Home KOST & NÄRING RIS & ARSENIK – TIPS FÖR REDUCERA
RIS & ARSENIK – TIPS FÖR REDUCERA

RIS & ARSENIK – TIPS FÖR REDUCERA

0

VAD ÄR ARSENIK OCH VAR FINNS DET?

Arsenik är en tungmetall som förekommer naturligt i vatten och jordskorpan. Den finns i två former: organisk och oorganisk. Den oorganiska anses vara den giftigare formen. Människans behov av arsenik är inte helt fastställt, men det är sannolikt mycket litet. Doser mellan 12–25 μg arsenik per dag har föreslagits. Doserna är emellertid härledda från djurstudier som gjordes i början av 1990-talet. Det finns inget rekommenderat dagligt intag för arsenik men en sak som vi vet är att för högt intag av arsenik är förenat med mycket allvarliga hälsoproblem. Arsenik förhindrar även upptaget av selen och är därtill goitrogent – det undertrycker sköldkörtelns funktion genom att det förhindrar upptaget av jod. Fisk, ostron, skaldjur, alger (framför allt havsalgen hijiki) och risprodukter är livsmedel som kan innehålla mycket arsenik. Dessvärre kan människan få i sig för stora mängder arsenik via livsmedel men även via dricksvatten. Arsenikkontaminerat grundvatten är ett utbrett problem i världen. Tungmetallen kommer oftast från icke-naturliga källor som bekämpningsmedel och tillverkningsindustrin.

RIS OCH ARSENIK

Större delen av allt ris odlas anaerobt, det vill säga i vattendränkta fält. Dessvärre främjar den typen av odling ansamling av arsenik i riskornet, speciellt om vattnet är förorenat med arsenik (det finns ju även arsenik naturligt bundet i marken). Om man använder sprinklersystem i stället för vattendränkta fält minskar ansamlingen av arsenik, men i stället ökar kadmiumhalten i riset. Mangan och kadmium tävlar om samma transportsystem i risplantan. Mangan är inte rikligt förekommande i jorden och om ris odlas på jordar som förgiftats med kadmium från industrin kommer risplantan att ta upp mer kadmium. År 2013 rapporterade kinesiska myndigheter att 44 procent av riset från Guangdongprovinsen hade för hög kadmiumhalt. Mest arsenik finns i risets skal (kli) och grodd, vilket innebär att riskorn som odlas under samma förhållanden kommer att innehålla olika mycket arsenik beroende på om det är fullkorn (mer arsenik) eller polerat ris, så kallat vitt ris (mindre arsenik). Tyvärr innehåller även ekologiskt ris arsenik. Gränsvärdena för oorganiskt arsenik risprodukter inom EU är sedan den 1 januari 2016:

  • Ej ångbehandlat, slipat ris (polerat eller vitt ris): 0,20 mg (200 μg) arsenik/kg ris
  • Ångbehandlat ris och råris 0,25 mg (250 μg) arsenik/kg ris
  • Riskakor, risrån, riskex och mjuka riskakor 0,30 mg (300 μg) arsenik/kg ris
  • Ris för framställning av livsmedel för spädbarn och småbarn: 0,10 mg  (100 μg) arsenik/kg ris

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) skriver i rapporten Scientific Opinion on Arsenic in Food att högkonsumenter av ris i Europa bedöms ha en daglig exponering av oorganiskt arsenik på ca 1 μg/kg kroppsvikt via kosten. Högkonsumenter av algbaserade produkter bedöms ha en daglig exponering av oorganisk arsenik på ca 4 μg/kg kroppsvikt. År 2012 och 2013 tog amerikanska livsmedelsverket U.S. Food and Drug Administration (FDA) 1 300 prover från olika rissorter samt risbaserade produkter. Medellånga riskorn innehöll i genomsnitt 3,6 μg oorganiskt arsenik per på 45 gram torrvikt ris (45 gram torrvikt ris motsvarar 140 gram kokt ris.) Motsvarande siffra för fullkornsris var 7,2 μg per 45 gram ris. FDA kom fram till att proverna innehöll så låga doser oorganiskt arsenik att de inte har några direkta eller kortsiktiga konsekvenser för hälsan. Emellertid vet man inte vad de långsiktiga konsekvenserna är, varför det är klokt att inte äta ris eller risbaserade produkter varje dag. En annan studie gjord på 46 olika risprov från Bangladesh visade ett genomsnittligt arsenikinnehåll på 16,11 μg oorganisk arsenik i motsvarande 45 gram torrvikt ris. En del risprover från Bangladesh innehöll ända upp till 49,95 μg oorganisk arsenik per 45 gram (torrvikt) ris. Det kan vara värt att fundera på hur man kan minska arsenikintaget om man äter mycket ris eller risbaserade livsmedel.

MINSKA INTAGET AV ARSENIK

  • Ät inte ris eller risbaserade livsmedel varje dag. Variera med andra stärkelsekällor.
  • Välj polerat ris, så kallat vitt ris, i stället för fullkornsris.
  • Skölj riset noggrant. Det kan minska arsenikinnehållet avsevärt.
  • Koka riset i rikligt med rent vatten: 1 del ris till 6 delar vatten.
  • Gravida, ammande, bebisar och små barn ska vara extra försiktiga med livsmedel som innehåller ris.
  • Undvik risdrycker helt.
  • Forskning visar att tillskott av 800 mcg folsyra (folat) signifikantreducerar arseniknivåerna  i blodet.

