Home KOST & NÄRING Vetenskapens värld avsnitt 17 – Kommentarer
Vetenskapens värld avsnitt 17 – Kommentarer

Vetenskapens värld avsnitt 17 – Kommentarer

6

Jag har precis tittat på Vetenskapens Värld, säsong 26, avsnitt 17 som bland annat handlar om hälsosam mat och kosttillskott. Har hälsodrycker, kosttillskott, detoxprodukter och dyra “superlivsmedel” som gojibär verkligen någon effekt på vår hälsa undrar programledaren. Jag ska villigt tillstå att jag inte är en storkonsument av populärvetenskapliga TV-program men jag hade nog förväntat mig en annan nivå.

Innan vi tittar närmare på det som faktiskt undersöktes i programmet vill jag lyfta fram ett genomgående problem: varje undersökning i programmet omfattade endast fyra till sex personer och dessutom fanns det inte någon kontrollgrupp som kunde ställas mot försöksgruppen. Bara dessa två faktorer innebär att inget av det som sades i programmet kan sägas gälla några andra än dem som ingick i försöken.

 

Jämförelse av livsmedel

I programmet lät man några få personer äta olika livsmedel för att jämföra huruvida det som ansågs vara hälsosamt verkligen var hälsosamt i jämförelse med dess vanliga livsmedelsmotsvarighet.

 

Gojibär vs. jordgubbar

Gojibär har länge marknadsförts som oerhört C-vitaminrika. I programmet kom man fram till att det lika gärna går att äta jordgubbar istället för gojibär för att erhålla C-vitamin. Intag av jordgubbar ledde faktiskt till en högre C-vitaminhalt i blodet i jämförelse med gojibär.

Min kommentar: Gojibär är inte speciellt hälsosamt. Om man vill ha C-vitamin finns det bättre källor som dessutom inte innehåller de skadliga lektiner som gojibär innehåller. När det gäller jämförelsen om C-vitaminhalt är den däremot korrekt; det går lika bra med jordgubbar. Emellertid kan man inte utifrån ett livsmedels innehåll av ett enskilt näringsämne säga att det är mer hälsosamt än ett annat livsmedel som innehåller lite mindre av näringsämnet i fråga. Det är fullkomligt absurt.

 

Chiafrön vs. linfrön

Man kom fram till att linfrön är lika bra och dessutom mycket billigare.

Min kommentar: Chiafrön är inte speciellt hälsosamt. Jag väljer hellre hela linfrön än Chiafrön om jag måste välja. En dietist i programmet säger dessutom att frön är bra källor till omega-3. Hon gör det klassiska misstaget och gör inte skillnad på de olika omega 3-fettsyrorna: Alfa-linolensyra (ALA) och de långkedjiga omega-3 fettsyrorna Eikosapentaensyra (EPA) och Dokosahexaensyra (DHA) som kroppen föredrar framför ALA. Frön är helt värdelöst om man vill få i sig framförallt DHA vilket är den fettsyra man vill få i sig. Dessutom innehåller frön mycket linolsyra (omega-6) och ju mer omega-6 desto mindre av ALA kan konverteras till EPA och DHA samt att omega-6 (något förenklat) är proinflammatoriskt. Vi i västvärlden behöver garanterat inte mer omega-6 än vad vi får i oss i dagsläget även om den visserligen är essentiell. Omvandlingsgraden från ALA till framförallt DHA är alltså minimal.

En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Human Evolution skriver i sin sammanfattning att människan är i unik i så motto att hon har en ovanligt stor hjärna och att hjärnan och nervvävnaden är rik på DHA och att viktiga funktioner i kroppen kräver DHA. Forskarna skriver vidare att människans hjärna ackumulerar DHA till ungefär 18 års ålder men att den viktigaste ackumuleringstiden är från och med när vi är foster i mitten av graviditeten till ungefär två års ålder. (Tillskott av omega-3 från marina källor – ej från frön, nötter och linfröolja – under graviditeten är därför oerhört viktigt!) I forskningsrapporten skriver man vidare att studier på människor men även andra primater visar att spädbarn som endast får ALA och EPA har lägre nivåer av DHA än de spädbarn som får DHA; det är givetvis inte förvånande. Vidare kom man fram till att de spädbarn som får DHA har bättre syn samt högre kognitiva funktioner. Alltså, förmågan att hämta in och hantera information, kunskapsutveckling och tänkande är bättre när man får DHA i jämförelse med ALA eller EPA. Forskarna skriver dessutom att veganers bröstmjölk innehåller betydligt mindre DHA samt att de senaste bevisen pekar på att den DHA-rika hjärnan kräver ett rikligt och kontinuerligt intag av DHA för att nå sin fulla potential.

För att återgå till programmet: Dietisten i programmet rekommenderar pumpafrön och solroskärnor. De innehåller vissa typer av lektiner som jag inte anser bör finnas i kroppen. Om man ska äta nötter och frön hade jag valt kokosnöt, macadamianöt, valnöt, pekannöt, hasselnölt, sesamfrön men jag hade ätit dem i små mängder.

 

Kokosolja vs. rapsolja

I detta fall säger programvärden inte varför rapsolja skulle vara nyttigare än kokosolja. Dietisten förespråkar rapsolja och dessutom den billigaste varianten av rapsolja.

Min kommentar: Billig rapsolja är billiga av en anledning. Authority Nutrition skriver: Sedan 1995 har biokemföretaget Monsanto tillverkat rapsfrön som är genetiskt motståndskraftiga till bekämpningsmedlet Roundup. Stephanie Seneff, Ph.D., forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) säger “En trolig effekt av kronisk exponering för låga doser av glyfosater [aktiva ingrediensen i Roundup] är en störning av balansen i tarmfloran med en överrepresentation av patogena mikroorganismer. Detta leder till ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd i tarmen, samt en försämrad tarmbarriär och många andra följdsjukdomar.” Cirka 90 % av världens rapsfrön är genetiskt modifierade.

Vidare skriver de att Canolaolja (USA:s motsvarighet till rapsolja) tillverkas med hög värme och med det giftiga lösningsmedlet hexan. Betydande mängder transfetter bildas under denna process. Även om detta inte skulle gälla en svensk kallpressad ekologisk rapsolja hade jag avstått även från den. Rapsolja innehåller mer fleromättade fettsyror och mindre enkelomättade fettsyror än den förträffliga olivoljan som är mer rik på enkelomättade fettsyror. Jämförelsen i programmet var emellertid med kokosolja och inte olivolja. Jag hade valt kokosfett framför rapsolja. Det innehåller betydligt mer mättat, stabilt fett. Kokosolja innehåller flera av de korta hälsosamma mättade fettsyrorna, bland annat laurinsyra. Bra livsmedel kostar pengar och den billigaste rapsoljan du kan finna är inte ett bra livsmedel.

 

Grönkål vs. vanlig kål

Programvärden menar att grönkål inte är något superfood som är mycket nyttigare än vanlig kål.

Min kommentar: De har rätt, grönkål är egentligen inget superfood i jämförelse med vanlig kål. Grönkål innehåller emellertid betydligt större mängder av flera vitaminer och mineraler. Om du ska välja en av dem, kanske grönkål är att föredra. Däremot rekommenderar jag att äta båda men i lagom mängd. Om du äter stora mängder från brassica (kålsläktet), kompensera absolut dess goitrogena effekter (negativ påverkan på sköldkörteln) med tillskott av jod. Det är viktigt.

 

Quinoa vs. pärlgryn (korn)

Programmet menar att pärlgryn går lika bra eftersom försökspersonen fick ungefär samma blodsockersvar med pärlgryn som vid konsumtion av quinoa, kanske marginellt bättre med Quinoa.

Min kommentar: Om jag tvingas välja mellan quinoa och pärlgryn hade jag valt quinoa utan att tveka. Korn innehåller det problematiska prolaminet hordein vilket inte nämns i programmet. Blötlagd och tryckkokad quinoa är enligt mig betydligt mer skonsamt för tarmslemhinnan än pärlgryn som jag inte skulle stoppa i mig. En av deltagarna säger att de är likvärdiga vilket är en grov förenkling eftersom man endast tittar på blodglukossvaret. Återigen kan man inte klassificera ett livsmedel utifrån en parameter.

 

Jämförelse av tre olika frukostalternativ

I den här delen i programmet jämförde man tre olika frukostalternativ:

  • Fiberrika frukostflingor med mjölk
  • Yoghurt med färsk frukt
  • Halstrat bacon med ägg

Hypotesen som förs fram är att frukostflingorna som innehåller 95 % fullkorn av vete borde innebära att man känner sig mätt längre.

Min kommentar: Hypotesen stämmer givetvis inte; det är frukosten med halstrat bacon och ägg som håller oss mätta längst vilket den lilla undersökningen i programmet tillslut även visar. Den högre mättnadskänslan beror på det högre proteininnehållet i bacon och ägg i jämförelse med övriga frukostalternativ. Däremot är processat kött inte att rekommendera men forskaren i programmet menar att bilkörning till jobbet innebär en större risk att dö i förtid än om man konsumerar halstrat bacon. Hur det än är med den saken är det tydligt att fiberrika fullkorn av vete inte är ett bra frukostalternativ. Jag hade även avstått från yoghurt samt valt en annan proteinkälla än bacon. Ägg är däremot ett fantastiskt livsmedel om man köper bästa kvalitet. Jag arbetar med en läkare och professor i USA som berättade för mig att hans patienter som reagerar mot ägg aldrig gör det om de får ägg från hönor som får picka fritt utomhus och lever helt naturligt. Han menar att mycket känsliga patienter reagerar på vad han kallar factory farmed eggs. Det är majs- och sojafodret som factory farmed-hönor får som ger upphov till reaktionerna mot ägg.

 

Superfood smoothies

Programledaren får följa en diet med mycket få antioxidanter i 48 timmar och får därefter en antioxidantrik smoothie. Ganska snart efter att den antioxidantrika smoothien har intagits stiger halten av antioxidanter i blodet men sedan sjunker halten gradvis under basnivån. En forskare som intervjuas menar att antioxidanterna som finns i en smoothie, men även i kosttillskott, inte gör någon skada men inte heller gör någon nytta eftersom halten i blodet sjunker.

I programmet visas även hur blåbärsjuice hälls i ett provrör som ska efterlikna magsäcken och ett provrör som ska efterlikna tarmen. Forskaren menar att blåbärsjuicens antioxidanter bryts ner i tarmarna på ett ogynnsamt sätt, att de inte är stabila och att cirka 1 % av antioxidanterna i blåbär når blodet.

Min kommentar: Först och främst en liten parantes: man ska inte få i sig antioxidanter från fruktjuice. Även om det är färskpressad ekologisk fruktjuice är det inte en god idé att dricka fruktjuicer. Visserligen finns det antioxidanter i juicen men man har betydligt fler hälsosamma ämnen inklusive lösliga fiber i hela bär och frukter och man slipper dessutom få i sig sockerarter onaturligt snabbt. Jag håller med programmet om att fruktsmoothies inte är någon hälsodryck alls. För den som dricker fruktjuice eller fruktsmoothies, sluta med det. Se det som ett lördagsgodis men inte som någon hälsodryck. Jag anser dock att grönsaksjuicer (som inte baseras på lektinrika livsmedel som gurka, tomat eller zucchini)  är hälsosamt om de varvas med hela grönsaker. 

Om vi antar att man får i sig 1 % av antioxidantinnehållet i blåbär, gör den lilla mängden ingen nytta eller är det till och med skadligt? Jo det gör nytta och nej det är inte skadligt om man äter hela bär. Harvard School of Public Health, numera Harvard T.H. Chan School of Public Health skriver att det ”finns rikliga bevis som tyder på att äta hela frukter, grönsaker […], alla rika på mängder av antioxidanter och deras kofaktorer ger skydd mot många de sjukdomar som förknippas med åldrandet”.

Det viktiga är att det är hela grönsaker och frukter, då får man i sig den komplexa myriad av vitaminer, mineraler och kofaktorer som fungerar i synergi med varandra. Dessutom får som sagt i sig fiber. I programmet var det en person som testades. Hur ser det ut om man testar antioxidantnivåer i en riktig studie? En randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie som publicerades i The Journal of the American College of Nutrition där målet var att undersöka huruvida en drink berikad med viktiga vitaminer och mineraler kan förbättra biokemiska statusen av enzymatiska och icke-enzymatiska antioxidanter hos sköra äldre människor. Resultatet var att komplement med en berikad dryck kan höja plasmanivåerna av enzymatiska och icke-enzymatiska antioxidanter hos sköra äldre personer. Är det bra då? Om man exponeras för mycket fria radikaler behöver man mer antioxidanter. Om man exponeras för ett litet antal fria radikaler behöver man färre antioxidanter. Det bästa man kan göra är att se till att kroppens egna antioxidantsystem fungerar optimalt. Hur gör man det? Ät bra hälsosam mat som jag beskriver i PXP – Ditt bästa jag och stötta med bra kosttillskott som baseras på mat, inte syntetiska isolerade varianter.

I programmet menar en forskare att kosttillskott är helt onödigt och att en del kan öka risken för sjukdomar ex. lungcancer. Jag anser givetvis inte att det är onödigt med tanke på denna fakta. Däremot kan jag lova att i stort sett varenda studie som har gjorts görs på syntetiska isolerade kosttillskott som dessutom troligtvis är av mycket låg kvalitet. Det gör all skillnad i världen. Att äta en ekologisk färskt äpple är inte ohälsosamt men att äta ett besprutat mögligt äpple kommer att skapa ohälsa. Båda är äpplen men kommer att ge helt olika svar i kroppen. Det är samma för kosttillskott. En syntetisk isolerad form av exempelvis E-vitamin (dl-alfatokoferol) kommer troligtvis att öka risken för prostatacancer medan ett whole food-kosttillskott av E-vitamin (d-alfa, beta, gamma, delta tokoferol + d-alfa, beta, gamma, delta tokotrienol) tvärtom minskar risken. Båda är E-vitamin på burkens etikett men kommer att ge helt olika svar i kroppen. Transbetakaroten ökar risken för lungcancer men det gör inte hela karotenoidkomplexet. Detta missar programmet helt och hållet och detta är nyckeln till att förstå skillnaden på kosttillskott och kosttillskott.

Jag vill även citera forskaren Jim Griffiths på Council for Responsible Nutrition (CRN) i USA: ”När referensvärden är för låga ger det felaktig information om att konsumenten kan få alla näringsämnen de behöver från mat – det är helt enkelt inte realistiskt.” Varför säger han så? Det beror på tre faktorer:

  1. Vi äter inte så sunt som vi tror att vi gör. 15 % av kaloriintaget kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Endast 20 % av befolkningen äter 500 gram frukt och grönt per dag och endast 30 % äter fisk två gånger per vecka.
  2. Dagens livsmedel är mer näringsfattiga på grund av konstgödsling bland annat: Professor John Crawford är en internationellt erkänd forskare inom jord, växtnäring och mikroorganismer. Han skriver på bloggen World Economic Forum: ”En grov beräkning av den grad av förstöring av [mat]jorden som pågår i dag tyder på att vi har matjord kvar för cirka 60 år. Ungefär 40 procent av den jord som används för jordbruk runt om i världen klassas som antingen förstörd eller allvarligt försämrad. Det senare innebär att 70 procent av matjorden […] är borta. Odlingsmetoder som stjäl kol från jorden och gör jorden mindre robust samt mer näringsfattig leder till att [mat]jorden försvinner 10 till 40 gånger snabbare än vad jorden klarar av för att återhämta sig. Även den välskötta jordbruksmarken i Europa håller på att gå förlorad i en ohållbar takt.” Fokus har varit på att utveckla högavkastningsgrödor som kan överleva i sämre matjord. John Crawford konstaterar att om näringsämnena inte finns i jorden, finns de inte heller i vår mat. Sedan 1950-talet har USA genom det industriella jordbruket mer än fördubblat sin vete-, soja- och majsavkastning utan att mer landareal har förbrukats. Det industriella jordbruket och dess höga avkastning har möjliggjorts med hjälp av billigt oljebaserat bränsle, konstgödsel och bekämpningsmedel. Emellertid har det moderna jordbruket stor skadeverkan på luft, grundvatten, jord och biologisk mångfald. Större delen av världens spannmålsproduktion sker i monokulturer som minskar näringsinnehållet i grödorna och leder till att matjorden försvinner. En av de största studierna på området visar hur innehållet av en del näringsämnen har minskat i olika grödor mellan 1950 och 1999. Författarna till studien drar slutsatsen att den minskade näringshalten i växterna lättast förklaras av den kompromiss som skett mellan avkastning och näringsinnehåll. En annan undersökning visar hur mineralinnehållet i 20 grönsaker och 20 frukter minskat mellan 1930 och 1980. Vi får större avkastning per hektar och grödorna växer snabbare, men priset vi får betala för det är lägre näringstäthet. (Observera att grönsaker och frukter fortfarande har hög näringstäthet relativt sett.) Livsmedelsproduktionen måste öka med 70 procent för att kunna mätta all jordens befolkning år 2050 enligt rapporten State of the World 2012: Moving Toward Sustainable Prosperity från World Watch Institute. Hur ska vi få den ekvationen att gå ihop tillsammans med ett hållbart jordbruk och en hälsosam framtid för den enskilde individen, djur och natur? Svaret på den frågan ligger emellertid utanför den här texten.
  3. Fler personer än någonsin tidigare har obalans i tarmfloran. Det finns exempelvis ökade bevis för att tarmfloran ingår i patogenesen för inflammatoriska tarmsjukdomar. Obalans i tarmfloran innebär att näringsintaget blir nedsatt.

 

Bästa drycken för vätskebalansen

I programmet jämförs fyra drycker för att se vilken som är bäst för att bibehålla en god vätskebalans: vatten, kaffe, mjölk och juice. Det visar sig att proteinet i mjölk gör att mest vätska kvarhålls eftersom den förs ut till cirkulationen långsammare samt mjölkens innehåll av natrium och kalium gör att vätska kvarhålls.

Min kommentar: Drick vatten. Drick inte komjölk. Du är inte en kalv. Vatten har under hela mänsklighetens evolution fungerat utmärkt för att bibehålla en god vätskebalans.

 

Detox-diet

I programmet testar en grupp med tre personer en så kallad detox-diet och en annan grupp med tre personer vad man i programmet kallar ”en naturligt sund kost” under en vecka. Olika värden mäts. Detoxdieten innehåller bland annat råa eller ångkokta grönsaker som exempelvis rå zucchini, en portion råris eller quinoa om dagen, fullkornsbröd, kokosvatten, detox-te, hett vatten med lönnsirap och cayennepeppar, ångkokt fisk varannan dag. Detox-dieten visar sig vara sämre när ett antal hälsoparametrar testas.

Min kommentar: Kroppen klarar normalt själv av att detoxa om man äter sunt och inte tillför nya gifter; vad som är sunt är däremot olika för olika personer. Det grundläggande problemet med detoxen i programmet var emellertid att kosten som detoxdeltagarna fick var katastrofalt dålig för alla genotyper enligt mig. Oavsett vilket DNA man har och vilket habitat man befinner sig i var detox-dieten i programmet inte sund överhuvudtaget. Jag vågar påstå att den innehöll många och stor mängd av skadliga lektiner, ökar leaky gut, försämrar tarmflorans balans, är bristande när det gäller flera viktiga fettlösliga vitaminer samt även viktiga fettsyror. Det var helt förväntat att detox-dieten inte skulle fungera. Programmet gjorde egentligen inget fel och jag tror i ärlighetens namn att den som skapat detox-dieten för det här programmet trodde att den skulle vara hälsosam. Det var den som sagt inte, tvärtom. Om man vill stötta leverns fas-I och fas-II avgiftning finns det bra medel för det men det kompenserar aldrig dålig kost.

 

Sammanfattning

Det här var inte ett bra program. Jag hade inte förväntat mig mycket men detta var sämre än vad hade kunnat föreställa mig. Du tjänar mer på att ta en promenad i naturen än att titta på detta program om du vill förbättra din hälsa.


Referenser

J Hum Evol. 2014 Dec;77:99-106. doi: 10.1016/j.jhevol.2014.02.017. Epub 2014 Apr 26. Docosahexaenoic acid and human brain development: evidence that a dietary supply is needed for optimal development. Brenna JT1, Carlson SE2.

J Am Coll Nutr. 2003 Jun;22(3):232-8. Biochemical antioxidant levels respond to supplementation with an enriched drink in frail elderly people. Wouters-Wesseling W1, Wagenaar LW, de Groot LC, Bindels JG, van Staveren WA.

CRN Applauds Codex Alimentarius Commission’s Revised Nutrient Reference Values as Science-Based—Association further agrees with decision to reevaluate low values for vitamin E [Internet: http://www.crnusa.org/newsroom/crn-applauds-codex-alimentarius-commissions-revised-nutrient-reference-values-science]

J Am Coll Nutr. 2015;34(2):126-34. doi: 10.1080/07315724.2014.901196. Epub 2015 Jan 7. Comparison of prevalence of inadequate nutrient intake based on body weight status of adults in the United States: an analysis of NHANES 2001-2008. Agarwal S1, Reider C, Brooks JR, Fulgoni VL 3rd.

Riksmaten – vuxna 2010–11, Livsmedelsverket 2012.

What if Soil Runs Out? World Economic Forum blogg [Internet] http://forumblog.org/2012/12/what-if-soil-runs-out/

Tyler Miller, Richard Brewer, Scott Spoolman. Environmental Science: Problems, Connections and Solutions. Belmont: Thomson Learning; 2008.

Poisoned Field: Glyphosate, the Underrated Risk? [Internet: http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2016/12/24/poisoned-field-glyphosate-underrated-risk.aspx?]

Robert B. Northrop, Anne N. Connor. Ecological Sustainability: Understanding Complex Issues. Boca Raton: CRC Press; 2013.

Eric Lichtfouse (ed.), Mireille Navarrete (ed.), Philippe Debaeke (ed.), Souchere Véronique (ed.). Sustainable Agriculture, volym 1. New York: Springer Science + Business Media; 2009.

Davis DR, Epp MD, Riordan HD. Changes in USDA food composition data for 43 garden crops, 1950 to 1999. The Journal of the American College of Nutrition. 2004 Dec;23(6):669-82.

Anne-Marie Mayer. Historical changes in the mineral content of fruits and vegetables”, British Food Journal, 1997. Vol. 99 Iss: 6, pp.207 – 211.

State of the World 2012: Moving Toward Sustainable Prosperity. Washington: World Watch Institute; 2012.

Microb Ecol Health Dis. 2015; 26: 10.3402/mehd.v26.26191. Published online 2015 Feb 2. doi: 10.3402/mehd.v26.26191 PMCID: PMC4315779 Dysbiosis of the gut microbiota in disease Simon Carding,1,2 Kristin Verbeke,3 Daniel T. Vipond,1,2 Bernard M. Corfe,4,5,* and Lauren J. Owen6

Comment(6)

  1. En liten fråga, varför är linfrö bättre än chiafrön?
    Äter inte frö annars, med jag tar lite chiafrön för att få i mig fibrer. Äter paleokost och jag tycker det är svårt med fibrer. Äter mycket grönsaker och bär.

  2. Hej! Tack för ditt svar. Om de äts hela vilket man gör, tar kroppen upp några lektiner då?
    Har beställt din bok och ser framemot att läsa den.

    1. Hej Cavewoman,

      Chia som inte tuggas borde bidra till färre skadliga lektiner och det är inte lika illa som bönor och sädesslag vågar jag påstå. Har man inflammationer i kroppen hade jag personligen avstått.

      Lycka till!
      Patrick.

      PS. Återkom gärna med kommentarer om boken. 🙂

  3. Hej, jag hänger inte riktigt med i varför frukt smoothies inte är nyttiga? Frukterna innehåller ju många vitaminer och borde vara nyttiga för oss…

    1. Hej Carina,

      Tack för din kommentar. Frukt innehåller mycket som är nyttigt, bland annat vitaminer, mineraler, fiber och fytonäringsämnen. När man gör smoothies kan man förändra fiberinnehållet och mikronäringsämnesinnehållet både till det sämre och till det bättre. Anledningen till att jag rekommenderar att man hellre bör äta hel frukt är att min erfarenhet är att det är lätt att få i sig (för) mycket frukt på oerhört kort tid om man dricker smoothies. Jag tror (endast hypotes) även att man inte ska vräka i sig stora mängder frukt, via smoothies framförallt, året om om man bor på nordliga breddgrader. Det är få frukter som naturligt är i säsong 12 månader per år vad jag känner till. Frukt är nyttigt men glöm inte grönsakerna.

      Lycka till,
      Patrick

LEAVE YOUR COMMENT

Your email address will not be published. Required fields are marked *