCM): Absolut. Den förebygger övervikt. På tal om övervikt; förekommer det en helt felaktig bild bland i stort sett alla läkare, myndigheter och bland allmänheten att fet skapar fetma vilket är helt fel. Påståendet kan inte vara längre från sanningen. Fett, framförallt fett från animalier [mättat fett] är en mycket viktig del av GAPS-nutritionsprotokoll. Huvuddelen av det fett som konsumeras måste komma från animaliska livsmedel. Det ska alltså vara fett från fläsk, lamm, nöt, gås, anka, kyckling. Varför? Därför att sammansättningen av fettet i våra egna kroppar, det vill säga det hälsosamma fettet är mycket likt det fet som förekommer i dessa djur, speciellt lamm. Om man ser till fettsammansättningen i mänsklig bröstmjölk är den mycket lik lammfett, nötfett och fett från ankan [min anmärkning: fettsyraprofilen är nog inte exakt men NCM har helt klart en poäng]. Dessa fetter är de för oss mest fysiologiskt [korrekta] att konsumera för oss människor. De fleromättade fetterna omega-6, omega-3 och omega-9, visst de behövs och kallas essentiella men de behövs i små mängder. Mindre än 1 % av den dagliga fettkonsumtionen bör komma från fleromättade fetter. De ska komma från fiskoljor, färska grönsaker och färsk frukt. Initialt rekommenderar jag att man tillsätter högkvalitativa kallpressade växtoljor som exempelvis en kombination av linfröolja, hampaolja, avokadoolja och jättenattljusolja [min anmärkning: detta håller jag inte med om dels för att din fleromättade olja kommer att vara härsken till största sannolikhet samt att omega-6 inte är ett reellt problem, det är snarare kvoten omega-3/omega-6 som är problemet samt att omega-6 bidrar till ökad inflammation vilket dessa barn redan har för mycket av] i kombination med fiskolja för att erhålla omega-3. Dessa ska dock tas som tillskott i små mängder. Vad som måste uteslutas helt är alla vegetabiliska matlagningsoljor[inte bara oljor utan även margarin], de är mycket skadliga för hälsan och ska inte konsumeras av någon överhuvudtaget.
JM: Dessa oljor används även i den mesta mat som processas eller i restauranger så man måste vara försiktig när man går ut och äter. (NCM): Absolut. All processad mat innehåller dessa vegetabiliska matlagningsoljor. De extraheras från växter och dessa oljor är högt fleromättade vilket gör dem mycket instabila och känsliga. De blir lätt förstörda av ljus, höga temperaturer, tryck och andra faktorer i omgivningen. Vad gör man när man tillverkar dessa oljor? Man använder höga temperaturer, högt tryck, kemiska lösningsmedel och industriella processer. När dessa fettsyror extraheras och blir till olja är de redan skadade och kemiskt förstörda och extremt skadliga för kroppen. [Min anmärkning: det spelar ingen roll om du köper kallpressad, extra virgin, ekologisk, närproducerad – fleromättade växtoljor i form av olja eller margarin ska alltid undvikas]. Sedan hettar man upp dem och ju mer de hettas upp desto skadligare blir de. Dessutom får du en försämrad fettsyrabalans i ditt fettintag. Din kropp behöver ungefär 50 % mättade fettsyror, 30-40 % enkelomättade fettsyror och endast en liten procentandel i form av fleromättade fettsyror. Dock förstörs denna fettsyrabalans och kroppens metabolism allvarligt när man överdoserar fleromättade, kemiskt förstörda fettet från vegetabiliska oljor. Så snart dessa oljor upptäcktes och introducerades på marknaden under 20- och 30-talet började ganska oroväckande forskning att dyka upp. Idag finns det hundratals forskningsrapporter som visar att intag av dessa oljor kan ge upphov till diabetes, hjärtkärlsjukdomar, cancer, infertilitet men även fosterabnormaliteter om en gravid kvinna konsumerar dem. Alla degenerativa sjukdomar orsakas till någon grad av konsumtion av fleromättade vegetabiliska matlagningsoljor som används istället för animaliskt fett. Matlagning enligt GAPS-näringsprotokoll innebär matlagning med animaliskt fett. Stekning sker med lammfett, grisfett [ister], nötfett [talg], gåsfett eller smör.
JM: Hur ser du på kokosfett? Det är ju ett växtfett men som de flesta experter jag känner till anses ok. (NCM): Ja, kokosfett är mycket bra eftersom det är mättat. Det är ett av de mest mättade fetter som finns men jag har en del problem med kokosfett. Först och främst kommer det från tropiska länder. Vi lever i norra hemisfären vilket innebär att vi måste förlita oss på den som distribuerar kokosfettet. Vi måste alltså lita på att extrahering och processen verkligen är bra. Det andra är att kokosolja är ganska exotisk för oss som bor på norra hemisfären, för personer som bor i Europa och i Nordamerika. Det finns inget behov av det; det kan användas som tillskott och till bakning. Det är dock bäst att konsumera rått och har då en underbar kokossmak och doft…
…Ett annat bra fett är smör som är raw/rå [min anmärkning: finns inte att få tag i i Sverige eftersom det är lag att mjölkprodukter ska pastöriseras]
JM: Nu har tiden runnit ut. Jag vill verkligen tacka dig för ditt arbete och för att du velat dela det med oss så att vi har bättre kan förstå några av de mest fundamentala faktorerna som ligger bakom denna otroliga epidemi som vi har sett de senaste decennierna och som verkligen är förödande för människor. Det är tragiskt eftersom det är en relativt enkel och billig lösning för att förhindra all den sorg, trauma och onödiga svårigheter som dessa sjukdomar innebär. (NCM): Du har helt rätt. Får jag lägga till en sak.
JM: Javisst NCM): Det är en total epidemi av GAPS – Gut and Psychology Syndrome och antalet ökar. Jag är helt överväldigad över den efterfrågan på hjälp som dessa GAPS-personer över hela världen har. Det behövs GAPS-utövare/terapeuter och jag förbereder en kurs för att lära ut GAPS…
Håller jag med om allt som Natasha Campbell-McBride säger i intervjun? Kanske inte precis allt men det mesta. Det viktigaste budskapet att ta med sig hem är att kosten kommer att påverka varenda cell och organ i kroppen, även hjärnan och fel kost leder till sjukdom för eller senare. Det andra viktiga budskapet är hur viktigt det är att amma sitt barn länge, betydligt längre än de rekommenderade 6 månaderna. För en person som har autism, ADHD, ADD eller liknande diagnoser men även för personer med Ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller andra inflammatoriska sjukdomar kan GAPS faktiskt vara räddningen. (Det finns andra liknande protokoll för autism som exempelvis SCD-dieten (Specific Carbohydrate Diet) eller GDCD-dieten (Gluten Free Casein Free Diet). Kommer ni ihåg när Arla lanserade filen Onaka mitten på 1990-talet med slogan som ”Lugn i magen ger lugn i själen”. Det stämmer verkligen, speciellt i ljuset av vad Natasha Campbell-McBride har berättat för oss om personer med psykologiska besvär.
Sedan jag först skrev detta inlägg har även tillverkarna av Eskimo-3 noterat de synpunkter jag lyfter fram nedan. Jag kan glädjande nog berätta att de kommer att uppdatera sin förpackning (de har alltså haft en process med Läkemedelsverket) vilket innebär att den mindre lyckade varningstexten som det här inlägget handlar om kommer att försvinna. Det är en seger för alla gravida och ammande kvinnor men kanske framförallt för deras barn. Patrick, 2011-09-06.
Ibland undrar man hur regelverket har konstruerats. Det kan i vissa fall göra mer skada än nytta som i detta fall.
Det finns en uppsjö olika omega-3 produkter. Ni som har läst den här bloggen vet att jag rekommenderar Eskimo-3 eftersom den inte är uppkoncentrerad (högkoncentrerarad ) vilket gör att den blir extremt stabil över tid. Eskimo-3 håller dessutom otroligt hög renhet och har en unik patenterad metod att tillvarata fiskens naturliga antioxidanter. Jag har hittills inte funnit bättre källa till de viktigaste omega-3-fettsyrorna EPA (Eikosapentaensyra) och DHA (Dokosahexaensyra) och återigen, ni som har läst den här bloggen vet att jag är en total kvalitetsfanatiker när det gäller kosttillskott. Jag letar upp det bästa och nöjer mig inte förrän jag har funnit det.
Vad är det som är så fel med regelverket i detta fall? Jo, Eskimo-3 har valt att klassificeras sig som naturläkemedel. Det är en process där Läkemedelsverket gör en helhetsbedömning av produkten gällande ingredienser, marknadsföringsmaterial, namn på produkten samt användaranvisningar. Eskimo-3 har alltså klassificerats som naturläkemedel utifrån ovanstående kriterier vilket bland annat innebär att de får göra vissa hälsopåståenden som exempelvis ”Eskimo-3 kan bidra till skydd mot hjärt-kärlsjukdomar”. Dessutom blir det lättare att sälja produkten på apotek samt för läkare att skriva ut Eskimo-3 på recept. Det finns dock en ordentlig nackdel med att de är klassificerat som naturläkemedel och det är att de måste skriva följande:
”Användning under graviditet och amning kan ej rekommenderas”
Är det verkligen så att man inte kan rekommendera omega-3 under amning och graviditet? Givetvis inte, är svaret. Titta på en annan omega-3 produkt så märker du att de inte har varningstexten om graviditet och amning. Varför? Anledning till det är att andra omega-3 produkter inte har klassificerats som naturläkemedel (Eskimo-3 är den enda omega-3-produkten på marknaden som har klassificerats som naturläkemedel). Det innebär alltså att en annan omega-3 produkt som innehåller exakt samma mängder av omega-3 som Eskimo-3, slipper ha den, i mitt tycke, för hälsan helt förödande varningstexten. Varför förödande? Jo, är det någon gång i livet man ska inta EPA och DHA (omega-3) är det under graviditet och amning. Det är faktiskt livsviktigt för hjärnutveckling samt det ammande barnets hjärnutveckling.
Det kom nyligen en randomiserad, dubbelblindstudie som visade att gravida som fått tillskott av DHA hade bebisar som hade färre förkylningar och relaterade besvär vid 1,3 och 6 månaders ålder. Dessutom hade bebisar vars mödrar hade intagi DHA kortare perioder av hosta, mindre slembildning, kortare feberperiod men dock kräktes de mer.[1]Andra viktiga studier som visar hur viktigt det är med omega-3 under graviditeten och under amningen är:
Tillskott av omega -3 i form av DHA, dvs. från fiskolja, under graviditeten och amning är viktigt för korrekt utveckling av fostrets hjärnceller. [2]
Tillräckliga nivåer av omega-3 fettsyran DHA under graviditetens tre sista månader är viktiga för barnets sensoriska, kognitiva och motoriska förmåga senare i livet. [3]
Barn som ammats och vars mödrar tagit tillskott av omega-3 under amningsperiodens fyra första månader uppvisar bättre koncentrationsförmåga vid fem års alder. [4]
Barn med brist på DHA riskerar att få nedsatt perinatal kortikal utveckling och mognad. Djurstudier har visat att reduktion av perinatal DHA i hjärnan är kopplat till brister i hjärncellsutveckling, synapsstörningar, brister på serotonin, dopamin, neurokognitiva brister ökad risk till oro, aggresivitet och depression. Hos primater är för tidig födsel kopplat till brister i perinatal kortikal DHA och dessa barn riskerar att få en sämre utveckling av den gråa hjärnsubstansen (sköter om hjärnans informationsbehandling). Personer med ADHD eller schizofreni uppvisar brister i den gråa hjärnsubstansen. Detta visar att tillskott av DHA som när hjärnan hos små barn kan förebygga brister i hjärnans utveckling samt undvika risk för psykologiska besvär längre fram hos barnet. [5]
För cirka 200 000 år sedan skedde en stor förändring när det gäller den mänskliga hjärnans utveckling. Grupper som levde i områden nära vatten började utveckla större hjärnor. De åt fisk och skaldjur vilka är mycket rika på DHA. Det ledde med tiden till att deras foster fick stora mängder DHA vilket gav möjlighet till en kraftig och positiv utveckling av hjärnan. Se på Australopithecus som är en grupp utdöda hominider som är närbesläktade med människan. De bodde på inlandet och inte hade tillgång till DHA i samma utsträckning; deras hjärnutveckling stannade på samma nivå som en chimpans till dess att de dog ut; det är ingen slump.
Jag undrar hur många gravida och ammande kvinnor som valt att inte ta Eskimo-3 eller som avråtts ta Eskimo-3 av vänner, läkare eller andra välmenande personer på grund av texten på Eskimo-3-förpackningen. Det är bra med regelverk, speciellt för kosttillskott där mycket är skräp. I vissa fall kan dock regelverket göra med skada än nytta. Omega-3 av bra kvalitet (omega-3 av dålig kvalitet är verkligen inte bra för hälsan – då kan du lika gärna spara dina pengar) är oerhört viktigt för ditt barns framtida utveckling och att välja att inte ta det kan innebära risk för att ditt barn inte når sin fulla hjärnpotential och det är inte en liten sak. Jag förstår inte riktigt hur Läkemedelsverket tänkte? ”Alla naturläkemedel är skyldiga att ha den varningstexten trots att all vetenskap, forskning och evolutionsteori säger något helt annat om det här näringsämnet.” Korkat, inget annat än korkat!
PS. Jag har talat en del med en mycket duktig svensk forskare som forskar på lipider och han ger sina små barnbarn Eskimo-3, just på grund av det jag skriver i inlägget.
Intag av antioxidanter, flavonoider och omega-3 i form av fiskolja i samband med träning kan reducera oxidativ stress visar ny studie. Det här är goda nyheter eftersom oxidativ stress är mycket skadligt och sammankopplat med reducerad hälsa och allvarliga sjukdomar. Oxidativ stress innebär att det förekommer förhöjda nivåer av skadliga reaktiva syreradikaler (även kallade fria radikaler) i kroppens celler och vävnader.
