KÄNDISFALLET: PRINS DANIEL WESTLING

[vc_row][vc_column][vc_column_text]

BAKGRUND

På grund av en medfödd icke ärftlig sjukdom som gett upphov till nedsatt njurfunktion tvingades Prins Daniel (Daniel Westling Bernadotte) genomgå en njurtransplantation på Karolinska sjukhuset (Huddinge, Stockholm) i maj 2009. Daniels far var donator. Patienter som njurtransplanteras lever längre jämfört med patienter i dialys, en annan form av behandlingsmetod vid nedsatt njurfunktion. Dialys separerar små molekyler från stora i en vätska och är en metod för att rena blodet från slaggprodukter och andra ämnen hos personer med kraftigt nedsatt njurfunktion.

Vid njurtransplantation måste man ta mediciner mot avstötning för att kroppens immunförsvar inte ska se det nya organet som främmande vävnad och börja angripa det. Det sker helt enkelt genom att man hämmar aktiveringen av immunförsvaret, så kallad immunosuppression med immundämpande läkemedel. Dessa hämmar bland annat T-celler även kallat T-lymfocyter (typ av vit blodkropp som bildas i benmärgen och mognar i brässen även kallad Thymus, därav namnet T-cell. De är en del av det adaptiva immunförsvaret det vill säga den del av immunförsvaret som känner igen en antigen.) Om man inte får dessa mediciner kan det uppstå en inflammation i det donerade organet som helt eller delvis kan upphöra att fungera. Även om antalet döda relaterat till njursjukdom minskar ökar antalet njursjuka vilket givetvis är oroande statistik. Vår livsstil och miljö är en bidragande orsak till det. Den 1 januari väntade 646 personer på att få en njurdonation. Motsvarande siffra för lever var 59 personer.

 

BIVERKNINGAR

90 procent av dem som står på mediciner för njurtransplanterade upplever biverkningar där de vanligaste är trötthet, hudförändringar och viktuppgång. Vad patienten kanske inte känner av direkt men som är känt vid njurtransplantation är ökad risk för kardiovaskulära komplikationer, försämrad blodfettsprofil och ökat blodtryck. Dessutom bidrar immundämpande läkemedel givetvis till att ökad infektionsrisk där det så kallade BK-viruset kan medföra allvarliga komplikationer på njuren. Olika former av cancer är dessvärre även på listan över vad immunförsvarshämmande mediciner kan medföra. Immunförsvaret är ju som bekant kroppens skydd mot cancer. Hudcancer är vanligast hos njurtransplanterade. Organtransplanterade har upp till 100 gånger ökad risk att utveckla potentiellt livshotande skivepitelcancer och det är en av de vanligaste dödsorsakerna hos njurtransplanterade.

 

ANNAT ÄN MEDICINER?

Det forskas på njurtransplantationer med annat än immundämpande läkemedel mellan icke-genetiskt identiska individer. Donation av så kallade hematopoetiska stamceller i benmärgen, ur vilka alla blodceller utvecklas i samband med njurtransplantation, är eventuellt lovande.

Vad hade jag gjort om jag var i Daniels situation?

