Home GRAVID, AMNING & BARN VARFÖR GER JAG MINA BARN KOSTTILLSKOTT?
VARFÖR GER JAG MINA BARN KOSTTILLSKOTT?

VARFÖR GER JAG MINA BARN KOSTTILLSKOTT?

5

Näring ska först och främst komma från riktig mat

Barn ska först och främst erhålla näring från riktig mat. Mikronäringsämnen, makronäringsämnen, fytokemikalier och kofaktorer i näringsrik och väl sammansatt mat utgör grunden för att flera viktiga biologiska funktioner i kroppen kan fungera som de ska. Det är få personer som argumenterar emot detta. Varför ger jag då mina barn kosttillskott?

Låt mig först ge dig en kort bakgrund innan vi går vidare och tittar på forskningen. Jag har hittills inte träffat på en enda familj som satsar mer tid och pengar på mat än vad vi gör. Ekologiska råvaror av absolut högsta kvalitet är synnerligen viktigt för oss och vi vill gärna att kvalitetstänkandet när det gäller råvaror och livsmedel går i arv till våra tre barn; jag är angelägen om att de lär sig uppskatta riktig mat, lagad från riktigt fina råvaror. De behöver inte bli gourmeter, inte heller kunna rabbla Brillat-Savarins Smakens Fysiologi eller få glädjetårar i ögonen när ett ostrons smaker exploderar i en smaksymfoni i munnen. Det handlar inte alls om detta, utan om att det ska sitta i ryggmärgen att man inte köper den billigaste kycklingen vars uppväxtförhållande har varit fruktansvärt, vars kött innehåller ämnen som inte ska finnas i bra mat och ur ett smakperspektiv är värre än en vätskefylld svampartad skosula men som kan ätas tack vare en billig grillkrydda fylld med smakförstärkare och socker. Det handlar om att de inte ska välja ”vanliga” bananer för att spara några kronor när det finns ekologiska alternativ för vilka bananodlarna och deras barn förhoppningsvis inte utvecklar sjukdomar på grund att de slipper exponeras för fruktansvärt giftiga bekämpningsmedel. Det handlar också om näringstatus: ekologisk mat innehåller signifikant mer antioxidanter. Det slår en metaanalys av 343 referentgranskade studier fast.

Hur äter barn? 

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida:

”Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor visar att barn äter alldeles för mycket feta, sockerrika men näringsfattiga livsmedel. Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel. Om barnet ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket sådan mat.”

I den stora rapport, Riksmaten 2003, som Livsmedelsverket sammanställer framgår följande oroande statistik (Nästa rapport gällande barns matvanor ska sammanställas 2016/2017):

  • Barn mellan 4–10 år äter hälften så mycket frukt och grönt i jämförelse med vad som rekommenderas.
  • Barn får i sig betydligt mer raffinerat socker än vad man kan tro.
  • Ungefär 25 procent av barnens dagliga energi kommer från livsmedel som godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk.
  • Barn får i sig för lite omega 3-fettsyror. 4-åringar får i sig i genomsnitt 0,14 g EPA och DHA/dag. Motsvarande siffra för elever i årskurs två och fem är 0,16 mg EPA och DHA/dag. [Det är cirka 4–5 gånger mindre än vad som rekommenderas per dag. Märk väl att DHA (Dokosahexaensyra) är den långkedjiga omega 3-fettsyra som alla cellmembran behöver, såväl cellen som mitokondriens inre och yttre membran. Forskning visar att ungdomar som får i sig för lite DHA uppvisar mer aggression än dem som får tillskott av denna fettsyra. Läs mer om denna viktiga fettsyra i rutan nedan]

Studier gjorda på amerikanska barn visar att de får i sig otillräckliga nivåer av vitaminer och mineraler som exempelvis folat (folsyra), A-vitamin, D-vitamin, E-vitamin, järn, zink, magnesium och kalcium.

Jag har redan skrivit om den stora studie som gjorts på europeiska ungdomar 2012 som visar att 80 % hade suboptimala nivåer av D-vitamin och då ska man komma ihåg att världsberömda och riktigt duktiga forskare anser att D-vitamin är ett av världens viktigaste näringsämnen för hälsan.

Inte mina barn?

Detta gäller givetvis inte mina barn, de får i sig alla näringsämnen via kosten, eller? Som jag skrev ovan har jag inte träffat någon familjs hittills som har finare och mer hälsosamma råvaror och livsmedel i sitt hem än vi. Det kan låta förmätet men jag har verkligen inte det. Trots det känner jag igen mig i ovanstående vilket beror på att barn formas av den dystra verkligheten: mat får inte kosta för mycket i offentliga sammanhang samt att alldeles för få förstår den enorma påverkan som mat har för barns utveckling, kognitiva förmåga och psykosociala förmåga. Dessvärre har våra barn, liksom alla andra barn som går på förskolan/skolan, drabbats av processade livsmedel av mindre bra kvalitet och då går våra barn ändå på en mycket bra förskola och skola. Processade livsmedel är framtagna för att hjärnan ska uppleva dem som oemotståndliga. Michael Moss som har skrivit boken ”Salt Sugar Fat: How the Food Giants Hooked Us” säger i en intervju till CBC News:

Jag spenderade tid med de bästa forskarna på de största livsmedelsföretagen […] och det är otroligt hur mycket matematik, forskning, regressionsanalys och energi de använder för att finna den perfekta mängden salt, socker och fett i deras produkter för att vi ska känna lycka och för att deras produkter ska sälja som smör och för att vi ska köpa mer och äta mer […]

Bill Bradley, tidigare hög chef vid ett mycket stort livsmedelsföretag, kunde inte längre stå för det han gjorde. Han valde att gå ut i pressen:

Jag beslutade att slutligen tala ut i hopp om att bidra till en ökad medvetenhet i frågan. […] Vad vi äter och dricker från dessa stora mat- och dryckesföretag är inte speciellt bra för oss. […] Dessa produkter är utformade för att man ska komma tillbaka och äta mer och mer och mer.

Det här är givetvis inte förvånande och troligtvis något som de flesta känner till.

Det är svårt att slå något som ”lurar” hjärnan. Visst kan man säga nej till allt man anser vara ohälsosamt men det är en strid som måste genomföras strategiskt. Vi har valt våra strider och vissa livsmedel har vi inte hemma men det är svårt att göra så med alla livsmedel som man anser vara ohälsosamma eller som “förstör” utveckling av smaklökarna. Även vi serverar pannkakor, visserligen ekologiska och glutenfria, men de är inte speciellt näringsrika för det. Våra barn får ekologisk sylt utan socker till pannkakorna men det är fortfarande gradskillnader, inte artskillnader. Om man ser till näringen skulle de må betydligt bättre av fisk/skaldjur med grönsaker och sötpotatis än ekologiska glutenfria pannkakor med ekologisk sylt utan socker. Visserligen får de inte den här typen av mat varje dag men det är fler tillfällen än vad man kan tro som inte bjuder på den näring ett växande barn behöver, framförallt ett växande barns hjärna. Det är kalas på helgen där de äter godis, tårta, kakor, vanliga våfflor med sprutgrädde och vanlig sylt. Det är fiskdamm med godis. En kompis har med sig Festis eller liknande på skolutflykter. Det serveras tomatsoppa med pasta till lunch i förskolan/skolan och så vidare. Det är inte få tillfällen, eller bara “då och då”, det är vid flera tillfällen och regelbundet som barnen får suboptimal näring eller som Livsmedelsverket skriver: “Ungefär 25 procent av barnens dagliga energi kommer från livsmedel som godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk.” Det är på tok för mycket och då är inte makaroner, tomatsoppa, köpeköttbullar med socker osv. inräknat.

Barnen kanske inte vill inte ha den där middagen gjord på ekologisk gräsuppfödd högrev i lergryta som fått stå hela dagen på låg temperatur i ugnen eftersom de fick färdigköttbullar med ketchup till lunch på förskolan/skolan och ”det är myyyycket godare”. Vi har idag ketchup hemma och trots att den är ekologisk och bättre än de vanliga ekologiska varianterna (Den är sötad med rissirap (ingen fruktos, endast glukos) vilket inte har samma negativa påverkan på ett barns lever som vanligt socker) så är det fortfarande ett livsmedel som jag hade önskat att mina barn inte åt. Jag är förälder och kan givetvis bestämma själv vilka livsmedel jag ska ha hemma. Jag tror emellertid att utanförskapet som det innebär att inte ha några livsmedel som kompisarna har, är värre på sikt samt att dagliga strider urholkar förmågan till samarbete. Visst kan jag vinna dessa strider som förälder men det lär inte barn att samarbeta. Jag tror att varenda förälder känner igen sig i detta. Ergo, barn äter inte så näringsrik mat som de borde. Nästa komponent i ekvationen är att livsmedel eventuellt är mer näringsfattiga än tidigare.

En av de största studierna på området visar hur innehållet av en del näringsämnen har minskat i olika grödor mellan 1950 och 1999. Författarna till studien drar slutsatsen att den minskade näringshalten i växterna lättast förklaras av den kompromiss som skett mellan avkastning och näringsinnehåll. En annan undersökning visar hur mineralinnehållet i 20 grönsaker och 20 frukter minskat mellan 1930 och 1980. Vi får större avkastning per hektar och grödorna växer snabbare, men priset vi får betala för det är lägre näringstäthet. (Observera att grönsaker och frukter fortfarande har hög näringstäthet och att det är två studier.)

Med andra ord så vet jag att våra barn får suboptimal näring och forskningen visar även att så är fallet dessvärre. Därför ger jag mina barn kosttillskott. Det tog mig dock flera år att finna den kvalitet när det gäller kosttillskott som jag kände att jag kunde tänka mig att ge mina barn. Idag får de:

Ovanstående finns som paket här.

Jag vet inte om det är orsaken till att en förskolepedagog sa ”Er dotter är inte lika ofta sjuk som de andra barnen.”

Barn, näring och våld

En mycket berömd studie gjord på barn och ungdomar mellan 17–21 år som satt på Aylesbury Young Offenders Institution, ett hem för barn och ungdomar som sitter på långtidsstraff för svårare brott som mord osv, publicerades 2002 i British Journal of Psychiatry. Det här var en dubbelblind, placebokontrollerad randomiserad studie, alltså en studie av högsta kvalitet. En grupp fick tillskott av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror, däribland omega 3-fettsyran DHA som jag skriver om. Gruppen som fick tillskotten begick 37 procent färre våldsbrott. Det är visserligen många faktorer som påverkar en persons beteende men den högsta inspektören i Storbritannien, Her Majesty’s Chief Inspector of Prisons, säger i en intervju:

Jag är absolut övertygad om att det finns en direkt koppling mellan kost och antisocialt beteende, både i så motto att dåligt kost skapar dåligt beteende och att bra kost motverkar det.

Jag undrar vad som skulle hända om vi gav våra ungdomar på ungdomsanstalter och i fängelse en riktigt bra kost samt kosttillskott i kombination med psykologiskt stöd? Jag tror absolut att samhället skulle tjäna på det.

I sin artikel: Omega-3, junk food and the link between violence and what we eat, skriver The Guardian:

Det finns också belägg för att brister på DHA/EPA under perioder när hjärnan utvecklas snabbt – i livmodern, under de första fem levnadsåren och i puberteten – kan påverka [hjärnans] arkitektur permanent. Djurstudier har visat att de djur som berövas omega 3-fettsyror i två generationer får avkomma som inte kan frigöra dopamin och serotonin effektivt. Förlängningen av allt detta är att om barn får låg dopamin som en följd av brister i sin egen eller sin mors kost, kan de inte uppleva belöning på samma sätt och att de inte kan lära av belöning och bestraffning. Om deras serotoninnivåerna är låga, de kan inte hindra sina impulser eller reglera sina känslomässiga reaktioner.

I en studie som publicerades i februari 2016 i den vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition skriver man omega-3 fettsyror spelar en central roll för hjärncellernas tillväxt och utvecklingen av den mänskliga hjärnan samt att barn som åt fisk två gånger per vecka varav ett inkluderade fet fisk hade lägre risk för emotionella besvär och beteendestörningar i jämförelse med barn som inte åt fisk två gånger per vecka. Visst vill jag att våra barn ska äta fet och bra fisk flera gånger per vecka (inte odlad lax utan ansjovis och sardiner) men det är oerhört svårt att få dem att göra det. Skaldjur är ännu bättre men våra barn har ännu inte lärt sig att uppskatta skaldjur. Tillskott av icke-uppkoncentrerad fiskolja av högsta kvalitet som Eskimo-3 blir därför ett alternativ.

Man kan aldrig veta vad som händer med ens barn och god näring är ingen garanti för deras lycka. Barn behöver givetvis otroligt mycket mer förutom fullgod näring: kärlek, respekt, lära sig förlåta, be om ursäkt, uttrycka sina känslor, lära sig lyssna på andra osv men det ena utesluter inte det andra och om man inte förstår att ett barns näringsintag kommer att påverka dess hjärna, dvs emotionella och kognitiva funktioner då har man givit barnet en riktigt onödig uppförsbacke som han eller hon kanske aldrig orkar ta sig upp för.

Dokosahexaensyra (DHA)
DHA är den dominerande fleromättade omega 3- fettsyran som finns i hjärnan. Den kan påverka neurologisk funktion genom att modulera signaltransduktionsvägar [en liten signal förstärks så att en stor metabol förändring kan ske i cellen], neurotransmission [frigörande av signalsubstanser mellan nervceller], neurogenes [nybildning av nervceller], myelinbildning [myelin får nervimpulser att gå snabbare och skyddar även nervfiber], membranreceptorfunktion, synaptisk plasticitet [nervcellers förmåga att anpassa sig till signalsubstanser], neuroinflammation, membranintegritet och membranorganisation. DHA ackumuleras snabbt i hjärnan under graviditeten och den tidiga barndomen och tillgången på DHA via överföring från moderns förråd påverkar graden av inkorporering av DHA i neurala vävnader. Konsumtionen av DHA leder till många positiva fysiologiska och beteendemässiga effekter, inklusive kognition. Avancerad kognitiv funktion är unikt mänsklig och en optimal utveckling av kognitiva förmågor har djupgående effekter på livskvalitet, produktivitet och utveckling av samhället i stort. Dock saknar den moderna kosten normalt väsentliga mängder av DHA.

Observera att vi inte kan bilda vare sig omega 6 eller omega 3, två essentiella fettsyror som vi måste få i oss via kost eller kosttillskott. Omega 6 får vi snarare i oss för mycket av vilket inte kan sägas om omega 3.

Weiser MJ, Butt CM, Mohajeri MH.Docosahexaenoic Acid and Cognition throughout Nutrients. 2016 Feb 17;8(2).

Referenser

Baranski M et al. “Higher antioxidant and lower cadmium concentrations and lower incidence of pesticide residues in organically grown crops: a systematic literature review and meta-analyses”. The British Journal of Nutrition 15 july 2014.

Livsmedelsverket. Barn 2-17 år. [Internet: http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/barn-2-18-ar/]

Kuratko CN, Barrett EC, Nelson EB, Salem N Jr.The relationship of docosahexaenoic acid (DHA) with learning and behavior in healthy children: a review. Nutrients. 2013 Jul 19;5(7):2777-810.

Lino M, Gerrior SA, Basiotis P, Anand RS. Report card on the diet quality of children. Fam Econ Nutr Rev 1999;12(3&4):78-80. 9.

Gleason P, Suitor C. Children’s diets in the mid-1990s: dietary intake and its relationship with school meal participation. Special nutrition programs; report no. CN-01-CD1. Alexandria, VA: US Department of Agriculture, Food and Nutrition Service; 2001.

Munoz K, Krebs-Smith S, Ballard-Barbash R, Cleveland L. Food intakes of US children and adolescents compared with recommendations. Pediatrics 1997;100(3):323-329. 11.

Fox MK, Crepinsek P, Connor P, Battaglia M. School Nutrition Dietary Assessment Study-II: summary of findings. Alexandria, VA: US Department of Agriculture, Food and Nutrition Service, Office of Analysis, Nutrition and Evaluation 2001

The Guardian, Omega-3, junk food and the link between violence and what we eat. [Internet: http://www.theguardian.com/politics/2006/oct/17/prisonsandprobation.ukcrime]

Davis DR, Epp MD, Riordan HD. Changes in USDA food composition data for 43 garden crops, 1950 to 1999. The Journal of the American College of Nutrition. 2004 Dec;23(6):669-82.

Anne-Marie Mayer. Historical changes in the mineral content of fruits and vegetables”, British Food Journal, 1997. Vol. 99 Iss: 6, pp.207 – 211.

Gispert-Llaurado M, Perez-Garcia M, Escribano J, Closa-Monasterolo R, Luque V, Grote V et al. Fish consumption in mid-childhood and its relationship to neuropsychological outcomes measured in 7-9 year old children using a NUTRIMENTHE neuropsychological battery. Clin Nutr. 2016 Feb 23.  [Epub ahead of print] EU Childhood Obesity Trial (CHOP) Study Group; NUHEAL Study Group.

Hamazaki T, Sawazaki S, Itomura M, Asaoka E, Nagao Y, Nishimura N et al.The effect of docosahexaenoic acid on aggression in young adults. A placebo-controlled double-blind study. Clin Invest. 1996 Feb 15;97(4):1129-33.

Gesch CB, Hammond SM, Hampson SE, Eves A, Crowder MJ.Influence of supplementary vitamins, minerals and essential fatty acids on the antisocial behaviour of youngadult prisoners. Randomised, placebo-controlled trial. Br J Psychiatry. 2002 Jul;181:22-8.

Comment(5)

  1. Tack för snabbt svar! Ska kolla in ditt tips! Verkar kanon. Antar att man kan mosa multivitsmins-tabletten och på så sätt få i den i min 15 månaders genom att strö den i maten. ?

    /Magnus

LEAVE YOUR COMMENT

Your email address will not be published. Required fields are marked *