Observera att fria radikaler inte bara är av ondo utan även fyller en viktig funktion eftersom de hjälper kroppens vita blodkroppar att bekämpa bakterier. Dessutom kan de fungera som viktiga signalsubstanser då de hjälper hjärtat att pumpa mer blod vid stressituationer. Emellertid är för mycket fria radikaler skadligt och det tillstånd som kallas oxidativ stress innebär alltså att kroppen belastas av för höga friaradikalnivåer vilket kan leda till nedsatt hälsa och allvarliga sjukdomar. Skador på cellmembranens lipider på grund av fria radikaler, så kallad lipidperoxidation är exempelvis kopplat till både Cancer och Alzheimers. Fria radikaler kan även skada DNA i sådan utsträckning att det leder till fel i arvsmassan och det är verkligen inte bra.
Fria radikaler reagerar bland annat med fett, och förutom med fett i cellmembran, gärna med LDL-kolesterol. När LDL-kolesterol angrips av fria radikaler härsknar det och fastnar på kärlväggarna. Med tiden bildas så kallat plack som leder till kärlförträngning. I samband med det frigörs även ämnen som startar inflammatoriska processer vilket leder till inflammationer i kärlen; med tiden utvecklar man hjärt-kärlbesvär. Kolesterol är alltså inte boven i dramat vid hjärtkärlbesvär utan fria radikaler som leder till skadat kolesterol. Läs mer om kolesterol här. Fria radikaler är helt enkelt något man absolut inte ska ha för mycket av.
Lite kemi: en fri radikal är en atom där det yttersta skalet har tappat en eller flera elektroner . Atomer vill befinna sig i balans vad det gäller laddning och därmed försöker en fri radikal finna atomer som den kan ta elektroner av för att neutralisera sin laddning. Den fria radikalen tar elektroner från andra atomer i sin närhet vilket leder till att den fria radikalen nu blir stabil med fulltaligt antal elektroner i yttersta skalet. Däremot har atomen som den fria radikalen tog elektronerna av, sin tur, omvandlats till en atom med för få elektroner i yttersta skalet, det vill säga en fri radikal med för få elektroner. Den nya fria radikalen letar efter elektroner av andra atomer i sin närhet. Nu har en negativ kedjereaktion startat där atomer i kroppen tar elektroner från varandra. Detta sker under bråkdelen av en sekund; det uppstår mer än en miljon reaktiva radikaler per sekund i våra celler. Emellertid har kroppen utvecklat ett system att hålla denna reaktion under kontroll: antioxidanter. Antioxidanter kan ge bort elektroner till fria radikaler och på så sätt stabilisera dem utan att själva bli jämförelsevis så reaktiva som den fria radikalen. Kroppen tillverkar flera olika antioxidanter exempelvis Superoxiddismutas, Glutation, Alfa-liponsyra, Coenzym Q10 för att nämna några. Det finns även antioxidanter i livsmedel, framförallt grönsaker och frukt. Dessa förstörs dock vid för höga temperaturer vilket gör det viktigt att ära råkost, eller RAW som det heter idag.
Räcker det med de antioxidanter som kroppen själv tillverkar? Mitt svar hade varit ja om du hade frågat mig för 15 000 år sedan. Med den enorma belastning när det gäller miljögifter, stress, dåliga kostvanor och en för hälsan dålig livsstil utbredd bland befolkningen, blir mitt svar: Nej, det räcker inte. En cigarett sägs förbruka 60 mg C-vitamin, tänk då vad en dag i stadens avgaser förbrukar när det gäller antioxidanter. Lägg därtill stress och dåliga kostvanor så skulle jag vilja påstå att mängden ”onaturliga” fria radikaler är på tok för stor för att vi med vårt interna antioxidantproduktionssystem ska kunna hantera det. Allvarliga besvär kopplade till oxidativ stress i relation till för lite antioxidanter sprider sig ju faktiskt som en löpeld i samhället. Kom ihåg att exempelvis en av våra största dödsorsaker, hjärtkärlbesvär inte beror på bland annat fria radikalers påverkan på kolesterol.
Hur var det nu med studien som jag nämnde i inledningen? Jo, forskare i USA hade i en studie med tävlingscyklister testat hur deras nivåer av F2-isoprostaner påverkades av antioxidanter. F2-isoprostaner är en form av markörer för oxidativ stress i kroppen och de är extremt bra mätare för just lipidperoxidation i kroppen. Den cyklistgrupp som fick Quercetin, C-vitamin och omega-3 dagligen (under endast två veckor!), före och under cyklingen hade signifikant reducerade nivåer av F2-isoprostaner i jämförelse med placebo-gruppen, det vill säga de personer som intog flavonoider, antioxiadanter och omega-3 hade betydligt lägre nivåer av oxidativ stress. Det är värt att tänka på om du vill undvika skador av fria radikaler i samband med träning vilket ofta översätts till förkyld efter några veckors träning. Resultatet är i och för sig värt att tänka på även om du inte tränar, jag tror som sagt att en genomsnittlig person idag har betydligt mer oxidativ stress i kroppen än vad som är önskvärt.
En av de näringsfysiologer jag anser var bäst på ämnet vet jag alltid tar en multivitamin (osäker på om han tar quercetin) precis innan sitt träningspass. Själv tar jag Quercetin (inte alltid), C-vitamin och Omega-3 dagligen just för att undvika risk för oxidativ stress. Observera att de kosttillskott du tar ska vara av absolut högsta kvalitet. Jag kan inte nog poängtera det. Det vill säga, vitaminer, mineraler, antixodianter m.m. ska komma från whole food och vara torkade med refractance window drying. Undvik syntetiska isolerade vitaminer, mineraler och antioxidanter. Omega-3 ska komma från ICKE-uppkoncentrerad fiskolja, alltså inte vara 70 % omega-3 som det står på vissa förpackningar. Den ska inte heller komma från linfröolja. Jag rekommenderar fiskolja med maximalt 38 % omega-3 fettsyror. Om du inte kan få tag på högsta kvalitet rekommenderar jag att du sparar pengarna. Kosttillskott av dålig kvalitet gör nämligen alltför ofta skada i kroppen. Dessa är bäst enligt mig: Quercetin, C-vitamin och Omega-3 eller Omega-3.
En studie, publicerad i British Journal of Nutrition, visar att tillskott av probiotika (vänliga tarmbakterier) under graviditeten minskar risken för att utveckla atopiskt eksem, även kallat böjveckseksem eller barneksem, hos barnet. Forskaren Katja Doege med kollegor från universitetssjukhuset i Hamburg har i en metaanalys med sju stycken randomiserade, dubbelblind, placebo-studier, funnit att kvinnor som intagit tillskott av olika former av lactobacillus under graviditeten får barn som har signifikant färre fall av atopiskt eksem under perioden två till sju års ålder. Resultatet är inte förvånande då tarmfloran både före, under och efter graviditeten, dvs under hela livet (och givetvis både för män och kvinnor) är avgörande för en god hälsa. Tillskott av tarmbakterier ingår som ett av mina viktigaste hälsotips.
PS. Kontrollera att ditt kosttillskott av tarmbakterier innehåller Lactobacillus acidophilus DDS-1 och inte endast Lactobacillus acidophilus. DDS-1 är en mycket effektiv sträng av tarmbakterier som anses vara hälsofrämjande. Midwestern University i USA fann i en studie att magtarmhälsan förbättrades avsevärt efter 60 dagars intag av DDS-1-strängen. DDS-1 är mer effektiv än vanlig Lactobacillus acidophilus samt Bifidobacterium bifidum (dessa ska dock finnas i en bra probiotika). Jag rekommenderar Innate Response Flora i olika styrkor. De innehåller DDS-1 plus ytterligare 13 strängar. Deras olika varianter av tarmbakterietillskott har flest icke-konkurrerande strängar samt även starkast dos på marknaden för den som söker det.
Det var Dr. Khem Shahani, mikrobiolog och troligtvis en av världens mest ansedda forskare specialiserad probiotika, som år 1959 upptäckte DDS-1 strängen av Lactobacillus acidophilus. DDS-1 står för Department of Dairy Science Number One vilket var den institution på University of Nebraska-Lincoln som Dr. Shahani forskade vid. Klicka här för lista på hans forskningsartiklar varav en del visar på fördelarna med Lactobacillus acidophilus DDS-1. Dr. Shahani grundade dessutom Nebraska Cultures år 1981 som tillverkar probiotika åt livsmedelsindustrin.
Irritable Bowel Syndrome (IBS), som tidigare hette kolon irritable, är en tarmåkomma som påverkar mer än 10 procent av befolkningen. I USA är det den största orsaken till sjukfrånvaro i arbetet efter vanlig förkylning. Kvinnor är helt klart över- representerade när det gäller IBS; nästan 70 % av alla IBS-patienter är kvinnor. IBS är alltså ett omfattande och allvarligt problem för samhället trots att det inte klassas som en allvarlig sjukdom, för att inte tala om besvären som den enskilda IBS-drabbade individen upplever.
Även om IBS delar vissa symptom med de två tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och Ulcerös Colit är det helt olika besvär; Crohns och Ulcerös Colit är inflammtoriska sjukdomar vilket IBS inte är. IBS kan trots det vara vara mycket besvärlig att leva med och vanliga symptom är:
Gaser
Uppsvullen mage
Ökad risk för buksmärta efter måltid
Ofta reducerad buksmärta efter tarmtömning
Oregelbundna avföringsvanor
Diarré varvas med förstoppning
Förändrad konsistens på avföringen.
Slem i avföringen
IBS antas vara en funktionell flersymptomsstörning och inte en sjukdom, vilka Crohns och Ulcerös Colit klassas som. Orsaken till IBS är okänd men det finns flera teorier. Muskler i tjocktarmen ska dra ihop sig några gånger per dag och på så sätt föra tarminnehållet framåt och slutligen resultera i en tarmtömning. För personer med IBS antas dessa muskelsammandragningar vara mycket känsliga för olika stimuli som exempelvis mat, mediciner, stress vilka antas trigga för mycket muskelsammandragningar. Andra teorier är att nervsystemet är stört, att det är en helt igenom ärftlig åkomma eller att man är överkänslig mot vissa födoämnen. Oavsett vad IBS beror på så triggas de olika symptomen av både fysiologiska faktorer och psykologiska faktorer och det är alltså många olika faktorers samverkan som ger symptom.
Man kan inte ta laboratorietester eller leta efter tarmförändringar (inte med de metoder som finns till förfogande idag i alla fall) för att påvisa IBS, däremot görs dessa tester för att utesluta inflammatoriska tarmsjukdomar. Diagnos ställs normalt efter noggrann genomgång och utredning av symptom hos patienten. Det finns inga mediciner som botar IBS men vissa mediciner kan reducera symptom. Hade jag tagit medicin? Nej. Man kan uppleva att sjukvården använder IBS som en slasktratt för alla oförklarliga magtarmåkommor och att det lätt skrivs ut symptomreducerande mediciner. Vad hade jag gjort om jag hade haft IBS?
Kost
Undvik all form av gluten. Det finns en amerikansk läkare som har behandlat tiotusentals patienter de senaste 20 åren (inte bara för IBS) och hans tips nummer ett vid IBS, är att undvika gluten. Gluten är ett protein som finns i sädesslag och som kan riskera att irritera tarmslemhinnan. Läkarna James Braly som skrivit boken ”Dangerous Grains” menar att betydligt fler har glutenintolerans än vad man kan tro och att besvären kopplade till gluten är både många och allvarliga. Dessvärre fungerar det inte med liten glutenreduktion; det är nolltolerans mot gluten som gäller.
Undvik alla mjölkprodukter (förutom smör till matlagning), socker, sädesslag, fleromättade fetter (matolja, solrosolja, rapsolja, sojaolja, tistelolja osv – olivolja har mest enkelomättat fett), alkohol, kolsyrade drycker, kaffe, potatis (hellre sötpotatis i små mängder), friterad eller hårdstekt mat, baljväxter samt sötningsmedel. Du ska givetvis undvika livsmedel som du upplever förvärrar dina symptom.
Reducera fruktos till max 15-20 gram per dag. Något förenklat rekommenderar jag maximalt 1/2-1 paket med frysta bär samt kanske ytterligare 1/2-1 frukt till per dag vid IBS.
Reducera intaget av nötter och frön till maximalt 1/2-1 dl per dag. Du bör aldrig konsumera rostade nötter och frön, de innehåller känsliga fleromättade fettsyror som härsknar mycket lätt.
Undvik sojaprodukter helt och hållet.
Ät kött, fisk, ägg, fågel varje dag.
Ångkoka grönsaker och för gradvis in råa grönsaker, dock inte om symptomen förvärras. Råa grönsaker kan förvärra symptomen, speciellt de som innehåller svavel: broccoli, lök, vitlök, kål bland annat.
Ät flera mindre måltider per dag (dock inte småäta) istället för tre stora.
Reducera antalet kolhydrater till cirka 150 gram per dag och för en kosthållning som tenderar mer åt LCHF-hållet.
Te kan förvärra IBS för vissa eftersom teplantan binder fluor. Professor, AK Susheela, i histocytokemi som dessutom är Chef för Fluoride and Fluorosis Research Laboratories vid India Institute of Medical Sciences, New Delhi, menar att IBS har en stark koppling till för stort intag av fluor. Det finns en dubbelblindstudie av Dr. Moolenburgh, publicerad i tidskriten ”Fluoride” (7:146-152, July, 1974) som visar att IBS-symtom kan uppstå även vid så små fluormängder som 1 ppm. Även vatten med höga fluorvärden, tandkräm och teflonbehandlade ytor (avger carbonylfuorid) innehåller fluor. Jag hade undvikit detta.
Inta extra virgin kokosolja (inte kopraoljan som säljs i matvarubutiken) vilket kan ha positiva effekter på IBS. Man bör dock prova sig fram gällande fettmängd då vissa personer med IBS kan förvärra sina besvär med för mycket fett. Jag rekommenderar fin kokosolja tillsammans med mat, dock inte precis före eller mellan måltiderna eftersom det finns risk för att symptomen förvärras.