  1. Lyssnat på min läkare och tagit de mediciner som krävs samt gjort alla tester de begär.
  2. Därefter detta:
    1. Undvikit högt blodsocker. Kroniskt högt blodglukos kan riskera att förstöra små blodkärl och när det sker i njurarna innebär det att de fungerar sämre. Raffinerade kolhydrater är alltså inte att rekommendera för Daniel, egentligen inte för någon men framförallt inte för Daniel.
    2. Eliminerat alla form av tillsatt fruktsocker. Johnson et al. skriver i sin artikel: The effect of fructose on renal biology and disease. Att ”fruktos kan även vara en riskfaktor för njursjukdom vilket inkluderar högt blodtryck i kapillärnätverket i njurarna, njurinflammation samt skador på allt som inte är kapillärnätverket.” Det gäller alltså tillsatt fruktos, även kallat fruktsocker. Jag hade undvikit alla livsmedel där det stod fruktsocker, fruktos, agave eller HFCS i ingredienslistan. Vidare hade jag inte ätit/druckit några som helst processade livsmedel med etiketten lågt GI såvida sötningen inte var stevia. De innehåller ofta fruktsocker vilket inte höjer GI men det döljer inte sällan en hög fruktosdos. Jag tror inte heller att Daniel tjänar på att inta honung i några stora mängder. Jag hade inte heller vräkt i mig hel frukt.
    3. Gjort allt för att reducera AGE (avancerade glykosyleringsprodukter). Vid upphettning av livsmedel reagerar vissa sockerarter, bland annat glukos, fruktos och laktos, med aminosyror. Det bildas då en brun, doft- och smakrik yta som syns på exempelvis rostat bröd, stekt kött, pommes frites, chips och rostat kaffe. Reaktionen, som kallas maillardreaktion, ger upphov till många olika kemiska föreningar varav en benämns AGE (avancerade glykosyleringsprodukter). AGE har samband med oxidativ stress, inflammation och kärlstelhet och kan även uppstå i kroppen vid höga blodsockernivåer. Man kan minska AGE-halten i sin kropp genom att äta mycket råkost och inte tillaga livsmedel vid hög temperatur så att bruna ytor uppstår. Maillardreaktionen sker oerhört långsamt vid rumstemperatur, men mycket snabbt vid temperaturer över 140°C. Nedsatt njurfunktion ökar AGE men AGE kommer även att påverka njurfunktionens negativt. Njuren skapar alltså AGE men attackeras även av AGE.
    4. Eventuellt följt en ketogen diet. Jag är inte förespråkare av ketogena dieter för alla men de kan ha sin plats exempelvis vid cancer och njursjukdom. Charles Mobbs som är professor i neurovetenskap, geriatrik och palliativ vård vid Mount Sinai School of Medicine i USA har tillsammans med sitt forskningsteam studerat möss som var genetiskt predisponerade att utveckla diabetes typ 1 och typ 2. Man lät dessa möss utveckla diabetesrelaterad diabetesnefropati (olika former av njurskador) eller njursvikt. Hälften av mössen fick en ketogen kost medan andra hälften fick en högkolhydratkost. Efter åtta veckor med ketogen kost hade mössen med njursvikt fått normala njurfunktioner. Forskarna menar att ketogen kost inte är långsiktigt hållbart men att så lite som en månads ketogen diet kan vara tillräckligt för att återställa genuttryck och biologiska processer som leder till njursvikt. Det handlar alltså inte om bacon och grädde utan om bra mättade fetter som ekologisk extra virgin kokosfett och ghee från ekologiskt smör. Hade jag fått välja hade jag dessutom valt smör som reducerats till Ghee från A2-betakasein-kor även om det saknas forskning som stöder hypotesen om att A2-betakasein är bättre än A1. Jag har nära kontakt med en världsberömd läkare och professor från USA som märkt skillnad på sina patienter när de får mjölkprodukter från A1-kor i jämförelse med A2-kor. Han tar dessutom de mest avancerade labbtester som vården kan erbjuda i USA var tredje månad på sina patienter och följer dem alltså synnerligen noggrant. Problemet med ketogen diet är emellertid ökad risk för njursten. Betydligt fler på ketogen diet utvecklar njursten i jämförelse med dem som inte äter en ketogen diet. Personer som äter en ketogen kost utvecklar relativt sett mer urinsyrabaserade njurstenar i jämförelse med njurstenar som baseras på kalciumoxalat. Med andra ord hade jag diskuterat korta perioder av ketogen diet med min läkare innan jag hade hoppat på den kosten. Det måste givetvis vara en läkare som kan nutrition, i annat fall blir det nej rakt av.
