Home KOST & NÄRING Kostråd vid diabetes i Vetenskapens värld 2011-09-12 – Truth will prevail!

Kostråd vid diabetes i Vetenskapens värld 2011-09-12 – Truth will prevail!

3

2011-09-12 sände SVT – Vetenskapens Värld, sitt program ”Vetenskapen bakom kostråden” som handlade om kostråd vid diabetes. I programmet stod traditionella kostråd från livsmedelsverket mot LCHF. Vem ska man lita på?

Kostråd ska bygga vetenskaplig forskning och ”läkare och dietister uttalar sig säkert om hur typ-2-diabetiker ska äta” lyfter journalisten i programmet fram. Men år 2010 kom en rapport från SBU – Statens Beredning för Medicinsk Utredning fram till att ”Det vetenskapliga underlaget för kostrådgivning vid diabetes är svagt särskilt när det gäller valet mellan kostprinciper med olika innehåll av makronutrienter.” Rapporten lyfts som tur är fram i programmet. Det råder alltså osäkerhet kring rekommendationer för kvoter av protein, kolhydrat och fett vid diabetes. Christian Berne, professor och diabetesläkare, som dessutom varit med och sammanställt rapporten, säger i programmet att ”vi var överraskade över att det vetenskapliga underlaget var ganska bräckligt när det gäller diabeteskosten”. Det gäller, enligt honom, såväl de studier som de existerande kostrekommendationerna baseras på samt dito för LCHF.

Varför är kostrådsstudierna om diabetes “bräckliga”?
Jo, det beror på att medicinsk forskning har fokus på läkemedel och att kostrelaterade studier får små och relativt sett obetydliga bidrag från olika vetenskapsråd osv, vilket även professor Christian Berne påpekar. Det är inte konstigt i och för sig eftersom läkemedelsbolag har diskonterat in en rejäl avkastning i sin forskningsinvestering, för det är precis vad forskning är, en investering. Pfizer omsatte 68 miljarder USD år 2010, satsade 9,3 miljarder USD på forskning och gjorde därefter en nettovinst på drygt 8,6 miljarder USD. Det är inget konstigt med det, de har ett avkastningskrav precis som alla andra bolag och givetvis inget intresse av att man ska kunna äta sig till hälsa. En skotillverkare är givetvis inte intresserad av att studera fördelarna med att gå barfota (dålig liknelse men ni förstår). Det finns dock en annan och i mitt tycke kanske viktigare anledning till att de existerande kostrekommendationerna är bräckliga: Det tar mycket lång tid för att en dålig diet ska ge synbara signifikanta avtryck i statistiken. Det är väl egentligen först nu som man kan se en klar och tydlig statistisk bild över vad ökad konsumtion av kolhydrater från spannmål, socker, tillsatt fruktos och växtoljor sedan 1950-talet har inneburit för hälsan: hjärtkärlproblem, övervikt, diabetes, inflammationsrelaterade sjukdomar, hormonella obalanser och andra allvarliga sjukdomar.

Vad ska man göra när forskningsresultaten ”är bräckliga”, studierna för korta, får små eller för få? Då får man ta hänsyn till två andra faktorer som jag anser vara otroligt viktiga i en diskussion om hälsa, nämligen evolution och biokemi.

Evolution
Släktet homo som vi människor tillhör är minst 2,5 miljoner år gammalt och homo sapiens, dvs den moderna människan antas vara cirka 200 000 år gammal. Inträdet av jordbruk skedde endast för cirka 10 000 år sedan och innan dess var vi så kallade jägare-samlare med en kosthållning omfattande landlevande gräsbetande djur, fisk, skaldjur, gröna blad, örter, rötter, frukt och bär samt nötter. Vår kvot av makronäringsämnen såg ut ungefär så här:

  Jägarsamlarfolk
Fett 65 %
Kolhydrat 15-20%
Protein 15-20 % (ibland upp emot 25-30 %)