Kosttillskott och örter
Probiotika är A och O för en god tarmhälsa i allmänhet. Vid alla former av tarmbesvär är det, det första kosttillskottet jag rekommenderar. Det är ett kosttillskott som kan tas varje dag, året om, utan restriktion. Man kan inte heller överdosera probiotika. Probiotika ska innehålla endast bakterier och inte prebiotika. Dessa är bästa enligt mig är dessa.
L-Glutamin kan reparera skador i mag-tarmkanalen eftersom aminosyran glutamin används av epitelcellerna i tarmslemhinnan för att reparera sig. Denna från Tyskland är bäst enligt mig (om du inte kan få tag i Japansk kvalitet, vilket jag tror är svårt att finna i Sverige. Skillnaden är dock minimal).
Intag av magnesium och kalcium kan hjälpa vid IBS då kalcium är nödvändigt vid muskelkontraktion medan magnesium behövs för att musklerna ska slappna av. De ska förekomma i relationen 2:1 (kalcium:magnesium). Denna är bäst enligt mig.
Vet man med sig att man har nedsatt matsmältningsfunktion kan man underlätta för kroppen genom att inta matsmältningsenzymer. Dessa är bäst enligt mig.
Multivitaminmineral samt extra D3-vitamin (under höst, vinter och vår: 4000 IU per dag). Eftersom IBS kan innebära att maten transporteras för snabbt förbi tunntarmen finns det risk att många viktiga vitaminer och mineraler inte tas upp som de ska. Vitamin- och mineralbrist är inte att rekommendera under några omständigheter. Brist på D-vitamin är kopplat till både Crohns och Ulcerös kolit. Kosttillskott ska komma från 100 % wholefood. Dessa är bäst enligt mig.
Omega-3 från fisolja stimulerar prostaglandin 1 vilket ger den inflammationsdrivande prostaglandin 2 mindre utrymme att förvärra eventuella symptom vid just menstruation. Denna omega-3 är bäst enligt mig.
Kamomill har en antispasmisk funktion och kan lugna musklerna i magtarmkanalen.
Fänkålste eller tugga på hela fänkål i samband med måltider kan hjälpa. Fänkål har länge använts vid matsmältningsbesvär då den stimulerar aptiten, är kramplösande, gasdrivande, lindrar kolik bland annat.
Pepparmyntolja i kapsel kan reducera spänningar i musklerna kring magtarmkanalen vilket kan upplevas mildrande. Dock behöver man prova sig fram eftersom pepparmyntolja även kan få övre magmunnen att slappna av och därmed orsaka symptom som påminner om Gastroesofageal refluxsjukdom, det vill säga halsbränna och sura uppstötningar.
Ingefära kan reducera kramper vilket kan vara fördelaktigt vid IBS.
Övrigt
Kontrollera att du inte har parasiter i tarmsystemet, exempelvis kan Giardia förvärra vissa IBS symptom.
Ät inte för sent; det ska gärna ha gått minst 2-3 timmar från middag till dess att man går och lägger sig.
Bearbeta eventuell oförlöst sorg. Jag tycker att www.sorg.se är bäst.
Undvik negativ stress vilket kan förvärra IBS-symptom i hög grad.
Lev regelbundet när det gäller sömn- och matvanor
Vara beredd på att IBS kan innebära ett livslångt åtagande där undantag i livsstil troligtvis då kan ske mycket sällan. IBS kräver, med stor sannolikhet, alltså ständigt underhåll men detta lönar sig om man jämför med de besvär som symptomen kan ge upphov till.
Aldrig någonsin äta mat eller göra saker som jag vet skulle trigga IBS. ”Nej, tack” är viktigt.
Även om den moderna sjukvården inte har ett klart svar varför man får eller utvecklar IBS eller hur den egentligen ska behandlas finns det som sagt mycket du själv kan göra. Med optimal näringsstatus via korrekt kost samt kosttillskott, välfungerande tarm med hjälp av probiotika och enzymer, goda sömnvanor men kanske framförallt med stressreducering och sorgbearbetning kan du komma långt och med lite tur bli helt besvärsfri.
I tabellen nedan redovisas de huvudsakliga skillnaderna mellan IBS, Crohns och Ulcerös kolit. Skillnader kan givetvis förekomma och listan nedan är generell och inte individuell, viktförlust är till exempel inte karaktäristiskt för IBS varför det inte har ett kryss i listan nedan men det betyder inte att viktförlust inte kan förekomma vid IBS för den enskilde individen.
Symptom
IBS
Chrons sjukdom
Ulcerös kolit
Diarré och förstoppning som varvas
x
Magsmärtor
x
x
x
Uppsvullen buk
x
x
x
Slembildning
x
x
x
Ihållande diarré
x
x
x
Aptitförlust
x
x
Blödning från analöppningen
x
x
Fistelgång kring ändtarmsöppningen (kan ge upphov till läckage)
Det finns dem som gör omeletter på endast äggvita för att de är rädda för fettet i äggulan, rädda för att få för mycket kolesterol. Det är verkligen ett oklokt sätt att hantera ägg på. Ägg är ett fantastiskt livsmedel som innehåller i stort sett alla näringsämnen kroppen behöver förutom C-vitamin. Dock är det äggulan som är näringsrik; äggvitan innehåller knappt några vitaminer och mineraler att tala om (Äggvitan innehåller mer natrium och mer kalium än äggulan, men mindre av alla andra näringsämnen per 100 gram, inklusive protein).
Äggvitan saknar inte bara näringsämnen, den innehåller även ämnen som kan reducera hälsan. Rå äggvita innehåller ett protein som heter Avidin som binder till, och därmed hindrar upptaget av det vattenlösliga vitaminet Biotin (ingår i B-komplexet och behövs bland annat för omsättning av proteiner, fett och kolhydrater och aktivering av vissa enzymer). Avidin förstörs dock av tillagning. Det är ofta protein i äggvitan, inte äggulan, som ger upphov till äggallergi eller äggintolerans bland små barn. Äggulan däremot är värd att spara. En studie publicerad i American Journal of Clinical Nutrition 2002 att bebisar mellan 6-12 månader kan öka sina järnvärden om de får äggula.
Det ironiska med att kasta bort äggulan och endast använda äggvitan som ett sätt att skydda hjärtat är att forskare vid University of Alberta har funnit att äggulan innehåller två aminosyror, tryptofan och tyrosin, med starka antioxidativa egenskaper som kan skydda hjärtat. Forskarna kom fram till att två råa äggulor har dubbelt så mycket antioxidativa egenskaper som ett äpple och motsvarande 25 gram tranbär. Dock reducerades den antioxidativa förmågan med hälften när äggen tillagades. Jag har länge rekommenderat just rå äggula. I tidigare forskning kom samma forskningsteam fram till att äggprotein spjälkades av enzymer i mage och tunntarm till peptider som agerade precis som ACE-hämmare (läkemedel som sänker blodtrycket). Dessa data motsäger den allmänna uppfattningen att äggula skulle öka blodtrycket.
Människor har ätit ägg i miljontals år och man kan med gott samvete äta flera ägg varje dag om du är frisk. Ägg är ett fantastiskt livsmedel. Dina ägg ska dock vara ekologiska och INTE omega-3 berikade. Svenska ägg är fria från salmonella, antibiotika, hormoner och syntetiska färgämnen i fodret.
PS. I ett ägg är äggmassan uppdelad i cirka 35 % äggula och 65 % äggvita, vilket gör att äggvitan ger mer protein per ägg än äggulan. Per 100 gram är dock äggulan mer proteinrik med 15,5 gram protein mot 9,8 gram i äggvitan. Ett normalstort ägg innehåller ca 88 kcal (360 kJ) och väger i genomsnitt 60 gram vilket ger cirka 7,5 gram protein.
PS. Merparten av det kolesterol kroppen behöver producerar kroppen själv. Kost påverkar blodets kolesterolhalt i mycket liten utsträckning. Får vi oss mycket kolesterol kommer kroppen att reglera ner den egna kolesterolproduktionen.
Uppsala Universitet har i en studie publicerad år 2011 visat att depression bland ungdomar är associerat med låga nivåer av omega-3 fettsyror. Man studerade fettsyraprofilen i röda blodkroppars cellmembran från 209 flickor och 8 pojkar med ätstörningar. Det visade sig att den grupp som hade både ätstörningar och depressioner även hade lägre halter av Eikosapentaensyra (EPA) och Dokosahexaensyra (DHA), de två slutprodukterna i omega-3-serien, i jämförelse med den grupp som endast hade ätstörningar. Kvoten mellan omega-6 och omega-3 var högre bland dem som var deprimerade, dvs de hade mer omega-6 i förhållande till omega-3 än gruppen som inte var deprimerade. Slutsatsen är att låg omega-3 status är kopplat till depression och den kan inte förklaras av olikheter i BMI, viktnedgång, sjukdomsförlopp eller olika förekomster av desaturas (enzymer som omvandlar ALA till EPA och DHA) i studieobjekten eftersom dessa var desamma i båda grupperna.
Även världens största studie om depression och omega-3, The Efficacy of Omega-3 Supplementation for Major Depression: A Randomized Controlled Trial, visar att omega-3 är effektivt även för personer med svåra depressioner som inte har ångestdiagnos.
Jag är inte ett dugg förvånad och jag håller med Bo H Jonsson, överläkare vid Alviks psykiatriska mottagning och knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet i Solna när han säger: ”Omega-3 är en byggsten i alla cellmembran och är betydelsefullt för receptorer och cellernas genomsläpplighet av olika molekyler, och det har även antiinflammatoriska egenskaper, säger Bo Jonsson.”
DHA finns i hög koncentration i grå hjärnsubstans. DHA är en viktig ingrediens i hjärncellsmembran och därmed viktig för hjärnsignalöverföring. Brist på omega-3 fettsyror försämrar kommunikationen mellan hjärnceller.
Sedan kommer det andra problemet: vilken omega-3 ska man välja. De flesta omega-3-tillskott som finns på marknaden håller mycket låg kvalitet. Idag är inte problemet gifter och tungmetaller i fiskoljor eftersom reningsprocesserna har blivit så pass bra. Många skryter med att de har bäst renhet men de flesta ligger faktiskt ganska bra till gällande renhet; det blir en icke-faktor bland de stora kända märkena. Det stora problemet för fiskoljor är däremot stabilitet, dvs hur lätt de härsknar över tid. Härsket omega-3 är bara att kasta i soptunnan; det gör ingen som helst nytta men däremot mycket skada. Uppkoncentrerade fiskoljor är betydligt mer instabila än icke-uppkoncentrerade. Leta alltså inte efter märken där det står Forte, högkoncentrerad eller uppkoncentrerad. En bra fiskolja har max 38 % omega-3. Jag har mailat fråga efter fråga till en känd svensk lipidforskare och bilden blir ganska tydlig: den produkt som jag anser vara bäst hittills är Eskimo-3, den är inte uppkoncentrerad, den är ren men framförallt håller den sig stabil över tid.
Vi befinner oss i en paradoxal situation. Vi har allt vi kan tänka oss, vi är den generation som ägnar mest tid i åt att må bra, se bra ut och åt vårt självförverkligande. Vi jobbar mindre än tidigare generationer och framförallt kan vi äta vad vi vill när vi vill och det finns hälsokostbutiker runt varje hörn. Trots det är en stor del av befolkningen inte alls så friska som de borde vara: diabetes typ 2 håller på att explodera, många går omkring med kroniska diffusa magtarmbesvär, förkylningarna håller inte i sig i 2-3 dagar utan i veckor, antalet depressioner ökar, vi blir fetare, 30 procent får cancer och 25 procent dör i cancer, besvär med svampinfektioner är inte ovanligt, kroniska luftrörs- och bihålebesvär förekommer ofta, sömn- och insomningsbesvär drabbar fler och fler, allergier blir allt vanligare och det känns som om personer med metabola syndrom hör till normen. Vad är problemet? Det är motsägelsefullt att vi har tillgång till allt vi vill när vi vill och trots det inte mår helt bra. Vi borde ju ha perfekt hälsa med tanke på de resurser som finns till förfogande idag.
Det här är givetvis ett mångfacetterat problem som beror på mer än bara näring. Jag tror att stress är den primära faktorn till ohälsa: Stress handlar snarare om brist på kontroll än för mycket att göra. Stress beror på åtaganden som man inte kan uppfylla, brustna löften och gränssättningsproblem. Vi ska hinna med vårt arbete och göra det riktigt bra dessutom, hämta barn på dagis, ordna en supergod och nyttig middag, ha det lika perfekt hemma som inredningstidningarna och det varje dag, vi ska träna, vara smala, inte ha en rynka, hinna gå på yoga, läsa, baka surdegsbröd, renovera köket, hinna umgås med familj och vänner, hinna få egen tid, förverkliga den där drömmen, ha nya snittblommor, alltid vara glad, ha örnkoll på ekonomin, följa med vad som händer i världen, vara beläst och allmänbildad, ha mycket tid för barnen och för varandra, aldrig fallera som mamma eller pappa, läsa alla de där böckerna som man inte har läst. Dessutom ska man själva gärna skriva en bok eller genomföra ett annat större projekt som man drömmer. För att inte glömma: man ska vara snygg – gärna hela tiden. Vi för troligtvis dessutom över våra försök till ”perfekta” liv på våra barn; de fostras så att säga in i prestationssamhället och en ny generation föds till en likadan negativ spiral. Men är det så negativt att vilja göra saker bättre och prestera mycket?
Om man har den här typen av förväntningar på sig själv men inte kan uppfylla dem, kommer man, med stor sannolikhet, uppleva negativ stress vilket leder till sämre sömn och sämre immunförsvar vilket i sin tur leder till mindre energi och tid att genomföra allt nämnt ovan och allt annat som man ”bara måste göra eller ha”. Det leder i sin tur till mer bristande kontroll, mer stress, ännu sämre sömn och immunförsvar. Det är en negativ spiral som med tiden leder till den ohälsa som jag inledningsvis skrev om. Jag tror dock inte att man blir stressad av att ha mycket att göra, stora planer och fantastiska drömmar utan snarare att man har för lite energi till att göra det man gör, riktigt bra.