    5. Undvikit dessa livsmedel strikt: tomat, gurka, gojibär, aubergine, pumpa, vit potatis, jordnötter, paprika, cashewnötter, chiafrön, solroskärnor och soja. Varför då? Jo på grund av vissa specifika lektiner i dessa livsmedel som jag inte tror är bra för Daniels njurar. Eventuellt kan de bindas till så kallade antigen-antikroppskomplex som ansamlas i njurarnas kapillärnätverk och orsakar inflammation där. En del blir sjuka av lektiner och andra inte, hur kan det komma sig? Läkaren och forskaren David L. J. Freed menar att vi alla har olika glykokonjugat (kolhydrater bundna till lipider eller proteiner) i våra cellmembran som lektinerna i sin tur binder till. Glykokonjugaten skyddas av ett fint lager sialinsyra som dock kan förstöras av enzymet neuraminidas som finns i bland annat influensavirus och streptokocker. Lektiner kan alltså orsaka lektinrelaterade sjukdomar hos vissa personer men inte hos andra även om samtliga intar samma mängd och sorts lektin. Det beror alltså på om personen tidigare drabbats av olika exogena mikroorganismer som påverkar glykokonjugatens skydd. Dessutom bestämmer våra gener hur utsatta vi är när det gäller lektiners påverkan på glykokonjugat. Hade jag varit i Daniels situation hade jag absolut prövat att utesluta dessa livsmedel även om min läkare hade sagt att han eller hon aldrig har hört talas om detta eller att det inte finns tillräcklig forskning. Även detta är ett område som den världsberömde professorn jag har nära dialog med är oerhört intresserad av. Han testar inflammationsmarkörer relaterade till lektiner och har märkt mycket stor skillnad på patienter som utesluter dessa.
    6. Jag hade undvikit sädesslag (även pseudosädesslagen) och baljväxter. Om jag hade ätit baljväxter hade jag blötlagt dem och tryckkokat dem för att reducera lektininnehållet.
    7. Undvikit alkohol, nikotin och kaffe.
    8. Undvikit alla växtoljor utom ekologisk extra virgin-olivolja
    9. Gjort allt för att bibehålla en god endotelhälsa (insidan av blodkärlen) eftersom det donerade organet i stort sett alltid har en nedsatt kärlfunktion. Se kosttillskott nedan.
    10. Reducera homocysteinnivåerna med bra kost och genom att inte ha brister på vitamin B6 och B12.
    11. Gör allt för att undvika inflammationer: PXP-metoden syftar till det. Läs mer i boken PXP– Ditt bästa jag
    12. Inte tagit något av följande som kosttillskott: Cat’s claw, kroniskt höga doser av lakrits, noni på grund av dessa höga kaliuminnehåll, brännässla, maskros, uva ursi, alfalfa, johannesört eller euchinacea pupurea.
    13. Tagit följande kosttillskott:
      1. Vitamin D3. Jag hade tagit så mycket D-vitamin att mitt 25(OH)D-värde kom upp till 40-80 ng/ml oavsett om det hade inneburit intag av 2000 IU per dag eller 10 000 IU per dag. Jag skulle bli oerhört förvånad om livsmedelsverkets rekommenderade 400 IU per dag ens kom i närheten av optimala D-vitaminnivåer.
      2. Fiskolja för EPA och DHA och endast denna variant då den har lägts peroxidationsvärde vad jag jag känner till. Även om forskningsresultaten går isär hade jag intagit de långkedjiga omega 3-fettsyrorna via fiskolja på grund av dess antiinflammatoriska effekter.
      3. C-vitamin (men inte högre dos än denna på grund av risk för njursten) samt E-vitamin. (Båda är av whole food-kvalitet.) Dessa antioxidanter anses kunna motverka de oxidationsskador som vissa transplantationsmediciner har. E-vitamin alltid ska innehålla alla fyra tokoferoler och fyra tokotrienoler, inte bara alfa-tokoferol. Den skillnaden gör allt när det gäller E-vitamin och är en orsak till att lågkvalitets-E-vitamin anses öka risken för cancer. Emellertid har kombinationen av C- och E-vitamin i en studie visat sig reducerat nivåerna av en medicin relaterade till hjärttransplantation med 30 procent vilket kan vara värt att notera.
      4. Multivitaminmineral av högsta kvalitet.
      5. CoQ10. Forskning visar att CoQ10 dagligt intag av 90 mg CoQ10 via kosttillskott resulterade i signifikant förbättrad kardiovaskulär hälsa hos 11 njurtransplanterade patienter utan någon negativ påverkan på medicinen cyclosporin.
      6. Probiotika har visat sig vara oerhört värdefullt för levertransplanterade patienter. Då en god tarmflora är A och O för hälsan hade jag kompletterat med det även i Daniels fall. Den här innehåller 20 miljarder bakterier och 14 icke-konkurrerade stammar och är inte odlad på mjölkprodukter.
      7. Tagit prov på magnesiumnivåerna i kroppen då forskning visar att njurtransplanterade patienter med låga magnesiumnivåer som får tillskott på 400–1200 mg magnesium per dag i tre månader förbättrar totalkolesterol, glukosmetabolismen och den allmänt hälsan. Jag rekommenderar inte magnesiumoxid utan denna.