Ovanstående siffror ger en indikation hur vi har levt under den absolut största delen av vår evolution och därmed hur vårt genetiska material vill att vi äter, dvs mer fett (mättat fett) och mindre kolhydrater än dagens råd från livsmedelsverket anger. Om det hade varit så att vi konsumerat de 50-60 E% kolhydrater per dag som livsmedelsverket rekommenderar under vår evolution hade glukostransportmekanismen troligtvis varit nedreglerad via naturligt urval för länge sedan. Kom ihåg att vi har levt som jägare samlare i cirka 80 000 generationer och med kolhydrattäta spannmål i 350 generationer. Nästa faktor i val av diabeteskost baseras på biokemi.

Biokemi
När du äter kolhydrater, frigörs hormonet insulin som lagrar makronäringsämnen i cellerna. Efter ett tag utan mat har insulinet gått ner och då frigörs istället hormonet glukagon som ser till att de lagrade näringsämnena i cellerna används för att hålla tillräcklig och jämn energinivå. När du äter kommer en del av insulinet att transportera blodglukos till den så kallade vita fettväven som tar upp blodglukosen. Det aktiverar fettcellernas metabolism och hormonet leptin produceras. Leptin frigörs i blodbanan och transporteras till hjärnan. Ju mer man äter desto mer insulin produceras. Det leder till att mer glukos pressas in i fettcellerna och därmed ökar produktionen av leptin. När man har tillräckliga nivåer av leptin ska hjärnan (en frisk hjärna) signalera att man är mätt. Höga leptinnivåer ger samtidigt signal till bukspottkörtelns betaceller att stänga av insulinproduktionen eftersom insulinet inte behövs längre. Om du åt rätt sorts mat och korrekt kvantitet kommer ditt blodsocker att vara stabilt. Varför blir celler insulinresistenta? Jo, om en cell tar in mer glukos än vad den behöver kommer den att dö de genom att glukosen karameliseras i cellen. Insulinresistens är alltså självbevarelsedrift för den enskilda cellen för att se till att den överlever. Om man fortsätter att leva som man gör och blodsockret ökar kommer det att leda till att insulinresistens, ökat dåligt kolesterol, ökat blodtryck, ökade triglycerider, ökad inflammation med tiden diabetes typ 2. Därefter riskerar man njurbesvär och ökad risk för hjärtbesvär. Nu till det viktiga: Insulinproduktion stimuleras av kolhydrater, primärt snabba kolhydrater. Visserligen kan protein också stimulera insulinproduktion men protein gör det i betydligt mindre utsträckning. Framförallt innebär intag protein att både insulin och glukagon produceras vilket gör all skillnad i världen. Det är inte för inte som glukagon kallas kontraregulatoriskt hormon till insulin. Vad har det här med diabetes att göra? Jo diabetes typ 2 är en sjukdom där insulin och leptin inte fungerar som de ska. Insulinresistens innebär att när du äter kolhydrater kommer du att ha mer än önskvärt fritt cirkulerande glukos i blodet. Eftersom cellerna är resistenta mot insulinet och receptorerna på cellmembranen därmed inte reagerar på det kommer glukosen alltså att cirkulera fritt vilket leder till högt blodsocker. Insulinresistens är förspelet till diabetes typ 2. Om man mäter sitt fasteblodsocker och det är mellan 4-6 mmol/l antas man ha normalt blodsocker, ligger det mellan 6,1 och 7,0 har man prediabetes och över 7,0 diabetes. Hade jag haft ett fasteblodsocker på 6 mmol/l hade jag dock reagerat eftersom diabetes typ 2 inte är något man plötsligt får, det är något man utvecklar över tid och den primära etiologin är man äter för mycket kolhydrater, inte bara glukos och stärkelse utan även fruktos (Fruktos stimulerar inte leptin att signalera mättnad, men ökar insulinproduktion och triglycerider i blodet samt reducerat inte hungerhormonet grehlin.), rör på sig för lite, äter för stora mängder växtoljor och kanske att man har brist på D-vitamin och kolin?