Ska man lägga ner alla sina planer och flytta till en öde ö? Nej, möts på mitten och gör en inventering över vad som faktiskt är viktigt i livet och satsa på det. Vill du prestera mer måste du se till att tanka rätt bränsle; det finns inga genvägar. Tänk att du är en bil: du tar dig fram men är lite rostig, du borde byta några delar här och där, men framförallt hackar gasen och körningen blir därför inte helt smärtfri, snarare ganska skakig. Du deltar i ett individuellt Formel 1-race men priset på prispallen är inte en pokal utan ett liv väl levt. I min värld är det helt galet att tro att man ska hinna göra allt det man vill, göra det bra, leva ett gott liv utan att samtidigt leva sunt, det vill säga ha en bil i topptrim. En bil som tankas fel bränsle kan du inte ens starta men dessvärre reagerar vi människor inte så. Vår ämnesomsättning kan hantera ganska mycket av fel bränsle vilket är ett problem eftersom vi inte får tillräckligt starka signaler om att vi gör något fel. När vi tankar fel bränsle kommer ohälsan istället krypande och vi vet inte riktigt varför vi inte är helt bra i magen, konstant lite småförkylda, helt slut på morgonen, har ett blodsocker som en jojo, låg energi, lättirriterad, hormonbesvär eller ännu värre, drabbas av en allvarlig sjukdom. Det här förhindrar att vi får tid och energi att förverkliga allt det vi vill göra.
Nu är inte livet i och för sig inte ett Formel 1-race men analogin är att du har mängder av drömmar och planer som du vill förverkliga när du far fram i livet. Visst kan man njuta av drömmar i sig men drömmar utan handling är illusioner. För handling behöver du en stark och frisk kropp med tonvis av energi, bra mental skärpa och en själslig inre frid som inte tar din uppmärksamhet i anspråk. När du har detta kommer mycket av det som tidigare stressade dig inte att göra det. Hur får man en stark och frisk kropp med tonvis av energi, bra mental skärpa och en själslig inre frid?
Kost Fel kost = fel bränsle = suboptimal prestationsförmåga. Rätt kost = rätt bränsle = optimal prestationsförmåga. 100 biljoner celler (etta med fjorton nollor) och cirka 10 gånger så många bakterier är det som utgör vår kropp och existens och därmed vår förmåga till tanke och handling. Cellerna är helt och hållet beroende av rätt näringsämnen, i rätt dos och vid rätt tidpunkt för att fungera optimalt. Det är ingen mystisk kraft som dina celler fungerar som de ska; det är biokemi med makronäringsämnen och mikronäringsämnen som orkestrerar vårt liv. Fel kost leder dessutom till att fel mag- och tarmbakterier frodas vilket leder till nedsatt immunförsvar. (Tänk att det än idag finns läkare som säger att kosten inte påverkar hälsan. Man undrar hur de tänker när till och med en person med låg kognitiv förmåga kan förstå att: celler behöver näring, fel näring leder till att de inte fungerar väl vilket leder till att vi inte fungerar väl – med dålig prestationsförmåga och sjukdomar som följd).
Träning Utan träning, ingen hälsa. Träning handlar inte om utseende i första hand utan om reduktion av stresshormoner, stabilisering av blodsocker, förbättrad sömn och immunförsvar.
Sömn En god sömn är en förutsättning för god hälsa. Immunförsvaret arbetar som bästa på sena kvällen och natten för att hantera infektioner och inflammationer. God sömn är inte bara viktigt för immunförsvaret utan även för underhåll och reparation av nervsystemet, hormonsystemet, tarmsystemet och musklerna.
Oförlösta känslor För att må helt bra räcker det inte med att bara adressera det vi kan ta på och se, dvs kost, träning och sömn. Vi måste även ta tag i vårt känsloliv och bearbeta oförlösta sorger och andra känslor som är i vägen för att leva fullt ut. Oförlöst sorg är extremt energikrävande och kan ta upp en betydande del av vår tankeverksamhet. Det hindrar dig från att nå dina mål. www.sorg.se är bäst enligt mig.
Alltså Sluta inte drömma se istället till att du är kärnfrisk så att du kan förverkliga dina drömmar. Jag tror att du kan förverkliga allt du vill förverkliga (inom rimliga nivåer – inventera dina drömmar först, som sagt). Genom att äta rätt (vad jag anser vara rätt kommer i ett inlägg längre fram, läs dock mina inlägg så tror jag att du får en fullgod initial bild), träna rätt, sova bra och bearbeta oförlösta känslor får du en stark och frisk kropp med tonvis av energi, bra mental skärpa och en själslig inre frid som, tar dig igenom ditt Formel1-race med glans hur stressigt det än är.
Den internationellt erkända medicinska tidskriften The Lancet har beräknat att från 1980 till 2008 har antalet diabetes typ-fall ökat från 153 miljoner till 347 miljoner, alltså en ökning med cirka 127 %. Det antas bero på att antalet äldre blir fler men även faktorer som dålig kost, brist på fysisk aktivitet och övervikt är riskfaktorer. Diabetes typ 2 är en epidemi av stora mått och den ser ut inte att minska dessvärre.
Inte långt efter att The Lancet publicerade sina siffror publicerade diabetestidskriften Diabetologia en studie som visar hur en extremdiet kan reducera diabetes typ 2. Elva personer med diabetes typ 2 åt en extrem låg-kaloridiet (600 kcal/dag). De fick tre sacketter av en viktnedgångsprodukt som kallas Optifast vilket alltså är ett måltidsersättningspulver samt åt icke stärkelserika kolhydrater som salad, lök och paprika. Efter åtta veckor hade de förlorat 15,3 kg vilket motsvarade ungefär 15 % av deras vikt. Deras triglyceridvärden och blodglukosnivåer blev normala. Toppen! Vad bra, eller?
Om man slutar läsa här och bortser från att 600 kcal/dag är svält så verkar det som om man har funnit ett botemedel mot diabetes typ 2. Om man fortsätter att läsa får man dock reda på att tre månader efter studien avlutades hade mycket av den vikt studieobjekten förlorat kommit tillbaka, flera hade dessutom fått ”återfall” av diabetes typ 2 och jag är övertygad om att personerna varken hade tillräcklig energi eller upplevde sig som särskilt friska och välmående under svältperioden. Det finns en annan svältstudie (egentligen halvsvält), Minnesota Starvation Experiment, som visar att svältdieter aldrig kommer att leda till något positivt. Minnesota Starvation Experiment genomfördes i mitten av 1940-talet. Forskarna lät 36 friska män äta cirka 1800 kcal/dag samt gå 5 km per dag under sex månader. Förutom att deltagarna blev sjukligt smala konstaterades att svältdieten resulterade i depression, svår emotionell stress och hysteri. Sexualdriften reducerades radikalt och deltagarna isolerade sig socialt. Deltagarna visade brist på koncentrationsförmåga, förståelse och kognitiv förmåga. Vidare gick basalmetabolismen ner.
Några faktorer att tänka på:
Lågkaloridieter kommer aldrig (verkligen aldrig) att fungera på sikt för att varaktigt gå ner i vikt.
Man kan inte leva på måltidsersättningar gjorda på pulver
Diabetes typ 2 är inget man får utan något man utvecklar. Det är inte något man smittas av utan det är en metabolisk sjukdom som beror på livsstil, inget annat.
Om du vill göra något åt din diabetes typ 2, läs här. (Man kan verkligen bli av med diabetes typ 2!)
PS. Optifast är endast en typ av måltidsersättning; det finns mängder av olika varumärken på marknaden och enligt mig är alla lika dåliga. Om du vill gå ner i vikt, läs inläggen i den här kategorin.
Undvik sojaprodukter, de är inte nyttiga. Lite fermenterad soja (sojasås, tempeh, natto, miso, tamari) då och då gör ingen skada men soja bör generellt undvikas i en hälsosam kost. Läs mer om varför du bör undvika soja i mitt inlägg om soja här. Nedan listar jag annars myter om soja som Weston A Price foundation har sammanställt:
Myt: Soja har använts i tusentals år.
Soja användes först som mat i den sena Choudynastin (1134-246 f.Kr), och då som fermenterade sojabönor i formen tempeh, natto och tamari
Myt: I Asien konsumeras stora mängder soja.
Den genomsnittliga sojakonsumtionen i Japan och Kina är 10 gram per dag (2 tsk) och person. Soja används normalt som krydda och inte som en proteinersättning i Asien.
Myt: Moderna sojaprodukter har samma effekt som fermenterad soja.
De flesta moderna sojaprodukter är inte fermenterade och innehåller därmed många kroppsfrämmande gifter som neutraliseras vid fermenteringsprocessen. Dessutom är moderna sojaprodukter starkt processade vilket denaturerar proteinerna och ökar carcinogena ämnen.
Myt: Soja innehåller en komplett proteinprofil.
Som alla baljväxter har soja alldeles för låga nivåer av de svavelrika aminosyrorna Metionin samt Cystein vilka alltså blir så kallade begränsande aminosyror*. Dessutom skadar moderna tillverkningsprocesser den känsliga aminosyran Lysin.
Myt: Fermenterad soja kan ge vitamin B12 den som håller en vegetarisk kosthållning.
De ämnen som liknar vitamin B12 i soja kan kroppen inte tillgodogöra sig; intag av sojaprodukter kan däremot göra att kroppen behöver mer vitamin B12.
Myt: Modersmjölksersättning eller välling som innehåller soja är säker för barn.
Soja innehåller trypsininhibitorer (trypsin är ett proteinspjälkande hormon) som förhindrar proteinspjälkning och påverkar bukspottkörtelns funktion. Djurtester visar att dieter med höga nivåer av trypsininhibitorer leder till hämmad tillväxt samt sjukdomar i bukspottkörteln. Soja ökar kroppens behov av D-vitamin vilket behövs för starka ben och normal tillväxt. Fytinsyran i soja hämmar upptaget av mineralerna järn och zink vilka krävs för hjärnans och nervsystemets utveckling samt för den allmänna hälsan. Soja saknar även kolesterol som även det behövs för hjärnans och nervsystemets utveckling. Stora doser av de fytoöstrogener som finns i soja antas påskynda pematur sexuell utveckling hos flickor och hämmad sexuell utveckling hos pojkar.
Myt: Soja kan förhindra osteoporos (benskörhet).
Soja kan leda till brister på kalcium och D-vitamin vilka båda behövs för starka ben. Kalcium från köttbensbuljong och D-vitamin från skaldjur, ister och organdelar från djur i kosten förhindrar osteoporos i Asiatiska länder, inte soja.
Myt: Moderna sojaprodukter skyddar mot många typer av cancer. Storbritannien publicerade en rapport som visar att det finns små bevis för att soja skulle skydda om bröstcancer eller andra cancerformer. Det finns rapporter som tyder på det motsatta.
Myt: Soja skyddar mot hjärtsjukdomar.
Vissa personer reducerar kolesterol vid sojakonsumtion men det finns inga bevis för att lågt kolesterol skulle förhindra hjärtsjukdom.
Myt: Sojaöstrogener (isoflavoner) är bra för dig.
Isoflavoner är fytoendokrina hämmare. De kan förhindra ägglossning och stimulera cancertillväxt. Så lite som 30 gram (4 matskedar) soja per dag kan resultera i hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln, varvid för lite tyroideahormoner produceras) med symptom som slöhet, förstoppning, viktökning och trötthet som följd.
Myt: Soja är säkert och hälsosamt för kvinnor att använda efter klimakteriet.
Soja kan stimulera tillväxten av östrogenberoende tumörer och även orsaka sköldkörtelbesvär. Låg sköldkörtelfunktion (hypotyreos) är förknippat med besvär i klimakteriet.
Myt: Fytoöstrogener i soja kan förbättra mental kapacitet.
En nyligen publicerad studie visar att kvinnor med de högsta östrogennivåerna i blodet har lägst kognitiv funktion. Bland Japan-Amerikaner är tofu-konsumtion under medelåldern förknippat med Alzheimers senare i livet.
Myt: Isoflavoner och sojaproteinisolat har GRAS (Generally Recognized as Safe – Vanligtvis ansett som säkert) status.
Archer Daniels Midland, ett av världens största företaget som producerar sojaisoflavoner drog tillbaka sin ansökan om GRAS till USA:s livsmedelsverk efter en enorm protester från flertalet forskare. USA:s livsmedelsverk har aldrig godkänt sojaproteinisolat som GRAS eftersom de är bekymrade över gifter och carcinogena ämnen i soja.
Myt: Soja påverkar sexlivet positivt.
Flera djurstudier visar att soja kan leda till sterilitet. Sojakonsumtion ökar hårtillväxt hos medelsålders män vilket indikerar reducerade testosteronnivåer. Det finns anekdoter om hur japanska kvinnor ger sina män tofu om de vill minska männens sexlust.
Myt: Soja är bra för miljön.
Många sojabönor är genetiska hybrider som besprutas kraftigt. Dessutom är soja monokulturer som förstör stora landarealer** (Köp därför aldrig kött som vuxit upp på soja eller andra monogröder. Vanligt naturbeteskött eller KRAV-kött växer upp på soja och/eller andra monogrödor. Köp gräsuppfött kött som är KRAV. Se mer här)
Myt: Soja är bra för tredje världen.
I tredje världen har soja utkonkurrerat lokala och traditionella grödor och mervärdet tillfaller multinationella agrikulturella företag, inte de lokala odlarna.