Eventuellt hade jag diskuterat följande kosttillskott med min läkare, såvida han eller hon forskar på njurar eller ligger i framkant när det gäller nutrition.

  • Mariatistel har flera kraftfulla fenoler som tillsammans kallas silymarin som i djurstudier har visat sig skydda både lever och njurar.
  • Astragalus, forskning att astragalusroten motverkar inflammation i njurarnas kapillärnätverk.
  • Cordyceps, forskning visar att denna svamp skyddar mot gifter i njurarna som immunmedicinen cyclosporin medför.

Observera att när det gäller kosttillskott ska de vara tillverkade enligt GMP samt kontrolleras av tredjepartslaboratorium. Många kosttillskott håller för låg kvalitet och ska inte intas, varken om man är njursjuk eller inte.

Jag har läst om ett fall (det vill säga det finns inget bevisvärde som helst men det är intressant) som handlar om en man i 30-års åldern med en njurfunktion om 10 procent som på tre veckor fick en GFR  [glomerulär filtrationshastighet: GFR är ett mått på njurfunktion och avser volymen blodplasma som per tidsenhet renas fullständigt genom glomerulär filtration (mL/min)] på 80 procent genom att sluta med skräpmat och äta en lårproteinkost (10–15 % protein), lågkolhydrat (<10 %) högfett framfröallt från kokosprodukter. Det var en ketogen diet.

En njurtransplantation är ett omfattande ingrepp som kräver livslång läkarobservation. Jag är emellertid övertygad om att bra sjukvård i kombination med bra egenvård  kan medföra att man kan leva ett mycket bra liv som njurtransplanterad. Behöver Daniel vara noggrann med sin livsstil? Absolut behöver han det.

Köp boken PXP – Ditt bästa jag och lär dig hur du optimerar den fysiska och psykiska hälsan. ”Min kropp har gått från sjuk och klen till stark och frisk. PXP hjälpte mig med det ingen annan kunde. Jag kommer att vara tacksam för det under resten av mitt liv!” Ylva P


[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_message message_box_color=”alert-info” css_animation=”top-to-bottom”]Organdonation
Jag vill slå ett slag för organdonation. Jag är själv donator och alla mina organ doneras till andra människor och till forskning den dagen jag dör. Jag lovar att du inte kommer att behöva dina organ efter att du har dött och du gör som organdonator en mycket viktig insats för en annan människas liv och för den viktiga forskning som gör att vi kan lära oss mer om kroppen och rädda ännu fler liv och minska människors lidande i framtiden. Du donerar genom att anmäla dig till Donationsregistret som ligger under socialstyrelsen. De skriver: ”Enligt svensk lag används total hjärninfarkt som dödsbegrepp. Det innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner oåterkalleligt har upphört på grund av att blodcirkulationen till hjärnan helt har avstannat. En donator ska avlida i respirator på en intensivvårdsavdelning. Inför en organdonation konstateras dödsfallet genom två läkarundersökningar gjorda med minst två timmars mellanrum. Ibland behövs dessa undersökningar bekräftas med en röntgen av hjärnans blodkärl. Det finns ingen risk att vårdpersonalen inte gör allt för att rädda ditt liv på grund av att du anmält dig som donator. Frågan om donation blir aktuell först efter döden. Innan dess får vårdpersonalen inte söka efter uppgifter om din inställning till donation. Det görs genom samtal med dina närstående, kontroll av eventuellt donationskort och sökning i donationsregistret.”[/vc_message][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text]Referenser

Hayashida MZ, Fernandes VM, Fernandes DR, Ogawa MM, Tomimori J.Epidemiology and clinical evolution of non-melanoma skin cancer in renal transplant recipients: a single-center experience in São Paulo, Brazil.  Int J Dermatol. 2015 Oct;54(10):e383-8.

Expertrådsutlåtande. Riktlinjer för immunsuppression vid njurtransplantation [Internet: http://www.janusinfo.se/Documents/Expertgruppsdokument/immunosuppression_130904.pdf].

Organ Transplants Without Life-Long Drugs. NIH Research Matters. [Internet: http://www.nih.gov/news-events/nih-research-matters/organ-transplants-without-life-long-drugs].

Kawai T, Sachs DH, Sprangers B, Spitzer TR, Saidman SL, Zorn E et al. Long-term results in recipients of combined HLA-mismatched kidney and bone marrow transplantation without maintenance immunosuppression. Am J Transplant. 2014 Jul;14(7):1599-611.