Varför fungerar inte diabetesmediciner?
Är mediciner som sänker blodsocker bra? Nej, fråga dig vart blodsockret tar vägen? Antingen som lagrat fett vilket leder till värre leptinresistens och övervikt tillsammans med många andra besvär eller så dör celler för att medicinen pressar in för mycket glukos i cellen.

Antag att det inte finns några bra studier…
Antag att studierna är för få, korta eller dåliga för att kunna säga det ena eller andra om vilken typ av kost som är bra vid diabetes typ 2. Ja, då får man ta till andra medel för att komma fram till hur man ska bli av med sin diabetes typ 2: Hur har människan levt under majoriteten av evolutionen? Hur fungerar biokemin när det gäller blodsocker, insulin och leptin vilka är viktiga faktorer vid diabetes?

Jag vet att läkaren Andreas Eenfeldt har samlat flera studier här om fördelarna med LCHF vid övervikt och diabetes. Dessutom tror jag att han och hans läsare tillsammans skulle kunna presentera en ansenlig mängd patientfall med diabetes typ 2 som har återfått normala blodsockervärden via en kost med mer mättat fet och färre kolhydrater. Dessa så kallade anekdotiska bevis ska man inte bortse ifrån, speciellt inte när de är så pass omfattande. Jag är dock övertygad om att både Bengt Vessby och Mai-Lis Hellénius kan lyfta fram studier som pekar på att deras kostråd är bra. Min röst går dock till LCHF vid diabetes, därmed inte sagt att LCHF är bra om man inte har diabetes.

PS. Innan du låter din rädsla för ökat kolesterol vid ökat fettintag råder jag dig att läsa mitt inlägg Kolesterol är livsviktigt, inte livsfarligt.

tags:

Comment(3)

    1. Hej,
      Tack för din kommentar.
      Båda referenserna du anger har rätt precis som Cordain har. De makronutrientfördelningar jag ger är givetvis ungefärliga och framförallt genomsnittliga. Vissa naturfolk har helt andra fördelningar och är friska för det. Det indikerar att det finns vissa gemensamma livsmedel som inte konsumeras av några naturfolk i världen är skadliga, exempelvis raffinerat socker, kemiskt framställt fruktos, raffinerade omega-6 växtoljor bland annat. Dessutom påverkas hälsan andra faktorer än just makronutrientfördelning och som jag skriver är hälsa:

      Fysisk hälsa
      – Kost och näring
      – Träning och kroppsrörelse
      – Sömn och återhämtning

      Mental, emotionell & andlig hälsa
      – Stresshantering
      – Glädje och bearbetning av sorg
      – Syfte med livet samt trossystem, etik och moral

      Det finns tusen ”biffar” som äter perfekt, tränar stenhårt och sover sina 8 timmar per natt utan att känna sig friska och lyckliga. Det finns minst lika många sticksmala gurus som sitter i lotus och mediterar medan de knaprar på ekologiska morötter som inte heller lyser av hälsa precis. Hälsa handlar om balans och då menar jag INTE: jag äter nyttigt 80 % av tiden så att jag kan unna mig skräpmat 20 % av tiden utan om att alla ovan nämnda delar inom hälsa måste adresseras för att må bra, på riktigt…

      Hälsa är inget som plötsligt överrumplar. Det är frukten av dagliga och medvetna val som ett steg i taget och med tiden ger en stark, frisk och hälsosam kropp, själslig inre frid och rakbladsvass mental skärpa.

      Rent generellt kan man säga att ju närmare ekvatorn desto mer kolhydrater intas och ju närmare polerna desto mer fett och protein intas men återigen är det en generalisering. Vad man kan säga helt säkert är att livsmedelsverkets kolhydratsrekommendationer är för höga och de kolhydratkällor som anges är inte hälsosamma.

      Lycka till!
      Med vänlig hälsning
      Patrick

LEAVE YOUR COMMENT

Your email address will not be published. Required fields are marked *