Allt ris från Saltå Kvarn kommer från Italien och analyser visar att deras olika rissorterna innehåller mellan 0,08 – 0,088 mg oorganisk arsenik per kilo ris.


Referenser

Diane Gilbert-Diamond, Kathryn L. Cottingham, Joann F. Gruber, Tracy Punshon, Vicki Sayarath, A. Jay Gandolfi. Rice consumption contributes to arsenic exposure in US women. Proceedings of the National Academy of Sciences. Dec 20, 2011; 108(51): 20656–20660.

Uthus EO. Evidence for arsenic essentiality. Environmental Geochemistry and Health 1992 Jun;14(2):55-8.

Uthus EO, Nielsen FH. Determination of the possible requirement and reference dose levels for arsenic in humans. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. 1993;19 Suppl 1:137-8.

Ishimaru Y, Takahashi R, Bashir K, Shimo H, Senoura T, Sugimoto K et al. Characterizing the role of rice NRAMP5 in Manganese, Iron and Cadmium Transport. Scientific Reports. 2012;2:286.

Ahuja S (ed.). Food, Energy, and Water: The Chemistry Connection. Elsevier: Amsterdam; 2015.

National Research Council. Dietary Reference Intakes for Vitamin A, Vitamin K, Arsenic, Boron, Chromium, Copper, Iodine, Iron, Manganese, Molybdenum, Nickel, Silicon, Vanadium, and Zinc. Washington, DC: The National Academies Press; 2001.

Scientific Opinion on Arsenic in Food. EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM). European Food Safety Authority (EFSA), Parma, Italy. Published on 1 February 2010. [Internet] http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/1351.pdf

Andrew A. Meharg, Fang-Jie Zha. Arsenic & Rice. Springer New York: Science + Business Media; 2012.

Moreno-Jiménez E, Meharg AA, Smolders E, Manzano R, Becerra D, Sánchez-Llerena J. Sprinkler irrigation of rice fields reduces grain arsenic but enhances cadmium. Science of the Total Environment. 2014 Apr 14;485-486C:468-473.

Rahman MA, Hasegawa H, Rahman MM, Rahman MA, Miah MA. Accumulation of arsenic in tissues of rice plant (Oryza sativa L.) and its distribution in fractions of rice grain. Chemosphere. 2007 Oct;69(6):942-8.

Poletti J, Pozebon D, Barcellos de Fraga MV, Dressler VL, de Moraes DP. Toxic and micronutrient elements in organic, brown and polished rice in Brazil. Food Additives and Contaminants: Part B Surveillance. 2014 Mar;7(1):63-9.

Mandal BK, Suzuki KT. Arsenic round the world: a review. Talanta. 2002 Aug 16;58(1):201-35.

John B. Sullivan Jr., Gary R. Krieger. Clinical Environmental Health and Toxic Exposures. 2nd ed. Philadelphia: Lippincott, William & Wilkins; 2001

Sareen S. Gropper, Jack L. Smith. Advanced Nutrition and Human Metabolism. 5th ed. Belmont: Wadsworht, Cengage Learning; 2009.

China, Peoples Republic of FAIRS Product Specific Maximum Levels of Contaminants in Foods 2006. Global Agriculture Information Network Report No. CH6064. Butterworth J, Bugang W. United States Department of Agriculture Foreign Agricultural Service; 2005. [Internet]  http://www.fas.usda.gov/gainfiles/200608/146208660.pdf

U.S. Food and Drug Administration Analytical Results from Inorganic Arsenic in Rice and Rice Products Sampling September 2013 [Internet] http://www.fda.gov/downloads/Food/FoodborneIllnessContaminants/Metals/UCM352467.pdf

Smith NM, Lee R, Heitkemper DT, DeNicola Cafferky K, Haque A, Henderson AK. Inorganic arsenic in cooked rice and vegetables from Bangladeshi households. Science of the Total Environment. 2006 Nov 1;370(2-3):294-301.

Raab A, Baskaran C, Feldmann J, Meharg AA. Cooking rice in a high water to rice ratio reduces inorganic arsenic content. Journal of Environmental Monitoring. 2009 Jan;11(1):41-4.

Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 ändrad genom Kommissionens förordning (EU) 2015/1006

Gamble MV, Liu X, Slavkovich V, Pilsner JR, Ilievski V, Factor-Litvak P et al. Folic acid supplementation lowers blood arsenic. Am J Clin Nutr. 2007 Oct;86(4):1202-9.

Peters BA, Hall MN, Liu X, Parvez F, Sanchez TR, van Geen A et al. Folic Acid and Creatine as Therapeutic Approaches to Lower Blood Arsenic: A Randomized Controlled Trial. Environ Health Perspect. 2015 Dec;123(12):1294-301. doi: 10.1289/ehp.1409396. Epub 2015 May 15.

LEAVE YOUR COMMENT

Your email address will not be published. Required fields are marked *