Elias N, Cosimi AB, Kawai T. Clinical trials for induction of renal allograft tolerance. Curr Opin Organ Transplant. 2015 Aug;20(4):406-11.

Organdonation. [Internet: http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Organdonation/]

Clinical journal of the american society of nephrology. A Review of Dietary Supplement–Induced Renal Dysfunction. [Internet: http://cjasn.asnjournals.org/content/2/4/757/T1.expansion.html]

National Kidney Foundation. Herbal supplements and kidney disease. [Internet: https://www.kidney.org/atoz/content/herbalsupp]

Johnson RJ, Sanchez-Lozada LG, Nakagawa T. The effect of fructose on renal biology and disease. J Am Soc Nephrol. 2010 Dec;21(12):2036-9.

H E Nursten. The Maillard Reaction: Chemistry, Biochemistry and Implications. London: Royal Society of Chemistry; 2005.

Uribarri J, Woodruff S, Goodman S, Cai W, Chen X, Pyzik R et al. Advanced glycation end products in foods and a practical guide to their reduction in the diet. Journal of the American Dietetic Association. 2010 Jun;110(6):911-16.

Anne Newman (ed.), Jane A. Cauley (ed.). The Epidemiology of Aging. Heidelberg: Springer Science + Business Media; 2012.

Bohlender JM1, Franke S, Stein G, Wolf G. Advanced glycation end products and the kidney. Am J Physiol Renal Physiol. 2005 Oct;289(4):F645-59.

Gersch MS, Mu W, Cirillo P, Reungjui S, Zhang L, Roncal C et al. Fructose, but not dextrose, accelerates the progression of chronic kidney disease. Am J Physiol Renal Physiol. 2007 Oct;293(4):F1256-61.

Science Daily. Low carbohydrate diet may reverse kidney failure in people with diabetes. [Internet: https://www.sciencedaily.com/releases/2011/04/110420184429.htm]

Ewers B, Gasbjerg A, Moelgaard C, Frederiksen AM, Marckmann P. Vitamin D status in kidney transplant patients: need for intensified routine supplementation. Am J Clin Nutr. 2008 Feb;87(2):431-7.

David L J Freed Do dietary lectins cause disease? The evidence is suggestive—and raises interesting possibilities for treatment. BMJ. 1999 Apr 17; 318(7190): 1023–1024.

Loong CC, Chang YH, Wu TH, King KL, Yang WC, Wu CWet al. Antioxidant supplementation may improve renal transplant function: a preliminary report. Transplant Proc. 2004 Oct;36(8):2438-9.

Tatsioni A, Chung M, Sun Y, Kupelnick B, Lichtenstein AH, Perrone R et all. Effects of fish oil supplementation on kidney transplantation: a systematic review and meta-analysis ofrandomized, controlled trials. J Am Soc Nephrol. 2005 Aug;16(8):2462-70. Epub 2005 Jun 15.

Lim AK, Manley KJ, Roberts MA, Fraenkel MB. Fish oil for kidney transplant recipients. Cochrane Database Syst Rev. 2007 Apr 18;(2):CD005282.

Breneman. Basics of Food Allergy. Springfield, Ill, Thomas, 1984, p 10-229.

Combest W, Newton M, Combest A, Kosier JH. Effects of herbal supplements on the kidney. Urol Nurs. 2005 Oct;25(5):381-6, 403.

Dlugosz A et al. Oxidative stress and coenzyme Q10 supplementation in renal transplant recipients. Int Urol Nephrol. 2004;36(2):253-8.

Rayes N et al. Early enteral supply of lactobacillus and fiber versus selective bowel decontamination: a controlled trial in liver transplant recipients. Transplantation. 2002 Jul 15;74(1):123-7.

Rayes N et al. Supply of pre- and probiotics reduces bacterial infection rates after liver transplantation–a randomized, double-blind trial. Am J Transplant. 2005 Jan;5(1):125-30.

Mazzaferro S et al. Ionised and total serum magnesium in renal transplant patients. J Nephrol. 2002 May-Jun;15(3):275-80

Gupta BK et al. Magnesium repletion therapy improved lipid metabolism in hypomagnesemic renal transplant recipients: a pilot study. Transplantation. 1999 Jun 15;67(11):1485-7.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]


Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *