Äntligen är det nya och viktiga numret av Näringsmedicinsk Tidskrift ute (Januari 2012, Nr.2, Årgång 17). För dig som är ny läsare av den här bloggen vill jag redogöra att jag sitter i redaktion för Näringsmedicinsk Tidskrift. Det är några få tidskrifter som jag tycker att alla som har ett intresse för kost, hälsa och livsstil bör läsa. Denna är en av dem. Låt inte namnet avskräcka; Näringsmedicinsk Tidskrift har lyckats med konststycket att hålla en perfekt nivå så att personer utan relevanta förkunskaper finner matnyttig information likväl som att läkare och annan vårdpersonal med intresse för näringsfysiologi och funktionsmedicin kommer att finna utmanande och relevanta artikar.
Detta nummer handlar om hjärtats hälsa. Det är flera mycket intressanta artiklar som alla lyfter fram olika delar av hjärtkärlproblematiken. Vetenskapsjournalisten Helene Sandström skriver mycket intressant om olika blodprover för hjärta och kärl och belyser även det synnerligen tänkvärda sambandet som Läkaren Allen Gaby lyfter fram: ärrvävnad i och kring hjärtområdet hos personer som dött av akut infarkt är identisk med ärrvävnad i hjärtat på grund av muskelförtvining hos djur. Varför fick djuren denna ärrvävnad i hjärtat? Jo, på grund av näringsbrister. Det tål att tänka på.
Medicine Doktor Olle Haglund skriver i artikeln Det viktiga L-arginin/kväveoxid/nitrit/nitrats-systemet om den betydelsefulla gasen kväveoxid (NO) vilken bland annat gör att blodkärl slappnar av vilket i sin tur får blodcirkulationen att öka, så kallad vasodilation. Per-Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi, skriver intressant om något som ligger mig varmt hjärtat, nämligen vinsten för både patienten samt för sjukvårdens plånbok om korrekt närings intas och i det här fallet kopplat till besvär med artärstelhet. Vidare får man läsa ett mycket intressant patientfall som visar på fantastiska förbättringar gällande två värden för artärstelhet: Pulse wave velocity (PWV) samt Augmentationsindex (AIX). PWV är en matematisk funktion som beror på bland annat på parametrerar som blodtrycksförändring, blodvolym, blodets tjockhet. PWV-värdet ger information om aortans stelhet och ju högre PWV-värde desto högre artärstelhet. AIX visar hur hårt motståndet är i perifera artärer framför allt, dvs motstånd mot vilket hjärtat måste pumpa. Motståndet i beror i sin tur mångt och mycket på hur skadade endotelet (cellerna som täcker blodkärlens insida) är. Ateroskleros eller åderförkalkning börjar ofta som endotelcellskador. Varför sker det? Primärt genom felaktigt näringsintag och kolesterol är inte boven i dramat vilket många fortfarande verkar tro. Läs socker, överskott av kolhydrater och fria radikaler. Både PWV och AIX är oberoende riskfaktorer för kardiovaskulär morbiditet (sjukdomstal) och mortalitet (dödstal). Hur fick nu patienten bättre värden i patientfallet? Jo, genom korrekt näringsintag och rätt kosttillskott.
Lina Åhlen, BSc i Nutritional Science skriver mycket intressant om världens viktigaste hormon: leptin. Jag har skrivit om det här. Lina gör en utmärkt redogörelse för leptinets verkan i kroppen och tar dessutom upp råden från två av mina absoluta favoriter inom nutrition/biokemi: Byron J Richards och Dr. Jack Kruse. Den här artikeln är ett måste för den som lider av övervikt, metabola besvär, diabetes, hormonella obalanser och givetvis hjärt-kärlbesvär för att nämna några få.
Näringsterapeuten Anna Tillberg tar ett helhetsgrepp och utreder mjölkens vara eller icke vara i en artikelserie som kommer att förekomma i flera nummer. Hon lyfter fram en mycket intressant och spännande hypotes som jag ser fram emot att läsa del två av.
Varför är det här numret av Näringsmedicinsk Tidskrift extra viktigt?
År 2011 dog mer än 17 miljoner människor i någon form av hjärt-kärlsjukdom vilket gör den till den dödligaste sjukdomen i världen. Bara i Sverige lider fler än en miljon av hjärt-kärlsjukdom och drygt 40 procent av alla dödsfall är relaterat till hjärt-kärlsjukdom. Det är en enorm förlust för samhället och bidrar dessutom till oerhört mycket lidande för individen och dennes närstående. Om man ser till Europa kostar hjärt-kärlsjukdom 192 miljarder euro per år. För att sätta det i perspektiv skulle den summan betala av Greklands budgetunderskott nästan nio gånger om för år 2011.
Karolinska Institutet grenomförde en studie år 2007 som visade att en sund kost kombinerat med att inte röka, se till att inte vara överviktig, gå 40 minuter per dag samt träna 1 timme per vecka minskar risken för hjärt-hjärtinfarkt med 92 procent. Det finns med andra ord mycket att göra för att reducera den sjukdom som skördar flest liv per år; 92 procent är för övrigt en oerhörd riskreduktion för faktorer som dessutom ligger inom ramen för enkel och billig egenvård. Det första jag hade gjort, om jag låg i riskgruppen, är att läsa detta nummer av Näringsmedicinsk Tidskrift och framförallt Lina Åhlens utmärkta artikel om Leptin. Lägg till motion och träning till de råd Lina tar upp i artikeln så vågar jag påstå att du uppnår dina 92 procents riskreduktion relativt snart.
PS. Hjärt- och lungfonden skriver att mellan 30 och 40 procent av de som överlevt en hjärtinfarkt lider av depression. För befolkningen i övrigt är motsvarande siffra 7 procent.
Ja till o med Kostdoktorn Andreas var med på ett hörn i tidningens andrasida.