Många kosttillskott innehåller ett ämne som heter magnesiumstearat. Det är ett smörjmedel som används för att kosttillskott i form av tabletter inte ska fastna i maskinen som pressar tabletten samt att ingredienser inte ska klumpa ihop sig i kosttillskott i kapselform. Det låter inte bra med ordet smörjmedel och vissa inom hälsobranschen ondgör sig över magnesiumstearat men det beror på okunskap och ryktesspridning snarare än fakta. Är det verkligen magnesiumstearat skadligt och vad är det egentligen?
Magnesiumstearat är ett magnesiumsalt som innehåller stearinsyra. Stearinsyra är en 18 kolatomer lång mättad fettsyra som metaboliseras till oljesyra vilket är ett enkelomättat fett som exempelvis återfinns i olivolja.
10-12 % av kokosoljan är stearinsyra och det är för övrigt ett de livsmedel som innehåller mest stearinsyra. Även choklad innehåller stearinsyra och över 50 % av det mättade fettet i kakaobönan är stearinsyra. 100 gram kakao ger cirka 5700 mg (5,7 g) stearinsyra. Stearinsyra höjer inte LDL och det finns studier som visar att kakaorik choklad genom sitt rika innehåll av stearinsyra har positiva effekter på LDL. Stearinsyra förekommer även naturligt i kött, fågel, fisk, ägg, och mjölkprodukter. I kött utgör stearinsyra drygt 30 % av det mättade fettet. En genomsnittsamerikan får i sig cirka 6000 – 8500 mg stearinsyra per dag. En kapsel eller tablett av kosttillskott innehåller cirka 1-2 % stearinsyra eller 10 – 20 mg vilket är försvinnande lite av en fettsyra som dessutom inte är skadlig för kroppen utan tvärtom har välgörande effekter på vissa blodfetter.
Magnesiumstearat har som fettsyra smörjande effekter vilket alltså är viktigt när det gäller kosttillskott. Det gäller speciellt kombinationspreparat där ingredienserna har olika kemiska egenskaper. För dessa preparat förhindrar magnesiumstearat att ingredienser klumpar samman vilket försäkrar att varje kapsel innehåller precis så mycket som den anger att den ska innehålla. Dessutom förhindrar magnesiumstearat som sagt att innehållet i en tablett fastnar i tablettmaskinen. Vad som är viktigare i en diskussion om magnesiumstearat är att man använder USP-grad (US Pharmacopeia) eller motsvarande samt att det är vegetabiliska källor (oftast palmolja) som utgör råvaran och inte bomullsfrön. Om en tillverkare av kosttillskott följer GMP-standard har de USP-grad eller motsvarande.
Det finns ingen som helst risk med magnesiumstearat i små doser i kosttillskott. Det är ibland ett försäljningsargument att det hindrar upptaget men det argumentet brister dessvärre. Ibland tar företag som inte har magnesiumstearat i sina produkter upp en studie som heter: Molecular basis for the immunosuppressive action of stearic acid on T cells som bevis för att magnesiumstearat skulle vara mindre bra. Dock har studien inte ett dugg med magnesiumstearat i kosttillskott att göra. Studien som är från 1990 är en preliminär studie gjord av forskare som försökte finna immunförsvarssänkande mediciner för personer med transplanterade organ. Forskare exponerade T- och B-celler för en mix av stearinsyra, kiselgur som är en gråvit mjölliknande jordart och proteinet albumin från nötkreatur. Cellerna exponerades för inflammationsproducerande toxiner och därefter för mixen. Cellerna blev skadade. Experimentet har dock inget med magnesiumstearat i kosttillskott eller i mat att göra över huvudtaget.
En annan myt är att magnesiumstearat skapar en biofilm i matsmältningskanalen och därmed förhindrar upptag av näringsämnen. Jag har fortfarande inte sett någon studie som har visat det och bara tanken är absurd. Emellertid finns det en studie som faktiskt visar på motsatt effekt av stearinsyra, dvs stearinsyra hjälper mot formering av biofilm. Biofilm är en ansamling av mikroorganismer som via Quorum sensing (en form av samordnande kommunikation mellan bakterier genom kemiska signaler) grupperar sig. Det kan vara mycket problematiskt ex när svampen Candida Albicans skapar biofilm. Att ex Candida skulle föröka sig och bilda biofilm på mättade fettsyror som magnesiumstearat stämmer inte. Den behöver fleromättade fettsyror som exempelvis linfröolja samt snabba kolhydrater. Candida tillsätter en syremolekyl till de omättade bidningarna och skapar en giftig inflammationssignal som heter oxylipin som candida använder sig av i sin reproduktionsprocess. Det går inte att introducera en syremolekyl till stearinsyra eftersom det är ett mättat fett. Att stearinsyra skapar biofilm är helt enkelt fel.
Det finns inga studier som på något sätt visar att magnesiumstearat eller salter av magnesiumsalt av fettsyror som det också heter på något sätt skulle vara skadligt. Det är ett av de mest säkra och använda ämnen som finns i livsmedelsindustrin vilket är anledningen till att det får användas helt utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser och används som stabiliserings- och emulgeringsmedel. Magnesiumstearat är inte ett transfett som man ibland läser om och överskott av stearinsyra omvandlas alltså till oljesyra vilket är en omega-9 fettsyra som finns rikligt i olivolja.
Däremot vill man inte ha för mycket magnesiumstearat i ett kosttillskott men det får du inte heller om du väljer ett seriöst kosttillskottsmärke. Ska du jaga farligheter med kosttillskott föreslår jag att du inte lägger tid eller energi på magnesiumstearat. Vi har dagligen fått i oss magnesiumstearat naturligt via mat sedan begynnelsen av evolutionen i doser som är tusentals procent högre än i kosttillskott. Dessutom kommer du troligtvis att ta ditt kosttillskott tillsammans med mat vilket gör att du får i dig tusenfalt mer magnesiumstearat än vad ditt kosttillskott innehåller.
PS. Det finns anekdotiska bevis för att magnesiumstearat kan orsaka histaminreaktioner hos mycket känsliga personer. Även personer med inflammation i magtarmkanalen samt personer med hypotyreos har meddelat att de reagerat på magnesiumsterat. Jag vet tyvärr inte om det stämmer överens med verkligheten.
Soni KA, Jesudhasan P, Cepeda M, Widmer K, Jayaprakasha GK, Patil BS, Hume ME, Pillai SD. Identification of ground beef-derived fatty acid inhibitors of autoinducer-2-based cell signaling. J Food Prot. 2008 January 71(1):134-8. Food Safety & Environmental Microbiology Program, Department of Poultry Science, Texas A&M University, College Station, Texas 77843, USA.
P W Tebbey and T M Buttke Molecular basis for the immunosuppressive action of stearic acid on T cells. Immunology 1990 July 70(3): 379–386.
Inlägget bygger på Byron Richards artikel om Magnesiumstearat: The Facts on Magnesium Stearate
Leave a Reply