Är alla myter falska och alla sanningar sanna? Det är svårt att säga men jag anser att soja och baljväxter (bönor) inte är bra livsmedel även om de kan ta kväve från luften och omvandla det tillsammans med andra ämnen till växtprotein. De innehåller tveklöst antinäringsämnen som fytiner och trypsininhibitorer. Lite fermenterad soja eller andra baljväxter, korrekt preparerade (blötläggning och långsam kokning bland annat) någon gång per månad kommer inte att förstöra hälsan men gör det inte till en vana och om du är rädd om miljön är närproducerat gräsuppfött kött betydligt bättre som protein än alla olika typer av monokulturer som odlas världen över.**
* Ett fullvärdigt protein innehåller alla essentiella aminosyror (aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv utan måste tillföras extern via kosten):
Fenylalanin
Isoleucin
Leucin
Lysin
Metionin
Treonin
Tryptofan
Valin
(Histidin för barn – finns dock forskning som säger att även den är essentiell för vuxna)
Det finns egentligen olika grader gällande aminosyror: essentiella, semi-essentiella, förstadier till de semi-essentiella samt icke-essentiella. Traditionellt säger man dock 9 essentiella och 11 icke-essentiella. Alla totalt 20 aminosyror är nödvändiga för proteinsyntes (uppbyggnad av proteiner för muskler, enzymer m.m) men de essentiella måste alltså tillföras via kost. De icke-essentiella aminosyrorna kan kroppen tillverka utifrån de essentiella aminosyrorna med hjälp av vitaminer och mineraler. Kött, ägg, fisk, skaldjur, fågel är bra fullvärdiga proteiner. Även om exempelvis linser och bönor innehåller alla essentiella aminosyror så har de så kallade begränsande aminosyror (ofta lysin och metionin) vilket innebär att dessa kommer att begränsa hur mycket av övriga aminosyror som kan användas i proteinsyntesen. Exempelvis har vetemjöl ett så kallat proteinpoäng som är 44 vilket innebär att vetemjöl innehåller 44 enheter av aminosyran lysin i förhållande till ett referensindex om 100. Det innebär förenklat att även om vetemjöl har mycket av övriga aminosyror kommer de inte att kunna användas i proteinsyntesen eftersom lysin endast finns i 44 % relativt sett. Allt över 100 är bra och alla animaliska livsmedel har värden över 100 för alla essentiella aminosyror. Det räcker alltså inte bara att se till att alla aminosyror finns i ett livsmedel; man måste även ta hänsyn till den begränsande aminosyran. Dock är det enda du behöver tänka på att dina proteinkällor bör vara animaliska (inte charkuterier) så får du i dig bra proteiner med bra proteinpoäng.
** På grund av kraven på GMO-frihet kommer all soja till boskapsuppfödning i Sverige från Brasilien. Regnskog och Cerrado, som är en mycket artrik vegetationstyp, skövlas eller bränns för att ge plats åt sojaodlingar. Detta släpper ut stora mängder koldioxid när träd och andra växter försvinner som förut har fungerat som kolsänkor. Skövling och bränning av mark som ska användas till beten eller sojaodlingar bidrar till störst andel till växthuseffekten av djurproduktionen i världen (Castel et al., 2007). Dessutom utarmas marken, mullhalten minskar och djur- och växtarter försvinner. Stora mängder bekämpningsmedel används dessutom för att odla soja. Marken utarmas till slut för mycket för att soja ska kunna odlas där mer och odlaren måste bereda ny mark för växtodling (Javiera Rulli, 2007). Sedan måste sojan transporteras till Europa med oceanfartyg vilket kräver energi. Transporterna av soja från Brasilien till Europa ger upphov till utsläpp av 32 000 ton koldioxid per år (Castel et al., 2007).
År 2009 publicerades en studie i tidskriften Lipids som visar att man ökar det goda kolesterolet (HDL) samt minskar sitt midjemått vid intag av kokosfett. Studien, en randomiserad dubbelblind klinisk studie, omfattade 40 överviktiga kvinnor som delades in i två grupper. Ena gruppen fick 30 ml sojaolja medan den andra gruppen fick 30 ml kokosfett. Båda grupperna följde en balanserad lågkaloridiet och promenerade 50 minuter per dag. Efter en vecka var det endast gruppen som hade fått kokosfett som hade minskat sitt midjemått. Dessutom hade gruppen som fått sojaolja ökat totalkolesterol, ökat det normalt mindre goda kolesterolet LDL samt minskat det goda kolesterolet HDL. Dessa, mindre gynnsamma, förändringar kunde man inte se i gruppen som fick kokosfett däremot. De hade istället minskat LDL, ökat HDL samt minskat i midjemått. Studien varade i tolv veckor och forskarna kom fram till att:
”Det verkar som om tillskott av kokosolja inte ger upphov till dyslipidemi”
Jag har skrivit om mättat fett, som kokosfett till största delen består av, här samt om kokosfett här. Observera att kokosfett inte ska vara i form av den silverförpackning som finns i de vanliga mataffärerna. Dessutom är jag inte förespråkare av lågkaloridieter; de fungerar aldrig över tid. Läs mer här om varaktig viktnedgång.
Dyslipidemi: förhöjda triglyceridnivåer, lågt HDL och högt LDL. Störd fettmetabolism kan vara en riskfaktor för diabetes typ 2 för övrigt.
Ps. Kokosfett och kokosolja är samma sak. Jag rekommenderar dessa kokosoljor/fetter
Ett fullvärdigt protein innehåller alla essentiella aminosyror, dvs aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv alls eller kan tillverka i tillräcklig mängd och som måste tillföras externt via kosten. Dessa är:
Fenylalanin
Isoleucin
Leucin
Lysin
Metionin
Treonin
Tryptofan
Valin
(Histidin för barn. Det finns dock forskning som säger att även Histidin är essentiell för vuxna)
Om man ska vara riktigt noggrann finns det egentligen olika grader gällande aminosyrors essentialitet: essentiella, semi-essentiella, förstadier till de semi-essentiella samt strikt icke-essentiella. Traditionellt säger man dock 9 essentiella och 11 icke-essentiella. Alla totalt 20 aminosyror är nödvändiga för proteinsyntes (uppbyggnad av proteiner för muskler, enzymer m.m) men de essentiella måste alltså tillföras via kost. De icke-essentiella aminosyrorna kan kroppen tillverka utifrån de essentiella aminosyrorna med hjälp av vitaminer och mineraler.
Kött, ägg, fisk, skaldjur, fågel är bra fullvärdiga proteiner. Även om exempelvis linser och bönor innehåller alla essentiella aminosyror så har de så kallade begränsande aminosyror (ofta lysin och metionin) vilket innebär att dessa kommer att begränsa hur mycket av övriga aminosyror som kan användas i proteinsyntesen. Vetemjöl har till exempel ett så kallat proteinpoäng som är 44 vilket innebär att vetemjöl innehåller 44 enheter av aminosyran lysin i förhållande till ett referensindex om 100. Allt över 100 är bra och alla animaliska livsmedel har värden över 100 för alla essentiella aminosyror. Det räcker alltså inte bara att se till att alla aminosyror finns i ett livsmedel; man måste även ta hänsyn till den begränsande aminosyran. Soja som många tror har en perfekt animosyraprofil, har endast 85 % av kombinationen Metionin plus Cystein och Metionin kommer således att begränsa proteinsyntesen. Vegetabiliska livsmedel måste alltså kombineras för att komma över ett proteinpoäng om hundra men bönor och sädesslag kommer aldrig att utgöra goda proteinkällor relativt sätt eller bra livsmedel över huvud taget även om de kombineras i alla möjliga kombinationer.
Det enda du behöver tänka på är att dina proteinkällor bör vara animaliska (inte charkuterier) så får du i dig bra proteiner med bra proteinpoäng. Kött ska vara ekologiskt och gräsuppfött, ägg ska vara ekologiska, kyckling ska vara ekologisk, fisk och skaldjur bör ha FSC-märkning samt vara ekologiska.
En god vän som är gravid tog de normala blodvärdesproven hos sin läkare. Det visade sig att hon hade lågt järnvärde och fick några tips som jag är mycket skeptisk till. Jag vill klargöra direkt att det är skillnad mellan järnvärde, hemoglobinvärde (även kallat Hb och i dagligt tal kallat blodvärde) och järnbristanemi.
Järnvärde är ett mått på järnkoncentrationen i blodserum eller plasma och referensvärdet är cirka 10-30 µmol/liter. Varken för låga värden om cirka 10-15 eller för höga värden om cirka 40-50 är bra. Järn används för att binda syre till blodpigmentet hemoglobin (se nedan) som sedan transporteras till all kroppens vävnader. Järn binds även till ett färgämne i muskelcellerna som kallas myoglobin. Järnet är där en förutsättning för normal funktion av skelettmuskulatur och hjärtats muskler. Järn behövs även för att celler ska kunna dela sig och växa normalt och för immunförsvaret. Järn har alltså fler funktioner än att bara transportera syre via hemoglobinet.
Hemoglobinvärde (blodvärde) är ett mått på koncentrationen av det järnrika protein hemoglobin i blodet. Hemoglobin transporterar syre från lungorna till alla kroppens celler via de röda blodkropparna. Cirka 97 % av torrvikten av en blodcell utgörs av hemoglobin. Lågt blodvärde kallas anemi och det betyder helt enkelt att man inte har tillräckligt med friska blodceller och att cellerna inte får tillräckligt med syre vilket kan leda till abnorm trötthet och andningsbesvär beroende på vilken grad av anemi man har. Normala Hb-värden för en man är cirka 130-170 g/liter, 120-150 g/liter för en kvinna, 110-160 g/liter för barn och 110-120 g/liter för gravida.
Järnbristanemi betyder egentligen lågt hemoglobin. Förr fick läkarna lära sig termen järnbristanemi vilket är kan vara något vilseledande eftersom järnbrist inte initialt behöver betyda lågt Hb samt att anemi kan bero på fler olika orsaker och inte bara brist på järn (leversvikt, njursvikt, brist på folat, vitamin B-12, sickelcellanemi m.m.). Dessutom finns det olika typer av anemi.
Man kan ha ett lågt järnvärde men samtidigt bra Hb-värde och järnbrist behöver inte innebära anemi (dvs nedsatt förmåga hos blodet att ta upp syre på grund av brist på röda blodkroppar). Dock kommer icke-behandlad järnbrist att leda till lågt Hb med tiden.
Vad fick då min vän för råd? Jo ”Tag Niferex och en c-vitamin brustablett till som du köper på apoteket”. Vad är problemet? Hon behövde ju järn och kroppen tar upp järn bättre om det tas tillsammans med C-vitamin. Problemet är följande:
Flertalet järntillskott innehåller lågkvalitetsformer av järn, exempelvis Järnsulfat, Järnfumerate, Järngluconate, Järnoxid vilka tas upp till endast några få procent och det som inte tas upp kan skapa ganska ordentliga mag- och tarmbesvär med förstoppning som följd. Eftersom järn är en oxidant kan stora doser av lågkvalitetsjärn även skapa fria radikaler i kroppen. Man bör ta den minsta dos som ger goda järnvärden och man bör alltid ta högkvalitetsjärn rent generellt. Niferex är inte ett högkvalitetsjärn; det innehåller Ferro(II)glycinsulfat vilket med största sannolikhet kommer att leda till magtarmbesvär och ett dåligt upptag i tunntarmen.
Syntetisk isolerad askorbinsyra är inte att rekommendera och det är skillnad på C-vitamin och C-vitamin. I ett syntetiskt kosttillskott har man isolerat C-vitaminet genom att man från majssirap isolerar 6 kolatomer, 8 väteatomer och 6 syreatomer och sätter samman dessa till askorbinsyra, ett pulver med den kemiska beteckningen C6H806. Askorbinsyra, som är det kemiska namnet på C-vitamin är ett vitt pulver som pressas till en brustablett. Problemet är att C-vitamin aldrig förekommer isolerat i naturen utan alltid tillsammans med ett flertal andra ämnen som exempelvis bioflavonoider, P-, J-, K-faktorer och tyrosinas bland annat, och det oavsett om det C-vitamin från en apelsin eller en bit broccoli. Problemet är att både upptag och användning i kroppen reduceras avsevärt med syntetiskt isolerat C-vitamin. Dessutom kan syntetiskt isolerat C-vitamin skada kroppen; Alicja Wolk, näringsepidemiolog, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom den stora studien som publicerades 2009 i American Journal of Clinical Nutrition visar att stora mängder C-vitamin kan medföra ökad risk för grå starr. Det var syntetiskt isolerat C-vitamin som intogs.
C-vitamin som kosttillskott ska komma från 100 % whole food C-vitamin för att vara bra. Det innebär att man kombinerar askorbinsyra med hel apelsin i en speciell enzymatisk process för att inte kombinera alla de nyttiga ämnen som askorbinsyran behöver för optimalt transport och användning i kroppen. C-vitamin från wholefood innehåller många olika fenoler vilka ger upphov till 90% av antioxidantkapaciteten i C-vitaminrik mat. Cornell University gjorde en studie som publicerades i Journal of Nature som visade att 5,7 mg av C-vitamin från ett wholefood tillskott motsvarar 1500 mg syntetiskt C-vitamin.
Vad innehåller en syntetisk isolerad C-vitamin brustablett förutom askorbinsyra?
Sötningsmedel (natriumcyklamat, sackarinnatrium), färgämnen (riboflavinnatriumfosfat E101, rödbetsextrakt E162), maltodextrin, smakämne (apelsinsmak innehållande sorbitol, mannitol, apelsinolja, mandarinolja), natriumvätekarbonat 580 mg, vattenfritt natriumkarbonat 217 mg, vattenfri citronsyra, risstärkelse, natriumcitrat.
Vad innehåller Niferex?
Ferro(II)glycinsulfatkomplex: askoorbinsyra, mikrokristallin cellusa,hypromellos, hydroxipropylcellulosa, metakrylsyra-etyl akrylat kopolymer (1:1)dispersion 30 % (Eudragit L 30 D-55) (innehåller metakrylsyra-etyl akrylatkopolymer (1:1), natriumlaurilsulfat,polysorbat 80) , acetyltrietylcitrat,talk. Kapselns skal: Underdel: gelatin, titandioxid(E 171), röd järnoxid (E172 ), gul järnoxid (E 172) Överdel : gelatin,titandioxid (E171), röd järnoxid (E172), svart järnoxid (E172)
Precis som när det gäller mat kan man tala om ÄKTA vara och om fast food även för kosttillskott: Niferex och C-vitamin på brus är dålig fastfood. Jag rekommenderar följande järn (kommer inte att orsaka förstoppning eller matsmältningsbesvär och innehåller inte sex stycken E-medel) och C-vitamin (innehåller inte sötningsmedel, färgämnen och är framförallt baserad på whole food); det är ÄKTA vara.
Ps. Varför rekommenderade läkaren detta? Han/hon borde ju kunna? Han/hon är ju läkare…Jag var och lyssnade på en cancerläkare för några månader sedan och han berättade hur många timmar näringslära han hade fått under sin drygt femåriga utbildning: 0 timmar. Han hade utbildat sig till läkare för cirka 20 år sedan och hade fått lära sig nutrition själv (han menade att korrekt näring var en av de viktigaste parametrarna i all form av cancerbehandling – det är dock ämen för ett annat inlägg). Jag frågade dessutom en nyutexaminerad läkare (2010) om hur många timmar dedikerad näringslära hon hade fått under sin utbildning: hon inte svarade svävande att hon riktigt visste…läs 0 timmar. Här är svaret varför läkaren gav min vän rådet att ta kosttillskott á la fast food: Han/hon visste inte att kvalitet är allt när det gäller kosttillskott för att han/hon hade aldrig fått lära sig det och han/hon vet troligtvis inte skillnaden mellan ett lågkvalitetskosttillskott och ett högkvalitetskosttillskott.
Per Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi berättar om Bruce Ames och hans syn på kosttillskott:
”Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen och cancerogenitet. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att [för låga nivåer av essentiella näringsämnen] spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.”
Vem är Bruce Ames? Bruce Ames är professor i biokemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, USA och är även så kallad Senior Scientist vid Children’s Hospital Oakland Research Institute. Han är även medlem av det prestigefulla National Academy of Science i USA. Bruce Ames har dessutom erhållit U.S. National Medal of Science samt att hans över 450 vetenskapliga publikationer har resulterat i han varit nummer 23 i listan över de hundra mest citerade forskarna i världen (alla vetenskaper inkluderat) i över en tioårsperiod. Bruce Ames är utan tvekan en världsauktoritet inom medicin och en världens mest ansedda forskare när det gäller biokemi och molekylärbiologi – en världsmästare helt enkelt.
Jag lovar att det är bättre att lita på Bruce Ames än din icke-forskande läkare, vårdcentral, barnmorska, livsmedelsverket, vän, granne, tidning, magasin eller arbetskollega när de säger ”Du behöver inte ta tillskott av vitaminer och mineraler om du äter allsidigt”. Deras välmenande men felaktiga råd kan kosta dig din hälsa på sikt. För övrigt gjordes en studie som undersökte näringsämnesstatus hos idrottare, vardagsmotionärer och stillasittande personer som alla åt allsidigt. Varenda person som deltog i studien hade mellan 3-15 näringsbrister. Studien publicerades i Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55. British Nutrition Foundation’s Nutrition Bulletin 2010 studerade brittiska kvinnor och resultaten visade på brister på viktiga näringsämnen framförallt järn, D-vitamin, och folat samt för lågt intag av fet fisk, frukt och grönsaker.
PS. Observera att kosttillskott ska absolut vara 100 % whole food, inte syntetiska isolerade vitaminer och mineraler som ex Mivitotal eller apotekets lågkvalitetsprodukter; då är det bättre att vara utan. Läs vilka jag rekommenderar här. Bilden visar när Professor Bruce Ames fick Medal of Science av President Bill Clinton.
Det finns en uppsjö av omega-3 produkter på marknaden och det finns många som är högkoncentrerade eller uppkoncentrerade som det även heter. Det innebär att man helt enkelt har tagit fiskolja och reducerat en del ämnen till förmån för mer omega-3 fettsyrorna EPA och DHA. Det finns fiskoljor som har upp till 60-70 % omega-3 fettsyror medan det i en naturlig fiskolja alltid är max 38 % eftersom fisk aldrig har mer än den mängden omega-3 i sitt fett. Är starkare eller mer bättre? Mitt svar är nej! Jag tar Eskimo-3 (jag undersöker krillolja för närvarande och testar det varumärke som jag har kommit fram till är bäst. Jag kommer att testa i cirka 6 månader och återkommer med min dom efter det). Varför tar jag Eskimo-3. Det finns flera anledningar men en av de viktigare är stabilitet. Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA är långkediga fleromättade fetter vilka är mycket reaktiva, dvs de reagerar snabbt på syre, ljus och värme vilket leder till att de härsknar. Härsket fett är extremt ohälsosamt, verkligen extremt ohälsosamt eftersom de bildar mycket fria radikaler i kroppen. Givetvis ska fiskoljor inte innehålla miljögifter men många omega-3-varumärken är relativt bra när det gäller just reduktion av miljögifter så just den frågan är inte ett huvudsakligt problem även om just Eskimo-3 även utmärker som extremt ren. Det samma kan dock inte sägas om härskningsrisken. Även om de flesta varumärkena kan visa laboratorietester på att de inte har en härsken fiskolja och att den innehåller extra E-vitamin, är Eskimo-3 det enda märke som kan visa på stabilitet över tid. Det är ju en sak att fiskoljan är stabil direkt efter pressning och en helt annan sak hur den mår efter en tid på hyllan i kosttillskottsbutiken eller efter en tid hemma hos dig. Uppkoncentrerade fiskoljor riskerar att härskna betydligt lättare än fiskoljor med normal koncentration. Eskimo-3 är mellan 5-50 gånger mes stabil över tid än konkurrenterna. Deras hemlighet är bland annat Pufanox. I all omega-3 framställning reduceras fiskoljans naturliga antioxidanter men Eskimo-3 har funnit ett system att återföra dem till fiskoljan i slutet av processen (många tillverkare har försökt att kopiera processen men ingen har lyckats hittills vad jag vet). Pufanox är en patenterad antioxidantmix som ska se till att fiskoljan blir stabil. Cardinova som tillverkar omega-3 och som jag har diskuterat med flera gånger skriver så här:
Genom att behålla omega 3 sammansättningen på naturlig nivå behöver vi inte plocka bort andra beståndsdelar. Du får helt enkelt mer av fiskens nyttiga sammansättning! Nyare forskning visar att det inte enbart är innehållet av omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som bidrar till de goda hälsoeffekterna utan även andra naturliga komponenter i fiskoljan. Exempel på dessa ämnen är andra fettsyror som är bärare av viktiga antioxidanter och F-fettsyror som har stor betydelse för fiskoljans stabilitet och effekt. Och kanske viktigast av allt, att de gemensamt och i samverkan bidrar till fiskoljans goda hälsoeffekter. Därför har vi valt att behålla Eskimo-fiskoljan med ett naturligt omega 3 innehåll så att inte de andra viktiga beståndsdelarna går förlorade.
Vi har behållit den oslagbara och naturliga omega 3 sammansättningen hos fisk. Varken mer eller mindre! Det innebär att en naturlig fiskolja inte kan innehålla en högre halt av omega 3 fettsyror än 38%. Vid koncentration av omega 3 halten utsätts fiskolja för någon form av kemisk modifiering. Andra nyttiga och viktiga beståndsdelar tas bort för att ge plats åt den ökade mängden av omega 3 fettsyror. När fiskoljans naturliga sammansättning på detta sätt förändras i både innehåll och proportion upphör likheten med färsk fisk. Därför har vi valt att inte koncentrera eskimofiskoljan.
Med ett naturligt högt innehåll av fiskens antioxidanter håller sig fiskoljan längre. En okoncentrerad fiskolja härsknar helt enkelt inte lika lätt. När oljan lagras och aktiveras i kroppens celler måste den vara stabil för att kunna göra nytta. Ju mer av fiskens naturliga cellskyddande ämnen, s k antioxidanter , som finns i fiskoljan desto stabilare. Vid reningsprocessen är det oundvikligt att en del av de cellskyddande substanserna försvinner och dessa måste återföras för att kunna garantera stabilitet. Vid framställningen av Eskimofiskoljan återställer man fiskens naturliga antioxidantinnehåll med en skonsam och vetenskapligt utprovad teknik som man är ensam om. Därför har eskimofiskolja okoncentrerad och har toppbetyg i renhet och stabilitet.”
Du får inte mer för pengarna om du köper högkoncentrerad omega-3, möjligtvis mer fria radikaler och härsket fiskfett. Nej, tack!
PS. Jag tar endast den som heter Eskimo-3, inte den som heter Brainsharp eller Skincare. Jag vill ha en ren omega-3 produkt utan tillsatt omega-6 eller onödiga syntetiska vitaminer som Brainsharp eller Skincare innehåller. Vad jag inte tycker om med Eskimo-3 är att den innehåller E-vitamin och lecitin från soja men de kan inte göra på något annat sätt. Jag anser dock att fördelarna överväger nackdelarna och dessutom finns det ingen annan fiskolja på marknaden som inte har soja som bas för E-vitamin och lecitin och hade det funnits det hade en dylik olja säkerligen varit instabil. Läs mer här om mina rekommendationer.
Soja utmålas som ett riktigt hälsolivsmedel och idag är det oändligt populärt att ha sojagrädde, sojamjölk, tofu, sojaburgare, sojayoghurt i och till allt möjligt. Soja som inte är fermenterad är dock inte nyttigt. Fermenterad soja (miso, tempeh, tamari, natto och vanlig sojasås) i små doser då och då gör ingen skada men den stora sojakonsumtionen av icke-fermenterad soja är direkt skadlig för hälsan:
Soja innehåller mycket fytinsyra vilket är ett ämne som binder till mineraler i tarmkanalen och för ut dem ur kroppen. Även vanliga sädesslag och baljväxter innehåller fytinsyra och det är inte ovanligt att vegetarianer tenderar att ha mineralbrist, speciellt gällande det extremt viktiga mineralet zink. Det finns tekniker för att reducera fytiner som blötläggning, fermentering och groddning men ingen sojamjölk, sojaprotein, sojayoghurt eller tofu i världen har preparerats på det sättet.
Soja innehåller trypsininhibitorer som förhindrar proteinnedbrytningen och kan leda till allvarliga magbesvär och kroniska brister i aminosyraupptaget. I försöksdjur förorsakar en diet med höga halter av trypsininhibitorer förstoring av och patologiska tillstånd i bukspottkörteln, inklusive cancer.
Sojamjölk, sojaprotein, sojayoghurt, sojabiffar, tofu m.m. processas hårt vid framställningen genom upphettning, alkaliska bad och syrabad. Det ger ett denaturerat och svårsmält protein.
Syratvätten sker ofta i aluminiumtankar som ofta läcker höga ut höga nivåer av aluminium till sojamassan
Soja har brist på de viktiga aminosyrorna
Soja har låga nivåer av cystein and metionin vilka är vitala svavelrika aminosyror. Dessutom har soja låga nivåer av tryptofan en annan essentiell aminosyra
Soja innehåller inte A- eller D-vitamin som behövs för god assimilering av bönans proteiner, vilket kan vara anledningen till att man i asiatiska kulturer ofta kombinerar sojabönor med fisk eller fiskbuljong.
Soja innehåller extrema mängder fytoöstrogener, en form av hormonliknande ämnen. Det finns forskning som visar att barn som får modersmjölksersättning intar hormonliknande ämnen som motsvarar flera p-piller vilket kan leda till allvarliga negativa hälsoeffekter på sikt. Soja innehåller dessutom inget kolesterol vilket är livsnödvändigt för hjärnan och nervsystemets utveckling hos barn.
Isoflavonoider i soja förhindrar en god sköldkörtelfunktion – den är oerhört viktig för hälsan eftersom den reglerar hela kroppens ämnesomsättning bland annat.
Precis samma cancerframkallande nitriter som finns i charkuterier finns i spraytorkad soja (alla form av sojaprotein, sojakorv, sojabiff m.m.)
Det finns ett giftigt ämne som kallas lysinoalanin som bildas under tillverkning av sojalivsmedel.
Soja innehåller isoflavonoiderna genistein och daidzein, två fytoöstrogener som liknar mänskligt östrogen. De kan blockera östrogeneffekten, störa hormonella funktioner, leda till infertilitet samt bröstcancer. Om man dricker två glass sojamjölk per dag under en månad får man i sig tillräckligt med fytoöstrogener för att påverka menstruationscykeln.
Sojabönor innehåller en koaguleringsfrämjande substans som förorsakar att röda blodkroppar klumpar ihop sig. Trypsininhibitorer och hemagglutininer är tillväxthämmare och det har visat sig att råttor uppfödda på dessa antinutrienter inte växer normalt.
Försöksdjur uppfödda på sojaproteinisolat utvecklar förstorade organ, speciellt bukspotts- och sköldkörteln, samt ökade depositionen av fettsyror i levern. Sojaproteinisolat och texturerat vegetabiliskt protein används i skolluncher, kommersiella bakverk, dietdrycker och snabbmatsprodukter bland annat. De främjas ävenkraftigt i tredje världens länder och bildar basen i många mathjälpsprogram.
Näringsforskaren. Kaayla Daniel, som har forskat på soja under många år och skrivit boken, The Whole Soy Story, lyfter fram tusentals studier som kopplar intag av sojaprodukter till näringsbrist, matsmältningsbesvär, immunförsvarsbesvär, sköldkörtelbesvär, besvär i reproduktionsorganen, hjärtbesvär och cancer. Två forskare som arbetar på FDA i USA (motsvarande livsmedelsverket i Sverige), Daniel Sheehan och Daniel Doerge, båda seniora toxikologer, motsatte sig kraftigt att soja skulle erhålla hälsopåståenden. De skrev i sitt memorandum: ”Vi motsätter oss hälsopåståenden om soja eftersom det finns rikligt med bevis på att vissa isoflavonoider som finns i soja är giftiga för östrogenkänslig vävnad samt för sköldkörteln…givet att en kvinnas eget östrogen är en signifikant faktor för bröstcancer är det inte att rekommendera att soja är hälsosamt…allmänheten kommer att utsättas för en potentiell risk från soja utan adekvat varning och information”.
PS 1. Ibland tas argumentet att man i Asien ätit soja i tusentals år. I Asien använder man ofta hela sojabönan utan att separera fett och protein, man fermenterar den vilket minskar antinäringsämnen och man äter betydligt mindre mängder än den gängse bilden av det asiatiska köket. En stor studie uppskattade det dagliga sojaintaget till cirka 7-8 gram per dag där en del är fermenterad soja. Många vegetarianer i västvärlden, däremot, konsumerar cirka 220 gram ren soja per dag. Fermenterad soja som alltså intas i små mängder i det asiatiska köket har inte samma skadliga effekt på kroppen som sojaproteinisolat, sojamjölk, sojabönsolja, sojakött, tofu och andra icke-fermenterade sojaprodukter. Exempel på fermenterad soja är: tempeh, miso, natto och sojasås.
PS 2. Under 2010 pågick en den så kallade ”Great Health Debate”, en debatt och föreläsningsserie där några av USA:s främsta hälsoexperter och läkare fick uttala sig om hälso, kost och livsstil. Cirka hälften av debattörerna förespråkade en vegetarisk kosthållning och den andra hälften en omnivore kosthållning, dvs inkludering av kött. Dock vara i stort sett alla, alltså även den vegetariska fallangen rörande överens om att icke fermenterad soja var och förblir ett livsmedel som vi inte bör äta.
PS 3. Om du är rädd om miljön bör du inte äta soja. Den odlas i monokultur där man skövlar stora landarealer och därmed dödar i stort sett allt som lever på marken (insekter, små gnagare och naturligt förekommande växter) för att kunna olda soja…och nej, nötkreatur ska inte heller äta soja (de får för övrigt tillskott av
Rackis, Joseph J. et al., ”The USDA trypsin inhibitor study. I. Background, objectives and procedural details”, Qualification of Plant Foods in Human Nutrition, vol. 35, 1985.
Van Rensburg et al., ”Nutritional status of African populations predisposed to esophageal cancer”, Nutrition and Cancer, vol. 4, 1983, pp. 206-216; Moser, P.B. et al., ”Copper, iron, zinc and selenium dietary intake and status of Nepalese lactating women and their breastfed infants”, American Journal of Clinical Nutrition 47:729-734, April 1988; Harland, B.F. et al., ”Nutritional status and phytate: zinc and phytate X calcium: zinc dietary molar ratios of lacto-ovovegetarian Trappist monks: 10 years later”,Journal of the American Dietetic Association 88:1562-1566, December 1988.
El Tiney, A.H., ”Proximate Composition and Mineral and Phytate Contents of Legumes Grown in Sudan”, Journal of Food Composition and Analysis (1989) 2:6778.
Rackis, Joseph J. et al., ”The USDA trypsin inhibitor study”, ibid.
Wallace, G.M., ”Studies on the Processing and Properties of Soymilk”, Journal of Science and Food Agriculture 22:526-535, October 1971.
Rackis, et al., ibid., p. 22; ”Evaluation of the Health Aspects of Soy Protein Isolates as Food Ingredients”, prepared for FDA by Life Sciences Research Office, Federation of American Societies for Experimental Biology (9650 Rockville Pike, Bethesda, MD 20014), USA, Contract No. FDA 223-75-2004, 1979.
Rackis, Joseph, J., ”Biological and Physiological Factors in Soybeans”, Journal of the American Oil Chemists’ Society 51:161A-170A, January 1974.
Rackis, Joseph J. et al., ”The USDA trypsin inhibitor study”, ibid.
Torum, Benjamin, ”Nutritional Quality of Soybean Protein Isolates: Studies in Children of Preschool Age”, in Soy Protein and Human Nutrition, Harold L Wilcke et al. (eds), Academic Press, New York, 1979.
Nagata C, Takatsuka N, Kurisu Y, Shimizu H; J Nutr 1998, 128:209-13.
EHEC (enterohaemorrhagic E. coli) är en form av E. coli (Escherichia coli). E. coli är en bakterie som förekommer (och ska förekomma) naturligt i magtarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. De flesta bakteriesträngar av E. coli är harmlösa men just EHEC är inte det, tyvärr. EHEC, som smittar via kontaminerad föda, kan i värsta fall utgöra livsfara som vi dessvärre har fått erfara nyligen med flera dödsfall i Tyskland. EHEC producerar gifter. Så kallade verotoxiner, som ger upphov till bland annat magtarmkramper, blodiga diarrér, feber, kräkningar bland annat. Inkubationstiden är tre till åtta dagar. De flesta återhämtar sig efter 10 dagar men för barn och äldre, framförallt, finns det risk för att utveckla så kallad Hemolytiskt Uremiskt Syndrom (HUS) som bland annat karaktäriseras av akut njursvikt vilket innebär att njurarna är ur funktion. Njurarna ska kontrollera vätske- och elektrolytbalansen, stimulerar ett hormon som stimulerar produktion av röda blodkroppar, reglerar blodtrycker och renar blodet från vissa ämnen. Det är med andra ord allvarligt om de inte fungerar. Verotoxinerna leder även till Dissiminerad Intravasal Koagulation (DIC) vilket är ett mycket allvarligt tillstånd där kroppen så att säga koagulerar blodet vilket i sin tur gör så att blodplättarna fastnar och personen får brist på dessa. EHEC dör om man värmer mat så att alla delar av livsmedlet når 70°C vilket innebär att det är rå, eller inte genomkokt föda som är utgör risk för EHEC-smitta.
Dessvärre har våra försök att utrota E. coli bland djur genom flitigt antibiotikaanvändande gjort problemet värre eftersom bakterien har muterat och skapat nya resistenta stammar. Ett annat problem med den flitiga antibiotikaanvändningen, förutom resistens, är den obalans den skapar i magtarmkanalen vars goda bakterier behövs för att hantera skadliga bakterier, bland annat EHEC. Det är ingen hemlighet att vi står inför ett världsproblem i och med det flitiga användandet av antibiotika mot vanliga besvär som kroppen normalt kan läka ut själv – have fun now, pay later, som det heter.
EHEC kommer främst från idisslande djur och deras avföring som hamnar i vatten, frukt och grönsaker och givetvis i deras råa kött. De grönsaker som främst är förknippade med någon form av EHEC är groddar, grönsaker och spenat. EHEC kan även smitta från person till person om handhygienen är dålig efter toalettbesök. Givetvis ska livsmedelsproducenter iaktta noggranna hygienprocedurer för att undvika all form av smittspridning men vad kan du själv göra förutom att hetta upp dina livsmedel?
Inte bada där avloppsvatten har släppts ut
Tvätta händerna efter toalettbesök, vilket borde vara självklart
Tvätta händerna när man kommer hem efter att ha varit utanför din bostad, vilket borde vara självklart
Se till att han en stark och bra population av goda tarmbakterier/probiotika eftersom de reducerar toxiner som skapas av E. coli. Läs här om vilka jag rekommenderar.
Undvik antibiotika om det verkligen inte är nödvändigt eftersom antibiotika skapar allvarlig obalans i tarmen
Undvik socker som bidrar till obalans i tarmfloran och som i sin nedbrytning ”stjäl” viktiga näringsämnen som behövs för andra viktiga funktioner.
Probiotikastammarna Lactobacillus rhamnosus och Lactobacillus plantarum som finns i denna probiotika har visat sig förstöra biofilm från E. Coli samt reducerar E.colis förmåga att penetrera tarmbarriären.
Intag av zink och Quercetin bidrar till tillväxt av goda tarmbakterier vilket är bra mot E. coli
Undvik stress eftersom receptorer för adrenalin finns på infektiös E. coli vilket ökar risk för värre E. coli-infektion vid stress. Quercetin binder för övrigt till adrenalinreceptorer på E.coli vilket förhindrar att virulensgener aktiveras.
Om du tål vassle (måste vara koncentrat, inte isolat!) kommer laktoferrinet, vilket är ett aktivt protein i kolostrum som finns i vasslekoncentrat att förhindra spridning av E. coli genom att skada cellmembranet i E.coli. Dessutom finnd det andra peptider i vasslekoncentrat som förhindrar E.coli. Detta vasslekoncentrat är bäst.
Glutmin som är den huvudsakliga aminosyran som finns i tarmkanalen är ett välkänt kosttillskott för tarmbesvär. En nyligen genomförd djurstudie visar att tillskott av glutamin kan skydda magtarmkanalens genomsläpplighet mot infektiös E.coli. Denna glutamin är bäst.
Givetvis är allt som dödar bakterier bra: vitlök, oreganoolja, grapefruktkärnextrak
Ovanstående råd är förebyggande, om du har drabbats av EHEC är det sjukhuset som gäller.
Om jag stoppar i mig 1000 kcal men endast förbränner 800 kcal borde resten bli fett, det är enkel matematik, eller hur? Dessvärre är det inte så enkelt; fetma handlar inte bara om matematik utan även om kemi, vilket gör de gamla talesätten ”Reducera antalet kalorier och träna mer så går du ner i vikt” eller ”Om du förbränner mer kalorier än du stoppar i dig går du ner i vikt”, haltande. Först och främst är det i stort sett omöjligt att följa ”färre kalorier in än ut” under någon längre period eftersom kroppen reagerar som om du svälter. Dessutom sliter det ordentligt på kroppen att träna mer och äta mindre under samma period. Förutom det är det minst sagt tufft mentalt att orka följa en diet där man ”svälter” längre än några veckor, något som de flesta bevisligen inte klarar. Det är en naturlig drift att se till att inte svälta och om du har sett en person som till slut har givit upp sin svältdiet för viktminskning eller kroppsfettsreduktion har du förmodligen fått en god bild av hetsätning – inte bra! Vidare är det i stort sett omöjligt att få en sann bild av de kalorier som förbränns eftersom basalmetabolismen (BMR), dvs måttet på hur mycket energi som kroppen gör av med i viloläge, skiljer sig mellan olika individer och beror på en rad olika faktorer, bland annat genetik, ålder, kön, vikt, längd, kroppsfett, kroppstemperatur, rumstemperatur och sköldkörtelstatus bland annat. BMR minskar dessutom över tid vid ”svält”. Om kalorier in/kalorier ut hade fungerat som allena viktminskningsmetod hade vi inte haft cirka 45 % överviktiga män och cirka 40 % överviktiga kvinnor i Sverige. Lågkaloridiet som ensam metod är inget bra råd för hälsan i allmänhet och dåligt för långsiktig viktnedgång i synnerhet.
Under svält premierar kroppen att ge de glukosberoende vävnaderna hjärnan, röda blodkroppar och vissa celler i njurarna tillräckligt med glukos. Svält leder till att kroppen främst omvandlar muskelprotein till glukos i en process som kallas glukoneogenes. En liten andel fett kan omvandlas till glukos men långt ifrån allt kroppen behöver. Kroppen förlitar sig alltså på muskelprotein som bryts ner till aminosyror varav vissa sedan omvandlas till glukos i levern.
Under svält exponeras kroppen för två problem: 1. Hur ska den få glukos till glukosberoende vävnader och 2. Hur ska den samtidigt kunna bibehålla muskelmassa? Svaret är ketoner. För att omvandla protein till glukos krävs det energi. Energin tas från fett som förbränns varvid energi frigörs. Dessutom bildas en biprodukt som kallas ketoner. Ketoner är en vattenlöslig molekyl som fungerar som en ersättare till bränslet glukos. Ketoner innehåller alltså energi. Även om ketoner inte kan ersätta all glukos som behövs av de glukosberoende vävnaderna, ersätter det en mycket stor del och man kan klara ett helt liv på under 60 gram kolhydrat och fortfarande må mycket bra förutsatt att man får i sig tillräckligt med fett. Till skillnad från glukos har kroppen ingen mekanism för att lagra ketoner. Allt som inte används direkt utsöndras via utandningsluft, urin och svett. Som jag har skrivit här kommer all glukos som inte förbränns direkt eller lagras som glykogen lagras som fett, vilket i och för sig inte är konstigt: Vi har nämligen under miljontals år ätit betydligt färre kolhydrater (glukos) vilket innebär att vår fysiologi inte har behövt regler ner funktionen att lagra kolhydrater. Om det hade varit så att vi konsumerat de 50-60 E% kolhydrater per dag under evolutionen hade glukostransportmekanismen troligtvis varit nedreglerad via naturligt urval för länge sedan. Kom ihåg att vi har levt som jägare samlare i cirka 80 000 generationer och med kolhydrattäta spannmål i 350 generationer.
Det finns tre makronäringsämnen som ger energi: kolhydrater, fett och protein. Ett av dessa är inte essentiellt, dvs vi behöver inte konstant tillförsel av det för att överleva: kolhydrater som endast bra som just energitillförselmolekyl. Kolhydrater kan ses som bränsle till en bil, antingen förbränns det direkt när du kör eller så lagras det i tanken till nästa körtillfälle. För kolhydrater är det alltså helt sant att om du konsumerar mer än du förbrukar kommer kroppen att lagra in dessa som fett. Proteiner och fett däremot, används till betydligt fler processer än att endast ge kroppen energi: protein bygger muskelceller, skapar och reparerar cellmembran i alla kroppens celler, protein behövs för att skapa enzymer, protein transporterar sköldkörtelhormoner, hemoglobin är för övrigt ett protein, immunförsvarsceller består av proteiner, keratin (naglar), elastin (hud och artärväggar) och kollagen (bindväv och skellet) består av protein – protein har livsavgörande funktioner i kroppen. Fett lagrar och transporterar vissa fettlösliga vitaminer och antioxidanter, fett är viktiga byggstenar för hormoner, hjärnan, nervceller, cellmembran bland annat. Fett och protein kan brytas ner och återanvändas till den form som kroppen behöver. Om du exempelvis äter protein från en ko, kan kroppen alltså bryta ner det och använda aminosyrorna från proteinet och skapa ett enzym eller hemoglobin. Fett och proteiner används således till fler funktioner än bara till energi för cellerna.
Vill man gå ner i vikt kan man givetvis inte bortse från kalori in kalori ut men om det kombineras med kemi, dvs reducering av kolhydrater till förmån för fett och utan proteinreduktion kommer man att klara av viktnedgången på lång sikt och därmed även undvika den förödande jojobantningen.
Ibland får man höra: ”kokosfett kan ju inte vara nyttigt, det är ju mättat fett”. Jag har skrivit om vikten av mättat fett här. Kokosfett är fantastiskt:
Kokosfett är naturens rikaste källa till MCT (Medium Chain Triglycerides), av vilken laurinsyra är anses vara oerhört viktig. Det finns en anledning till att drygt 6 % av människans bröstmjölk består av laurinsyra. Fettforskaren Dr. Jon Kabara, Professor vid University of Detroit i farmakologi och biokemi säger: ”Aldrig tidigare under mänsklighetens historia har det varit viktigare att betona värdet av laurinsyra. De MCT som finns i kokosolja är desamma som dem som finns i modersmjölk och har likadana näringsmässiga effekter…den moderna forskningen har nu funnit en koppling men dessa två hälsoprodukter [kokosolja och bröstmjölk] – deras innehåll av fettsyror. De MCT som återfinns primärt i kokosfett och bröstmjölk har otroliga hälsoegenskaper”
Läkaren och forskaren Staffan Lindeberg studerade ett naturfolk på Papua New Guinea. Studien publicerades i Journal of Internal Medicine 1993. Naturfolket på Papaua New Guinea åt rotfrukter, frukter, fisk och kokosfett. De hade 0,2 % kaloriintag från mjölkprodukter, socker, sädesslag eller alkohol (i Sverige har vi 75%). Trots deras mycket stora intag kokosfett har de inga som helst tecken på hjärt-kärlbesvär, Ischemi, hjärtattack, Stroke eller näringsbrister. Dödsfallen berodde på två orsaker: drunkningsolyckor samt fallande kokosnötter som befolkningen fick i huvudet. Befolkningen testades för övrigt med EKG.
Att mättat fett, som kokosfett primärt består av (nästan 95 %) inte ger upphov till hjärtkärlbesvär eller fetma borde vara mer vedertaget än det är. Varför har det fått ett sådant dåligt rykte? Ancel Keys är orsaken, mer om honom i framtiden.
Observera att det vanliga kokosfett du finner i din matvarubutik, det i silverförppackning som används till ischoklad inte är nyttigt överhuvudtaget. Den består av kopraoljan raffinerad under stark hetta och med lösningsmedel. Den innehåller skadade fettsyror. Kokosolja eller koksofett (samma sak) ska vara ekologisk extra virgin eller raffinerad utan lösningsmedel om du inte vill ha kokossmak.
Ps. Vinnaren av Science in Soceity Award, författaren Gary Taubes, fysiker från Harvard och Rymdingenjör från Stanford men som idag skriver för tidskrifter som Science och Discover Magazine, skriver: Orsaken till fetma är just de raffinerade kolhydrater som vår kända matpyramid har i basen, dvs pasta, ris och bröd, som vi har fått lära oss ska utgöra stapelfödan i vår ’hälsosamma’ lågfetts diet. Lägg till det socker, fruktsocker, fruktjuicer och sportdrycker som vi konsumerar stora mängder av på grund av att de är fettfria och som vi tror är hälsosamma. Medan lågfettsdogman representerar vår nutid samt att staten har spenderat hundratals miljoner dollar i forskning för att försöka bevisa dess värde har lågkolhydratsbudskapet fått en stämpel som ovetenskaplig. Emellertid har, under de senaste fem åren, en förändring skett inom den vetenskapliga värden. Nu kommer en växande skara forskare som underbygger vad lågkolhydratsförespråkare har sagt hela tiden. Walter Willett, ordförande i institutionen för nutrition [näringsfysiologi], vid Harvard School of Public Health…är talesman för den längsta, mest omfattande och mest kostsamma studie på området som gjorts: 300 000 personer och 100 miljoner USD. Willet säger, ’våra data motsäger klart och tydligt att lågfettsdieten är hälsosam och tanken på att allt fett skulle vara dåligt och fokus på lågt fettintag kan vara den bidragande orsaken till den fetmaepidemi vi ser idag”
Ps2. Ett lån från kostdoktorn om vad några tunga svenskar inom medicin säger om mättat fett:
”Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap.” Göran Berglund, Professor i Internmedicin, Lund, DN december 2009
”…Därmed måste man sätta punkt. Det finns inget samband mellan intag av mättat fett och hjärtkärlsjukdom.” Peter Nilsson, Professor i kardiovaskulär forskning, Stockholmskonferensen om hjärt-kärlsjukdomar Januari 2010
”Man har tjatat om lågfettskost i 30 år och så visar det sig vara helt fel! Det finns inget belagt samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom.” Fredrik Nyström, Professor i Internmedicin, Linköping, Corren, september 2009
”Vi har underskattat riskerna med kolhydrater och överskattat farligheten med fett.” Johan Frostegård, Professor Medicin KI, Expressen januari 2010
Glykerat hemoglobin (HbA1c) är ett mått på den genomsnittliga blodglukosnivån under de senaste cirka två månaderna från och med testdatum. Det är den viktigaste biokemiska variabeln för att följa behandlingen av diabetes och det analyserar hur mycket socker som fastnat på de röda blodkropparna
Fysisk aktivitet och reducering av kolhydrater är några av de viktigaste faktorerna för att behandla diabetes och insulinresistens. Läs mer om kolhydrater här och diabetestips här. Fysisk aktivitet kräver bränsle och finns det glukos kommer muskelcellerna att använda det. Så snart du börjar använda musklerna kommer de att använda sitt inlagrade glykos, dvs glykogen och därefter skickar de signal till levern att frigöra sitt glykogenlager. Finns det ett överskott av gluskos i blodet kommer det att användas. Forskaren Daniel Umpierre och hans kollegor visade i sin studie Physical activity advice only or structured exercise training and association with HbA1c levels in type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis att fysisk aktivitet (aerobisk, anaerobisk eller en kombination av båda) som pågår mer än 150 minuter per vecka är associerat med ett reducerat HbA1c hos personer med diabetes typ 2. Studien visar även att det inte spelar roll om det är högintensiv eller lågintensiv träning för reduktionen av HbA1c. Dock ska den fysiska aktiviteten åtföljas av kostförändringar (läs reduktion av kolhydrater) för att en reduktion av HbA1c ska ske enligt Daniel Umpierre, vilket i och för sig gör et svårt att isolera endast den fysiska aktiviteten som avgörande parameter. Det kommer dock alltid att vara positivt med fysisk aktivitet för reducera HbA1c även om det troligtvis är kolhydratsreduktion som är avgörande. Som vanligt: man måste attackera hälsoproblem från flera håll samtidigt.
Antag att du precis har köpt ett 100 % ekologiskt superfood-pulver som personen i hälsokostbutiken sade var ”…helt fantastiskt. Prova, du ska se hur bra det är! Jag tar det själv varje morgon”. Även om råvaran är 100 % ekologisk, varsamt plockad och skonsamt förvarad så kommer tyvärr nästa steg i processen: torkning och malning. Torkmetoden kommer att vara allt annat än skonsam. 99 % av alla för kosttillskott använder sig av en av följande två torkmetoder:
Drum drying & spray drying
Trumma kopplat till en värmepistol som ”sprayar” värme över det juicade livsmedlet
Temp: ca + 350 grader C.
Extremt snabb metod som kan hantera enorma mängder åt gången
Får fortfarande kallas whole food men inte RAW-food
Kommentar: Inte mycket näring finns kvar i ett livsmedel efter att det har behandlats i + 350 grader C.
Freeze drying
Bälte kopplat till kylelement som fryser det juicade livsmedlet
Temp: ca -150 grader C.
Bevarar färg
Får fortfarande kallas whole food och även RAW-food
Kommentar: Cellväggar expanderar och brister och viktiga näringsämnen skadas men det kan fortfarande stå RAW på förpackningen eftersom livsmedlet inte har hettats upp. Om du vet hur frysskadad mat smakar så vet du vad jag menar, med skillnad att temperaturen har varit -150 grader C och inte -20 grader C som i din frys – bättre än drym drying & spray drying men fortfarande inte bra alls.
Vad är sannolikheten att ditt pulver har använt någon av ovanstående torkmetoder? 99 %. Den metod som gäller för högkvalitativa kosttillskott och näringspulver är Refractance Window Drying. En sådan maskin kostar cirka 1 miljon USD och processen är dessutom långsam och kostsam så de flesta kosttillskottföretag väljer bort den; svenska bolag har dessutom inte råd med tanke på den lilla marknad som Sverige utgör. Med andra ord, även om grundråvaran är nog så fin kommer den att ha behandlats riktigt illa under torkningsprocessen (och även under malning och tablettering om det är tabletter du köper). Att de flesta kosttillskottbolag i och för sig inte använder speciellt bra råvaror är en annan story.
Hittills har jag endast funnit ett märke som använder Refractance Window Drying i sin torkprocess samt smalning och pressning under låg temperatur och det är därför jag rekommenderar dem, säljer dem och tar dem själv: Innate Response. Eller som en duktig näringsfysiolog från USA sade: När det gäller dykutrustning, fallskärmsutrustning och kosttillskott ska man inte leta efter billiga alternativ”.
Tyvärr kommer det där superfood-pulvret som du fick rekommenderat från personen i hälsokostbutiken troligtvis vara allt annat än billigt trots att tillverkaren har valt en billig och mindre lyckad torkmetod. Som med allt här i världen: Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.
Totalkolesterol är inte ett bra värde för att mäta hjärt-kärlbesvär. Man kan ha högt kolesterolvärde utan att det är farligt och man kan för ha lågt kolesterolvärde vilket inte är bra. Du behöver kolesterol för att fungera. Kolesterol finns i varje cell i kroppen, i cellmembran, hormoner, D-vitamin och galla och kolesterol är dessutom vitalt för neurologiska funktioner. Kolesterol delas vanligtvis in i:
HDL (High Density Lipoprotein) vilket har kallats det goda kolesterolet. Värden under 1,0 för män och 1,3 för kvinnor är dåligt, och kan vara ett tecken på metabolt syndrom
LDL (Low Density Lipoprotein) vilket har kallats det onda kolesterolet (Detta är emellertid en förenklad bild av verkligheten och LDL behövs också för en välfungerande kropp.) Ofta rekommenderas LDL-värdet vara under 3,0. Det är dock ett svårt värde att tolka, och LDL finns i olika storlekar, där de små (VLDL) är de som egentligen är farliga och då först när det har oxiderat, dvs härsknat.
Vad som också är viktigt i en diskussion om kolesterol är:
Triglycerider fett som vi får i oss via maten eller som kroppen bildar av kolhydrater som inte förbrukas. Höga triglyceridvärden är kopplat till hjärtsjukdomar och diabetes. Triglycerider ökar vid intag av cerealier och socker, rökning, alkoholkonsumtion och vid frånvaro av fysisk aktivitet bland annat. Personer som äter lite kolhydrater men däremot äter mycket fett har ofta låga triglyceridvärden.
Lipoprotein (a) är en substans som utgörs av LDL plus protein. Förhöjda nivåer av Lipoprotein(a) är en stark riskfaktor för hjärtbesvär.
Totalkolesterol är inte intressant för att bedöma hjärt-kärlbesvär såtillvida nivåerna inte ligger över 330 mg/dl. Däremot är följande kvoter av intresse för hjärt-kärlbesvär:
HDL/Totalkolesterol bör vara >24%
Triglycerider/HDL bör vara <2
En framstående forskare (Dr Bruce Holub, University of Guelph, Canada) har i sin forskning visat att Amerikaner har 626 % större risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med Japaner. Men det är ingen större skillnad mellan amerikaners och japaners kolesterolvärden i blodet. Dr Holub anser att blodets triglyceridnivåer och blodets förmåga att koagulera är bättre mätmetoder för hjärt- och kärlsjukdomar. Dr Ron Rosedale som är USA:s ledande expert på anti-ageing säger: “Kolesterol är en vital komponent i varje cellmembran på jorden. Inget liv kan existera utan kolesterol och för låga nivåer är livsfarligt. Kolesterol behövs för steroidhormoner och utan kolesterol kan kroppen inte tillverka östrogen, testosteron eller kortisol och andra vitala hormoner.”
Referensvärdet för totalkolesterol är egentligen endast relevant om man är konstaterat hjärtsjuk eller om värdet för totalkolesterol är över 330 mg/dl. Höga värden av HDL är bra och naturligt fett höjer HDL. Låga värden av HDL ger däremot ökad risk för hjärtsjukdom. Högt intag av kolhydrater sänker HDL vilket alltså inte är bra för hälsan. Ett lågt triglyceridvärde men samtidigt högt HDL antyder att det mesta av LDL bör vara av den goda sorten med stora partiklar vilket innebär att man antagligen kan ha betydligt högre LDL utan ökad risk för hjärtkärlbesvär. Ett högt triglyceridvärde men samtidigt lågt HDL däremot kan antyda att det finns mer av de små farligare VLDL-partiklarna vilket kan vara ett tecken på ökad risk för hjärtkärlbesvär.
Hudläkaren Dr. Nicholas Perricone, även adjungerad professor i medicin, har skrivit tre New York Times # 1 Best Sellers om rynkor, hud och skönhet, bland annat boken ”Ageless Face, Ageless Mind”. Han är dessutom filmstjärnornas hudläkare och har även varit med i TV-programmet Oprah och Access Hollywood. Han säger att Astaxantin ”är en stjärna bland anti-aging mat”. Han säger vidare att Astaxantin ”har visat sig förbättra hudens kvalitet, elasticitet och reducera rynkor. Den ökar även uthållighet samt återhämtning vid intensiv träning.” Dr. Perricone anser att Astaxantin är ett av hans tio-i-top-tillskott för huden och sammanfattningsvis menar han att Astaxantin:
