Tarmen – den andra hjärnan

28 augusti 2012 Kategori: Magtarmkanalen, Mental hälsa | 8 Comments »

Följande inlägg är den artikel som jag skrivit för Näringsmedicinsk Tidskrift Nr. 4 (Juli 2012) Årgång 17. Detta nummer handlar om matsmältningssystemet och är oerhört intressant. Mina kollegor på tidningen har skrivit både viktiga och intressanta artiklar som alla borde ta del av (man kan köpa lösnummer).  Min artikel handlar om hur magen och hjärnan hänger samman via enteriska nervsystemet och det är extra intressant läsning för personer som lider av IBS, läckande tarm, tar SSRI-preparat eller vars matsmältning kännbart påverkas av det som sker runtomkring. Det är också viktig läsning för er som provat ”allt” men som fortfarande inte mår helt bra när det gäller magtarmkanalen. Här följer artikeln:

Matsmältningssystemet arbetar 24 timmar om dygnet hela livet. Fungerar det väl ägnar man det lite tid och energi. Om man däremot besväras av matsmältningsproblem kan det uppta inte bara tid, energi och tankemöda utan även påverka det sociala livet negativt. Professor Lawrence Friedman skriver i inledningen till ”The Sensitive Gut”, en hälsorapport från Harvard Medical School, att cirka tio procent av USA:s befolkning fick medicin mot mag-tarmbesvär utskrivet år 2007, men att tjugo procent av dem som besöker en specialistläkare inom gastroenterologi (sjukdomar i matsmältningskanalen, gallvägar, lever och bukspottkörtel) inte har några egentliga fysiologiska orsaker till sina besvär. Symtomen finns alltså där, men mag-tarmspecialisten hittar ingen orsak till varför problemen uppstår och kan inte finna strukturella felaktigheter i mag-tarmkanalen som svar på symtomen. (1) Kan dessa besvär bottna i psykologiska orsaker?

De flesta har upplevt kopplingen mellan nervsystemet och mag-tarmkanalen, exempelvis det klassiska symtomet ”fjärilar i magen” före eller under ett framträdande inför publik. Idag är det få inom den medicinska vetenskapen som skulle ifrågasätta att känslor och tankar leder till någon form av biologisk reaktion i kroppen. Tanken på mat kan exempelvis frisätta produktion av magsafter.  Processen går även åt motsatt håll – det vill säga att fysiologiska reaktioner i kroppen kan leda till känsloyttringar. Att känslor påverkar matsmältningen uppmärksammades dock redan för 190 år sedan.

Tidiga experiment
När den amerikanske kirurgen William Beaumont fick in en ung man vid namn Alexis St Martin till sin mottagning år 1822, påbörjades den behandling och sedermera det experiment som skulle visa sig bli en del av upphovet till gastrointestinalfysiologin, det vill säga studiet av mag-tarmkanalens fysikaliska och kemiska funktion. St Martin som blivit skjuten i magen hade en fistel i buken som inte ville inte läka. Via det här hålet i patientens mage kunde Beaumont iaktta olika reaktioner i magsafterna, främst hur de påverkade olika livsmedel. Genom att ta bitar av olika livsmedel, binda fast dem i silkestråd och därefter placera dem i St Martins magsäck fick Beaumont en unik möjlighet att observera vad som hände i magen på en levande person. Efter några timmar fiskade han upp livsmedlet och noterade hur det hade påverkats. Utifrån sina iakttagelser publicerade William Beaumont boken Experiments and Observations on the Gastric Juice and the Physiology of Digestion 1833. Det kanske mest intressanta i Beaumonts experiment var att han lade märke till att affekter som ilska och rädsla påverkade magsafterna och matsmältningsförmågan. (2)

165 år senare publicerade Michael Gershon, professor och chef över avdelningen för cellbiologi och anatomi vid Columbia University Medical Center, en bok med den mycket talande titeln The Second Brain. I boken beskrivs hur Gershon som ung student vid Cornell University tog en kurs i neurobiologi där man gick igenom en nyligen upptäckt molekyl vid namn serotonin och hur han med tiden kom att lära sig att 95 procent av allt serotonin tillverkas i tarmsystemet. Det fick Michael Gershon att börja studera det så kallade enteriska nervsystemet (ENS), även kallat bukhjärnan – eller som Gershon uttrycker det: ”den andra hjärnan”.(3)

Det enteriska nervsystemet – ett ”eget” nervsystem
ENS ingår i det perifera nervsystemets autonoma del och är därmed inte en del av det centrala nervsystemet (CNS), även om båda systemen hela tiden kommunicerar med varandra. ENS är unikt i så måtto att det är den enda delen av det perifera nervsystemet som kan skapa en autonom lokal nervös reflex utan att behöva gå via det centrala nervsystemet. Detta är anledningen till att man ibland säger att ENS är ett ”eget” nervsystem. ENS består av:

  • Tusentals nervcellsknutar, så kallade ganglier, som ligger i väggarna till det rör som utgör magtarmkanalen samt i bukspottkörteln, gallblåsan och gallgångarna.
  • De nerver som kopplar samman dessa ganglier
  • De nervceller som kontrollerar musklerna i tarmkanalens rör

Totalt innehåller mag-tarmkanalens nervsystem cirka 200–600 miljoner nervceller, vilket är betydligt fler än för något annat perifert organ.(4,5)

Det enteriska nervsystemets funktioner
Enligt John Furness, professor i anatomi och cellbiologi vid fakulteten för anatomi och neurovetenskap vid universitetet i Melbourne, Australien, har ENS ett flertal funktioner.

ENS reglerar:

  • tarmkanalens peristaltik (magsäckens, bearbetning och tömning regleras primärt av vagusnerven, det vill säga styrs via kranialnerver i förlängda märgen och inte ENS).
  • vätskeutbytet i tarmkanalen och blodcirkulationen till tarmslemhinnan.
  • sekretionen av magsafter tillsammans med vagusnerven och hormoner.
  • bukspottkörtelns utsöndring av enzymer tillsammans med vagusnerven .
  • endokrina celler i mag-tarmkanalen, exempelvis frisättning av serotonin.

ENS stimulerar även försvarsmekanismer som diarré för att eliminera olika former av sjukdomsframkallande ämnen.  Det bidrar också tillsammans med hormoner till kommunikationen mellan olika delar av mag-tarmkanalen

ENS kommunicerar dessutom med centrala nervsystemet (hjärn-tarmaxeln) och med immunförsvaret i och kring mag-tarmkanalen.(6)

Hjärn-tarmaxeln
Mag-tarmkanalens ”egna” nervsystem är kopplat till det centrala nervsystemet genom den tvåvägskommunikation som kallas hjärn-tarmaxeln. Kommunikationen sker både via sympatiska och parasympatiska nervsystemet.(7) ENS skickar signaler till CNS om mag-tarmkanalens status. Informationen kan både omfatta kännbara tillstånd som smärta eller obehag, men även icke-kännbar information som magens pH-värde, näringsstatus i tunntarmen eller låggradiga inflammationer.

CNS skickar i sin tur information om olika åtgärder och uppgifter till det enteriska nervsystemet. Vad som är anmärkningsvärt är att cirka 90 procent av nervfibrerna i vagusnerven transporterar information från tarmkanalen till hjärnan och inte tvärtom. Emeran Mayer, professor i fysiologi, psykiatri och biobeteendevetenskap vid universitetet i Kalifornien säger i en intervju att en stor del av våra känslor troligtvis påverkas av nerver i tarmkanalen (8).

Med tanke på att den största delen av vårt immunförsvar finns i och kring tarmkanalen och att de bakterier som finns där är en viktig faktor för vårt immunförsvar, blir tarmens koppling till ENS extra intressant. I en intervju i tidskriften Science säger immunologen Sven Pettersson vid Karolinska Institutet i Stockholm: ”För tjugo år sedan skulle man ha skrattat om man sade att tarmbakterier påverkar hjärnans funktion”. Men numera vet forskarna att tarmbakterier reglerar aktiviteten hos en specifik gen som ingår i serotoninproduktionen (9). Med den forskningen som grund kunde Sven Petterson och hans forskargrupp visa att signalmekanismen till hjärnan hos möss med normal tarmflora fungerar bättre än hos möss med steril tarmflora (10). Det är viktigt att ENS och hjärn-tarmaxeln fungerar väl; det räcker inte bara med en god tarmflora, vilket följande experiment tydliggör.

John Cryan som forskar i neurovetenskap vid universitet i Cork på Irland genomförde ett experiment där möss fick tarmbakterier i sex veckor. Mössen blev mindre stressade och signalsubstansen GABA i hjärnan påverkades. När Cryan och hans kollegor genomförde samma experiment med möss som hade fått vagusnerven avklippt, såg de ingen påverkan på hjärnans GABA-receptorer och mössen blev inte heller mindre stressade trots tillskott av goda tarmbakterier (11). Den här forskningen visar tydligt att ENS och hjärn-tarmaxeln måste fungera väl och att de ingår i ett komplicerat samspel med tarmbakterierna. Huruvida Cryans upptäckter även gäller människor återstår att se.

Professor Emeran Mayer, som nämnts ovan, sysslar just nu med spännande och nydanande forskning om tarmbakteriernas koppling till ENS och hjärnan. Framtidens psykiatri kommer kanske att också omfatta ”den andra hjärnan” vid behandling av sjukdomar som man tidigare trott bara hade samband med hjärnan.

ENS, tarmsjukdomar och andra besvär
De funktioner som det enteriska nervsystemet har tydliggör hur oerhört viktigt ENS är för hälsan i allmänhet och matsmältningskanalen. Matsmältningskanalen är exempelvis helt beroende av att ENS fungerar tillfredställande. Hirschsprungs sjukdom kännetecknas av just av frånvaro av enteriska nervceller i vissa delar av tarmkanalen. Den drabbar cirka ett av femtusen barn i Sverige. Dessa barn lider av svåra förstoppningar, tillväxtproblem och har ökad risk för att dö i tjocktarmsförgiftning. Nu har det även visat sig att IBS (irriterad tarm) och andra tarmsjukdomar kan ha koppling till defekter i ENS.  Forskaren Jackie Wood, professor i cellbiologi och internmedicin vid Ohio State Medical Center som också nyligen har skrivit en bok om ENS (Enteric Nervous System: The Brain-in-the-Gut), publicerade en studie i januari i år som visar att symtomen som IBS-patienter upplever kan vara en effekt av skadade nervceller i ENS (12). 2010 publicerades även en studie som genomfördes vid Sahlgrenska akademin där man konstaterar att IBS är ett av de vanligaste mag-tarmbesvären i världen och man antar att detta beror på störd nervfunktion i hjärn-tarmaxeln (13).

Även kring de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom har det nyligen publicerats material som tyder på att ENS är involverat. I januari förra året publicerade forskare från universitet i Ulm i Tyskland en studie som visar att enteriska gliaceller spelar en roll i bägge de här sjukdomarna (14).

Det finns även studier som visar på abnormaliteter i vävnadsprover från det enteriska nervsystemet hos personer med inflammatoriska tarmsjukdomar (15). Vidare skriver Sahlgrenska akademin på sin webbplats om människans nervsystem att ”ett samband mellan rubbningar i serotoninomsättningen i ENS och den mycket vanliga och svårbehandlade sjukdomen spastisk kolit (colon irritable) anses vara mycket trolig” (16).

Autism är av intresse för forskare inom ENS då vissa gener som formar synapser i hjärnan även ingår i bildningen av synapser i ENS. I en intervju i Scientific American menar cellbiologen Michael Gershon att ”om de här generna är påverkade vid autism kan det förklara varför så många barn med autism har en mag-tarmkanal med abnormaliteter” (8). Med detta som bakgrund blir kostfokuserade behandlingsmetoder för att mildra eller läka hjärnrelaterade funktionsnedsättningar som autism, ADHD, ADD och dyslexi inte speciellt kontroversiella.  Läkaren Natasha Campbell-McBride som både är neurolog och hjärnkirurg och har en doktorsexamen i näringsfysiologi, beskriver i sin bok Gut And Psychology Syndrome sambandet mellan kost och hjärnans funktion och hur hjärnrelaterade funktionsnedsättningar kan behandlas med kostförändringar bland annat (17).

Samband mellan IBS och psykisk ohälsa
Redan för drygt tio år sedan publicerades en översiktsstudie som visade att mellan 50 och 90 procent av de personer som söker behandling för IBS även har psykiatriska sjukdomar med diagnoser som panik, ångest, post-traumatisk stress, depression och social fobi. Studieförfattaren skriver att associationen mellan IBS och psykisk ohälsa är mer grundläggande än vad man tidigare antagit.

Vad är då länken mellan dessa sjukdomar och IBS? Svaret är: ENS och hjärn-tarmaxeln. En betydande andel kliniska data samt forskningsdata tyder på att hjärn-tarmaxeln interagerar vid IBS (18). En nyare studie, vars etik kan diskuteras, visar på hur stress påverkar hjärn-tarmaxeln negativt. Forskare vid Alimentary Pharmabiotic Centre i Irland separerade nyfödda råttungar från sina mammor i tre timmar dagligen efter födseln dag två till tolv. Kontrollgruppen lämnades helt ostörd. Föga förvånande var stresshormonerna hos de råttungar som separerades från sina mödrar förhöjda. Vad som är mer anmärkningsvärt är att forskarna kom till slutsatsen att stress under tidiga delar av livet kan resultera i förändrad hjärn-tarmaxeln och därmed påverka både depression och IBS.(19)

Denna typ av experiment kan givetvis inte genomföras på människor. Även om det är svårt att direkt överföra resultat på djurstudier till människan är det sannolikt att det vi upplever som stress, speciellt postnatalt, inte bara påverkar hjärnan utan även hjärn-tarmaxeln och därmed även ENS. 

Kopplingen går som sagt även åt andra hållet, det vill säga från CSN till ENS. 2009 publicerades en studie i tidskriften Journal of Neurotrauma som visar att slag mot huvudet som skadar hjärnan kan ge gastrointestinala besvär och specifikt ökad tarmpermeabilitet, så kallad läckande tarm, vilket i sin tur kan leda till att icke önskvärda patogener tar sig från tarmkanalen till blodbanan och slutligen till olika organ i kroppen med risk för multiorgansvikt.(20)

I Sverige har läkaren Ture Ålander lagt fram en avhandling vid Karolinska Institutet där han anger att återkommande mag-/tarmbesvär ofta är kopplade till andra både psykiska och fysiska sjukdomar och även till olika former av övergrepp. Enligt KI:s pressmeddelande om avhandlingen menar Ålander att vården inte bara bör fokusera på patientens magbesvär – utan se hela människan. (21)

ENS – plats för många signalsubstanser
Flertalet signalsubstanser som finns i CNS har även identifierats i ENS. Där finns signalämnen som acetylkolin, noradrenalin, serotonin (5-HT), GABA och glutamat samt troligtvis även dopaminproducerande nervceller.(22) En av de mer undersökta är serotonin, den så kallade ”må bra”-substansen. Med tanke på att 95 procent av allt serotonin i kroppen finns i tarmkanalen blir plötsligt tarmkanalen även ett viktigt må bra-centrum vid sidan om hjärnan. Serotonin i tarmkanalen används bland annat för att kommunicera med hjärnan om hur livsmedel påverkar vår upplevelse vid konsumtion av livsmedlet i fråga.

SSRI-preparat, så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare, som hindrar just serotonin från att återupptas i nervcellernas synapser och som normalt används för att behandla depression, verkar även på exempelvis IBS vid låga doser (23).

Man bör dock inte se SSRI-preparat som lösningen på ett mag-tarm-problem. Så sent om januari i år publicerade forskare från University of Groningen i Nederländerna en studie i British Journal of Clinical Pharmacology som visare att gravida som tar SSRI-preparat under graviditetens andra och tredje trimester föder barn som betydligt oftare måste använda laxerande läkemedel, vilket eventuellt kan förklaras av att serotoninreceptorer i fostrets ENS påverkas negativt av SSRI-preparat.(24) Dessutom skriver Michael Gershon i sin bok The Second Brain att SSRI-preparat initialt kan ha mycket negativa effekter på mag-tarmkanalen, exempelvis illamående, kräkningar följt av diarré och därefter förstoppning(3).

ENS och integrativ medicin
I västerlandet lever vi i en värld som till stor del bygger på kortsiktiga och specifika lösningar på hälsorelaterade besvär. Mediciner är ofta lösningen på hälsoproblem enligt den västerländska synen. Emellertid börjar allt fler vårdgivare se människan mer som en helhet där olika system fungerar i ett ömsesidigt beroende och där man behöver ta hänsyn till flera delar för att optimal läkning ska kunna ske. Professor Emeran Mayer, forskare inom ENS, berättar i en artikel i Los Angeles Times att grunden till hans fascination för ENS var hans intresse för dokumentärfilmer. Det ledde till att han besökte naturfolk i Brasilien och Papua Nya Guinea. Han noterade där att det vi kallar mag-tarmhälsa var ett central begrepp för hälsa hos naturfolken. Han påpekar vidare att just mag-tarmhälsa är ett centralt koncept bland många traditionella medicinska system som exempelvis kinesisk TCM och indisk Ayurveda. Emeran Mayer som även delvis arbetar kliniskt vid sidan om sin forskning berättar hur han med avslappningstekniker, mindfullness och enkla livsstilsrekommendationer snabbt får goda resultat vid mag-tarmbesvär. (25)

Chris Kresser, licensierad akupunktör, är verksam inom integrativ medicin med fokus på bland annat hjärn-tarmaxeln. Han säger att hjärn-tarmaxeln troligtvis är den viktigaste, men ofta också den mest ignorerade aspekten av hälsa. ”Ju fler patienter jag träffar och ju mer forskning jag läser, desto viktigare blir detta. Speciellt bland personer som gör allt rätt när det gäller magen men ända inte ser några förbättringar”, säger han i en webbradiointervju.(26)

Chris Kresser har en intressant teori om vagusnerven. Om vagusnerven inte fungerar väl, vilket kan bero på bland annat negativ stress, brist på näringsämnen, virusinfektioner, alkoholism, diabetes eller svag konstitution, kommer det att leda till minskad produktion av bukspottkörtelenzym, nedsatt funktion i gallblåsan samt nedsatt tarmkanalsfunktion rent generellt. Personer med vagusnervsbesvär riskerar dessutom att få ett sämre blodflöde till tarmkanalen.

Vagusnerven innerverar magtarmkanalen och dess körtlar varför den måste fungera väl för optimal nervsignalsfunktion. Enligt Kresser leder dessa besvär tillsammans till att man i förlängningen riskerar ökad risk för tillväxt av sjukdomsframkallande jästsvampar och bakterier i tarmkanalen. Det leder i sin tur till risk för ökad tarmpermeabilitet, det vill säga läckande tarm, vilket kan leda till låggradiga kroniska inflammationer. Då bildas inflammatoriska cytokiner som passerar blod-hjärnbarriären. Cytokinerna stör mikroglia – nervsystemets makrofager som avlägsnar bakterier och bildar antigener – vilket i sin tur leder till inflammationer i hjärnan. Inflammationen minskar hjärncellernas förmåga att kommunicera med varandra, vilket kan leda till depression och sämre funktion i vagusnerven. Resultatet kan bli ökade mag-tarmbesvär och en ond cirkel uppstår.

Chris Kressers metod för att stärka ENS och hjärn-tarmaxeln är att man intar probiotika och extra saltsyra om man har brist på det. Man måste vara noggrann med kosten, lära sig att hantera stress, få god och tillräcklig sömn, se till att stimulera hjärnan och ta tillskott av anti-inflammatoriskt kurkumin (den verksamma beståndsdelen i gurkmeja) samt alfa-liponsyra och se till att ha en balanserad omega 3 till omega 6-kvot för att stödja blod-hjärnbarriären.(26)

Oavsett vad man anser om Kressers teori eller behandlingsmetod är det uppenbart att man behöver ta hänsyn till hela människan för att behandla och optimera nervcellsfunktionen i både ENS och hjärn-tarmaxeln.

Slutord
Att det enteriska nervsystemets funktion och tillstånd är centralt för en välfungerande kropp i allmänhet och mag-tarmkanalen i synnerhet är uppenbart. Forskare blir dessutom mer övertygade om att enteriska nervsystemet och hjärn-tarmaxeln, spelar roll för orsakssambanden som ligger bakom flera olika mag-tarmbesvär. Det har även visat sig att slag mot huvudet/hjärnan ökar risken för läckande tarm och att IBS är kopplat till psykiatriska besvär som normalt har förknippats med vår hjärna endast. Tänk om läkaren William Beaumont vetat att hans viktigaste iakttagelse för 190 år sedan kanske egentligen inte var hur maten smältes utan att känslor påverkar mag-tarmsystemet. Den franske advokaten, politikern och gastronomen Jean-Anthelme Brillat-Savarin (1755–1826), som är mest känd för att ha skrivit kokboken Smakens fysiologi – den gastronomiska litteraturens klassiker nummer ett, uttryckte det kanske bäst av alla: ”Av alla kroppsliga funktioner är matsmältningen den som utövar störst inflytande över individens mentala tillstånd”.

 

[1] Friedman, L S (red.) The Sensitive Gut. Special Health Report. Harvard Medical School. Boston: Harvard Health Publications, 2010.

[2] Beaumont, William. Experiments and Observations on the Gastric Juice and the Physiology of Digestion.  Edinburgh: Neill & Co, 1833.

[3] Gershon, Michael. D. The Second Brain: A Groundbreaking New Understanding of Nervous Disorders of the Stomach and Intestine.  New York: Harper Perennial, 1999.

[4] Furness, John B. The Enteric Nervous System, Massachusets: Blackwell Publishing, 2006.

[5] Kalat, James.W. Biological Psychology. Belmont: Wadsworth, 2009.

[6] Furness, John B. Enteric nervous system. Scholarpedia, 2(10):4064., revision #91225 (Elektronisk) (2007-08-23) Tillgänglig: http://www.scholarpedia.org/article/Enteric_nervous_system (2012-04-30)

[7] Konturek SJ, Konturek JW, Pawlik T, Brzozowski T. Brain-gut axis and its role in the control of food intake. Journal of Physiology and Pharmacology. 2004 March;55, 1, 137-154.

[8] Hadhazy, A. Think Twice: How the Gut’s ”Second Brain” Influences Mood and Well-Being. Scientific American (elektronisk) (2010-02-12) Tillgänglig: http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=gut-second-brain&page=2 (2012-04-30)

[9] Pennisi, E. Do Gut Bugs Practice Mind Control? Science (Elektronisk) (2011-01-31) Tillgänglig: http://news.sciencemag.org/sciencenow/2011/01/do-gut-bugs-practice-mind-contro.html?ref=hp. (2012-04-30)

[10] Konturek SJ, KonturekHeijtz RD, Wang S, Anuar F, Qian Y, Björkholm B, Samuelsson A, Hibberd ML, Forssberg H, Pettersson S. JW, Pawlik T, Brzozowski T. Normal gut microbiota modulates brain development and behavior. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 2011 Feb 15;108(7):3047-52.

[11] Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, Bienenstock J, Cryan JF. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 2011 Sep 20;108(38):16050-5.

[12] Wood JD, Liu S, Drossman DA, Ringel Y, Whitehead WE. Anti-enteric neuronal antibodies and the irritable bowel syndrome. Journal of Neurogastroenterol Motility. 2012 Jan;18(1):78-85.

[13] Ohman L, Simrén M. Pathogenesis of IBS: role of inflammation, immunity and neuroimmune interactions. Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology. 2010 Mar;7(3):163-73.

[14] von Boyen GB, Schulte N, Pflüger C, Spaniol U, Hartmann C, Steinkamp M. Distribution of enteric glia and GDNF during gut inflammation. BMC Gastroenterol. 2011 Jan 14;11:3.

[15] Villanacci V, Bassotti G, Nascimbeni R, Antonelli E, Cadei M, Fisogni S, Salerni B, Geboes K. Enteric nervous system abnormalities in inflammatory bowel diseases. Neurogastroenterology & Motility. 2008 Sep;20(9):1009-16.

[16] Berthold, C-H. Blennow, K. Fredman, P. Goude, D. Rydmark, M. Nervsystemet: Bukhjärnan (Elektronisk) (2012-03-21) Tillgänglig: http://cns.sahlgrenska.gu.se/goude/nsd/structure_1017 (2012-04-30)

[17] Campbell-McBride, Natasha. Gut and Psychology Syndrome, Cambridge: Medinform Publishing. 2004.

[18] Lydiard RB. Irritable bowel syndrome, anxiety, and depression: what are the links? Journal of Clinical Psychiatry. 2001;62 Suppl 8:38-45.

[19] O’Mahony SM, Marchesi JR, Scully P, Codling C, Ceolho AM, Quigley EM, Cryan JF, Dinan TG. Early Life Stress Alters Behavior, Immunity, and Microbiota in Rats: Implications for Irritable Bowel Syndrome and Psychiatric Illnesses. Biological Pshyciatry, 2009 Feb 1;65(3):263-7.

[20] Bansal V, Costantini T, Kroll L, Peterson C, Loomis W, Eliceiri B, Baird A, Wolf P, Coimbra R. Traumatic brain injury and intestinal dysfunction: uncovering the neuro-enteric axis. Journal of Neurotrauma.  2009 Aug;26(8).

[21] Ålander, T. Avhandling: Functional gastrointestinal disorders : Co-morbidity and non-somatic aspects. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet, 2008.

[22] Li ZS, Pham TD, Tamir H, Chen JJ, Gershon MD. Enteric dopaminergic neurons: definition, developmental lineage, and effects of extrinsic denervation.  The Journal of Neuroscience. 2004 February 11; 24(6):1330-1339.

[23] Psychology Today Staff. Our Second Brain: The Stomach. Psychology Today Magazine. (Elektronisk) (1999-05-01)Tillgänglig: http://www.psychologytoday.com/articles/199905/our-second-brain-the-stomach (2012-04-30)

[24] Nijenhuis CM, ter Horst PG, van Rein N, Wilffert B, de Jong-van den Berg LT. Disturbed development of the enteric nervous system after in utero exposure of selective serotonin re-uptake inhibitors and tricyclic antidepressants. British Journal of Clinical Pharmacology. 2012 Jan;73(1):126-34.

[25] Dunn, S. The California Cure. Dr. Emeran Mayer: Second Brain. Los Angeles Times Magazine. (Elektronisk) (Publiceringsdatum ej angivet) Tillgänglig: http://www.latimesmagazine.com/the-california-cure-emeran-mayer-second-brain.html (2012-04-30)

[26] Kresser, C. Episode 9 – the “gut-brain axis”, Podcast, (Elektronisk) (2011-05-10) Tillgänglig:  http://chriskresser.com/the-healthy-skeptic-podcast-episode-9 (2012-04-30)


Hjärnskakning och tillsatser – var försiktig!

25 november 2011 Kategori: Allmän hälsa, Mental hälsa | 8 Comments »

Idag träffade jag en ung kille som jag kallar Johan i det här inlägget. Johan har haft änglavakt av stora mått. Han berättade om en bilfärd i hög hastighet som tyvärr slutade i en fruktansvärd olycka som det sedan skrevs om i media. Jag fick se bilderna av den totalkraschade bilen och framförallt av Johan själv på sjukhuset. Med förband över hela kroppen, svullen, blodig och med slangar in i munnen låg han medvetslös i 12 dagar. Johan verkar vara ett under av energi och kraft som med rehabilitering och styrketräning har kämpat sig tillbaka till en fullt fungerande person. Han ser pigg och glad ut men han berättade att han skulle få livslånga neurologiska skador. Som medmänniska och pappa gråter jag; jag tänker på Johan, hans föräldrar, syskon och vänner. Vilken fruktansvärd tragedi att gå igenom för alla parter. Emellertid lever Johan och av det intryck jag fick av honom verkar han vara en riktig ”fighter” med en positiv uppsyn vilket jag är övertygad om är en starkt bidragande faktor till hans remarkabla återhämtning. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra för honom i livet.

Med nutritionsglasögonen på kan jag dock inte låta bli att fundera över hur Johan kan maximera sin hjärnas återhämtning. Johans läkare hade givit honom rådet att han borde avhålla sig från alkohol under de första 18 månaderna efter olyckan. Det rådet är givetvis bra och jag skulle personligen säga att det troligtvis är klokt att avstå betydligt längre än så (hela livet?). Det finns dock mycket annat att tänka på i Johans situation.

En av mina favoriter inom nutrition, Byron J Richards uppmärksammade nyligen en studie som publicerades i novembernumret 2011 av Journal of Neuroscience Research där forskare vid Institutionen för Cellbiologi och Neurovetenskap vid Istituto Superiore di Sanità I Rome, visar att omega-3 fettsyran DHA (Dokosahexaensyra) kan reducera inflammationer i hjärnan. Studien visar att DHA har en positiv inverkan på gliaceller (en grupp av olika celltyper i nervsystemet). En typ av gliaceller, astrocyter är bland annat involverade vid läkning av hjärnskador. En annan typ av gliaceller, mikroglia, skyddar nervceller från inflammation, bidrar till läkning och utan hjälp från mikroglia skulle hjärnans läkningsprocess troligtvis ta mycket lång tid. Jag har skrivit här om relationen mellan PUFAn-6 (omega-6) och omega-3 och vikten av rätt balans för att reducera inflammationsprocesser här.

En av mina favoriter inom medicin är hjärnkirurgen Jack Kruse som är extremt kunnig inom allt vad det gäller biokemiska processer i kroppen. Han har skrivit om bland annat trauma mot hjärnan och vad man bör tänka på vid en dylik situation. Han menar att ”när man får en hjärnskakning uppstår en temporär förlust av neurologisk funktion bland annat på grund av reducerad energimetabolism via det cerebrala blodflödet. Den akuta skadan leder till massiv ansamling av signalsubstanser vilket orsakar en störning av blod-hjärnbarriären. Samtidigt ökar excitotoxicitet vilket innebär att nervceller dör. Dessutom ökar risken för att gifter tillåts passera blod-hjärnbarriären. Det här är bland annat en av mekanismerna bakom degenerativa sjukdomar som Alzheimers, Demens, Parkinson och ALS.” Dr. Jack Kruse berättar vidare att elektronmikroskopstudier av astrocyter som även ingår i blod-hjärnbarriären visar att hjärnskakningar dessvärre bidrar till att ökat läckage genom den annars skyddande blod-hjärnbarriären.

Dr Kruse har ingående skrivit om hur många elitidrottsmän/kvinnor inom hockey, boxning, wrestling och kontaktsporter som utsatts för trauma mot hjärnan riskerar att drabbas av ett sjukdomstillstånd som heter CTE (Chronic traumatic encephalopathy) vilket innebär att cellerna i hjärnan får nedsatt funktion eller dör. Det har förekommit en del uppmärksammade fall i USA under 2000-talet där elitidrottare inom hockey, amerikansk fotboll och wrestling har fått minnesförlust, depression, nedsatta kognitiva förmågor och där en del dessvärre tillslut tagit livet av sig. Den här typen av problem är överrepresenterade bland person med CTE.

Under ett elektronmikroskop kommer neuropatologin från CTE, Alzheimers, Parkinsons samt från Hypotalamusskador relaterat till MSG eller dess derivat te sig relativt lika. Stop? MSG, dvs Mono Sodium Glutamat (eller natriumglutamat) är ju en livsmedelstillsats; vad har det med hjärnskador att göra? Dr Jack Kruse skriver: ”många verkar inte förstå hur MSG och artificiella sötningsmedel (ex Aspartam) skadar nervceller. MSG och Aspartam förstör nervceller i hypotalamus vilka reglerar hormonutsöndring. Om dessa nervceller blir skadade eller icke-fungerande kommer dina hormoner aldrig att kunna optimeras med kost enbart. Det leder till att du förblir fet och eller lider av hypotyreos oavsett om du lever totalt ’paleo’ eller ’primal’. Det kan även leda till att tillväxthormoner/androgena hormoner inte utsöndras som de ska vilket kan påverka bentäthet och energinivåer.” Dr. Jack Kruse menar att det är fullkomligt vanvettigt att äta skräpmat eller mat som innehåller MSG, derivat av MSG, Aspartam eller andra sötningsmedel om man har drabbats av hjärnskakning just därför att det föreligger risk för ökad CTE. ”Om man ger möss MSG direkt efter födseln kommer deras hormonsystem att sättas ur spel, de får låga prolaktinnivåer, höga leptinnivåer och nervcellsdöd i hypotalamus. Mössen får senare problem med reproduktionen. Man kan dra paralleller till PCOS under vilken kvinnan utsöndrar höga nivåer av Luteiniserande hormon vilket stimulerar tidigt inträde i puberteten samt för höga nivåer av testosteron vilket ökar risk för menstruationsobalanser och problem med äggbildning. MSG och Aspartam går igenom moderkakan direkt till fostret…man kan bara undra vad det har för epigenetiska effekter på fostrets hypotalamus?”

Jack Kruse skriver att kombinationen av MSG, omega-6, fruktos, HFCS, BPA (Bisfenol-A), vete och andra sädesslag har en stark koppling till de västerländska sjukdomar som vi ser ökar så dramatiskt idag (övervikt, magtarmbesvär, diabetes, depressioner och andra psykiska sjukdomar m.m.). ”Människan tar tyvärr upp MSG och Aspartam 5-7 gånger effektivare än någon annan art man studerat. Effekten blir mer dramatisk för unga personer vars immunförvar i magtarmkanalen är under utveckling. Tillverkare av MSG gör sina säkerhetsstudier på effekterna av MSG inom 48 timmar efter intag. Dessvärre ansamlas dock MSG och Aspartam runt nervceller under lång tid och de negativa effekterna på nervceller uppstår över tid.” Det kanske är anledningen till att livsmedelsverket menar att det inte är farligt med dessa tillsatser. Det är inte många med kombinationen neurolog och nutritionist som arbetar på livsmedelsverket mig veterligen. Som Dr. Jack Kruse säger: ”Man måste känna till biokemin bakom nervcellerna.” Det är anledningen till att det kan finnas en fördel med ett tvärtvetenskapligt intresse och fokus; slutsatserna blir mer intressanta och i mitt tycke oftast mer relevanta. Det ska sägas att MSG och Aspartam inte har så stor effekt på vuxna människor vars tarm fungerar bra (inte läckande) eller vars blodhjärnbarriär är helt intakt. Du bör med andra ord inte ha utsatts för trauma mot hjärnan om du har tänkt öka ditt intag av skräpmat eftersom kombinationen hjärntrauma och skräpmat ökar risken för CTE eller andra negativa nervcellspåverkande sjukdomar.

Jack Kruse menar att låga nivåer av HDL är ett tecken på försämrad hantering av toxiner i portalvenen. ”Detta uppstår vanligtvis vid infektion, trauma mot hjärnan, migrän, neurodegenerativa sjukdomar och stroke.” Han säger vidare, ”Vid alla dessa besvär rekommenderar jag total avhållsamhet av dessa tillsatser [MSG, Aspartam och derivat av dessa], Det mest oroande för mig som hjärnkirurg är den kumulativa effekten av dessa tillsatser över en livstid. Jag tror att det är en starkt bidragande faktor till den ökade förekomsten av ALS, hjärntumörer, övervikt och neurogenerativa sjukdomar. Den skadade hjärnan löper ännu större risk att drabbas över tid på grund av den kontinuerliga produktionen av fria radikaler i hjärnan. En hjärna under utveckling löper dessutom ännu större risk att påverkas negativt [av tillsatserna] på grund av att nervcellskopplingen inte är fullt utvecklad ännu.”

Det du stoppar i munnen, tas upp av i huvudsak tunntarmen (alkohol undantag som tas upp direkt i magsäcken) och transporteras sedan till alla kroppens delar inklusive hjärnan. Vill du ha en god kognitiv funktion bör du alltså äta sådant som hjärnan vill ha och mår bra av och med samma logik undvika sådant som hjärnan inte mår bra av eller sådant som över tid inducerar nervcellsdöd. Det är ganska enkelt. Om jag hade varit i Johans situation hade jag intagit omega-3 (inte uppkoncentrerad!) samt varit mycket noggrann med min kost och följt en paleodiet med mycket mediumlånga fettsyror från kokosfett bland annat. Dessutom hade jag aldrig rört MSG, artificiella sötningsmedel eller dess derivat.

PS. Magnesium behövs som en kofaktor när energi (ATP) bildas. Nervceller blir mer utsatta för excitotoxicisk skada när de saknar magnesium. Vid Alzheimers reduceras energinivåer i hjärnan och diabetespatienter har nästan 150 gånger så hög risk att drabbas av Alzheimers i jämförelse med friska patienter. Diabetes bidrar till energiförlust i nervceller och urlakning av magnesium. Dessvärre ersätts ibland socker (inte bra) med sötningsmedel (inte bra) som ett alternativ vid diabetes. Vad som inte lyfts fram är att det ökar risken för excitotoxicisk skada i hypotalamus vilket är det sista en diabetespatient behöver. Samma sak gäller för en person som någon gång i sitt liv utsatts för ett trauma mot hjärnan. Detta fick dessvärre inte Johan höra av sin läkare.

Citaten från Dr. Jack Kruse är översatta från engelska.

—————————————————————————————————————–

Hjärnskakning enligt neurolog Jack Kruse
Ett trauma mot skallen sker vilket leder till energistörningar genom att blodflöden förändras samt att EEG visar lägre elektrisk spänning i hjärnan. De energiförluster som uppstår på grund av skadan ger upphov till en ökad risk för framtida skador på hjärnan genom att excitotoxiska kemikalier frigörs av de celler som skadas. Samtidigt släpper de skadade cellerna magnesium, zink och kalcium. Frisläppandet av kalcium kan resultera i celldöd om cellens immunförsvar inte har kapacitet att hantera skadan. Mikroglia och Astrocyter tar bland annat upp de giftiga excitotoxiska kemikalierna i ett försök att minimera skadan. Enligt studien nämnd i början av det här inlägget har forskare kommit fram till att tillskott av omega-3 har en välgörande effekt på Mikroglia och Astrocyter. Enligt Robert A. Stern, Professor i Neurologi och hjärnkirurgi, biträdande chef för Center for the Study of Traumatic Encephalopathy (CSTE) samt chef för Boston University Alzheimer’s Disease Center, visar nya bevis att 85 % av hjärnskakningar kräver cirka tre veckor för återhämtning vilket är betydligt längre än gängse rekommendation. Enligt Dr. Jack Kruse är till och med tre veckor alldeles för kort tid samt att man för resten av livet bör avhålla sig från intag av ämnen som riskerar att förvärra tillståndet (MSG, Aspartam och dess derivat).

 

Hur man undviker en hjärnskakning eller reducerar effekten av en hjärnskakning enligt neurolog Jack Kruse (ej komplett lista)

  1. Undvik alla aktiviteter där det föreligger risk för hjärnskakning
  2. Undvik stark flexion (böjning) eller extension (sträckning) av nacken och huvudet
  3. Om du ska involvera dig i högriskaktivitet, undvik glukos 6 timmar innan aktiviteten
  4. Håll dig till en ketogen diet med mediumlånga fettsyror (kokosfett), 6 timmar innan den riskfyllda aktiviteten för att skapa ett skydd i hjärnan
  5. Bär munskydd för att reducera kraft mot temporomandibulära leden (käkleden). Personer med hjärnskakningar kan få skador på hippocampus på grund av kraften mot käkleden som fortplantar sig.
  6. Innan riskfylld aktivitet sker bör tillskott av 25 mg zinc samt 400 mg magnesium intas. Kokosolja bör intas för att förhindra nervcellsenergireduktion och nervcellsskada
  7. Alla i riskgruppen ska undvika MSG, artificiella sötningsmedel samt andra excitotoxiner för att minska risken för nervcellsskador.
  8. Alla personer i riskgruppen bör genomgå Funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) innan skada (referens) samt efter skada. fMRT ska ha minst 3.0 tesla.
  9. All scanning bör ske under de timmar då människan normalt är vaken eftersom sömnförlust ger felaktiga resultat.
  10. Strikt undvika all glukos och fruktos i mat och dryck under riskaktiviteter
  11. Undvik starkt ljus mot ögat vid hjärnskakning på grund av dess stimulerande effekt på Laterala knäkroppen (Corpus geniculatum laterale), en del talamus (struktur i hjärnan)

 

Vilka är symptomen vid CTE enligt Jack Kruse?

  • Försämrad uppmärksamhet, koncentration, minne samt beslutsfattande
  • Desorientering när det gäller personer, platser eller tid.
  • Förvirring
  • Yrsel (även under vila)
  • Huvudvärk
  • Bristande insikt, brist på empati, uppenbara personlighetsförändringar för alla som känner patienten
  • Dåligt omdöme när det gäller droger, alkohol samt riskbeteende,
  • Demens blir uppenbart för vänner och familj.
  • Reducerade muskelrörelser
  • Ojämn gång och förlust av balans
  • Hindrat tal (svårighet att finna ord kan vara ett initialt tecken)
  • Skakningar i stora muskelgrupper
  • Dövhet som kan komma abrupt

 

Antonietta Ajmone-Cat M, Lavinia Salvatori M, De Simone R, Mancini M, Biagioni S, Bernardo A, Cacci E, Minghetti L. Docosahexaenoic acid modulates inflammatory and antineurogenic functions of activated microglial cells. J Neurosci Res  2011 November . Department of Cell Biology and Neurosciences, Istituto Superiore di Sanità, Rome, Italy.

 

Ze-Hua Zhu, Ru Yang, Xin Fu, Yan-Qing Wang and Gen-Cheng Wu (2006) Astrocyte-conditioned medium protecting hippocampal neurons in primary cultures against corticosterone-induced damages via PI3-K/Akt signal pathway. Brain Research 1114(1) 1-10.

 

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/016501739400015H

http://www.jci.org/articles/view/29683

http://jackkruse.com/concussioncte-prescription/

http://jackkruse.com/msg-your-gut-and-your-brain-post-trauma/

http://jackkruse.com/your-vap-brain-love-not-war/

http://jackkruse.com/where-concussions-diet-and-neurodegeneration-meet/

http://jackkruse.com/msg-your-gut-and-your-brain-post-trauma/


Autism, ADHD, ADD, dyslexi och andra hjärnrelaterade funktionsnedsättningar…tyvärr är det några faktorer som vården har missat…

1 september 2011 Kategori: Graviditet, amning & barns hälsa, Mental hälsa | 16 Comments »

Det här inlägget är en översättning av en intervju mellan den amerikanske läkaren Joseph Mercola och den brittiska läkaren och forskaren Natasha Campbell-McBride. Min vän Madeleine skickade mig den här intervjun och den fångade verkligen mitt intresse. Varför då? Jo, därför att den lyfter fram hur otrolig viktig kosten är får hälsan och hur man med rätt diet och rätt kosttillskott eventuellt kan bota vissa så kallade obotliga eller extremt svårbotade sjukdomar. Jag är inte ett dugg förvånad men när en klassiskt skolad läkare, och i detta fall även forskare, inte finner svar i sin klassiska läkarvetenskap utan tvingas gå utanför de medicinska ramarna och finner att kost och näring kan bota hennes son som inget annat i hennes läkarväska har kunnat, är det mycket positivt för oss som tror att det du stoppar i munnen tre gånger per dag, varje dag för resten av ditt liv kommer att påverka din hälsa mer än något annat. Notera att GAPS-dieten inte är en diet som ska följas för resten av livet.

Jag kontaktade Dr. Mercola som gav tillstånd att översätta intervjun och publicera den på Perfekthälsa. Jag vill först ge lite bakgrundsinformation om Natasha Campbell-McBride som alltså intervjuas av Dr. Mercola. Dr Natasha Campbell-McBride utbildade sig till läkare och sedermera till neurolog och hjärnkirurg. Efter att hon fått ett barn med autism började hon att undersöka orsaker till och behandlingar för autism.  Det ledde till att hon började läsa nutrition (näringsfysiologi) på universitetet och därefter doktorerade inom samma område.  Dr Natasha Campbell-McBride är alltså både neurolog, hjärnkirurg och har en doktorsexamen och forskat inom näringsfysiologi vilket är en högst ovanlig kombination. Hon publicerade sin första bok Gut And Psychology Syndrome. Natural Treatment Of Autism, ADHD, Dyslexia, Dyspraxia, Depression And Schizophrenia år 2004, i vilken hon beskriver sambandet mellan en patients fysiologiska status och hjärnans funktion. År 2007 publicerade hon sin andra bok Put You Heart In Your Mouth! What Really Is Heart Disease And What We Can Do To Prevent And Even Reverse It.

INTERVJU

Dr. Joseph Mercola (JM): Välkomna, det här är Dr. Mercola. Jag har idag med mig Dr. Natasha Campbell- McBride som ska upplysa oss om ett intressant ämne, nämligen kopplingen mellan magtarmkanalen och psykologiska syndrom. Det handlar egentligen om naturlig behandling av autism, ADHD, dyslexi, dyspraxi, depression och schizofreni. Välkommen Dr. Campell.
Dr Natasha Campbell-McBride (NCM): Tack, jag är mycket glad över att få vara här.

JM: Det är mycket trevligt att ha dig här. Kan du berätta lite om din bakgrund?
(NCM): Jag är utbildad läkare (västerländsk läkare), neurolog och hjärnkirurg. Därefter fick jag familj och min förste son diagnostiserades med autism vid tre års ålder vilket bokstavligen kastade mig in ett enormt letade efter information. Jag var tvungen att finna information eftersom jag inte kunde finna något inom mitt eget yrke. Jag återgick till universitetet och gick igenom en utbildning inom näringsfysiologi och därefter doktorerade jag inom näringsfysiologi. Som ett resultat av mina kunskaper blev min son helt frisk; han har inte autism längre. Han lever ett normalt liv. Jag har en klinik i Cambridge i England där jag har fullt upp med barn och vuxna med inlärningsbesvär, neurologiska sjukdomar, psykiatriska sjukdomar samt med barn och vuxna som har immunförsvarssjukdomar och matsmältningsbesvär.

JM: När tog du din läkareexamen?
(NCM): År 1984

JM: Ungefär samtidigt som jag. Minns du förekomsten av autism vid den tiden?
(NCM): Det var 1 på 10000 när jag tog min examen. Det var en mycket ovanlig åkomma. Även som läkare hade jag inte träffat på en autistisk patient även om jag som läkare stötte på andra psykiatriska åkommor. För att vara ärlig var det första autistiska barn jag stötte på mitt eget. För 20 år sedan diagnostiserade vi 1 av 10000 i den engelskspråkiga världen, för fem år sedan var det 1 av 150 och idag är det 1 barn av 66 stycken som får diagnosen autism.

JM: Det är en dramatisk ökning. Har du några tankar om vad som kan vara de primära bidragande faktorerna till denna ökning?
(NCM): Absolut, Jag tvekar överhuvudtaget inte att dessa barn föds med en helt perfekt och normal hjärna, perfekta sinnesorgan som ska fungera normalt. Vad som händer med dessa barn är vad GAPS (Gut and Psychology Syndrome – Magtarm och psykologisyndromet) beskriver. Av namnet förstås en koppling mellan matsmältningsapparatens funktion och hjärnans funktion. Vad som händer med dessa barn är att de inte utvecklar en normal tarmflora från födseln. Tarmfloran är en otroligt viktig del av den mänskliga fysiologin. Nyligen visade Skandinaviska forskare att 90 % av alla celler och vårt genetiska material är vår egen tarmflora. Vi är endast ett skal, endast 10 %. Vi är en livsmiljö för dessa mikroorganismer inom oss men ignorerar dem på egen risk. Vad som händer med dessa barn är att de utvecklar en onormal tarmflora från början. Som ett resultat av det blir deras matsmältningssystem en stor källa till toxicitet istället för att vara en näringskälla. Dessa patogena mikroorganismer i barnens matsmältningskanal skadar tarmväggen så att många olika slags gifter och mikroorganismer strömmar in i blodomloppet och når hjärnan. Det händer vanligtvis under barnets andra levnadsår bland barn som ammas eftersom amning ger ett skydd mot onormal tarmflora. Bland barn som inte ammas ser jag utveckling på autismsymptom under barnets första levnadsår.  Amning är avgörande för att skydda dessa barn. Barnen föds med normala hjärnor, normala ögon, normal taktil känslighet och normala smaklökar. Alla dessa sinnesorgan ges oss för att vi ska samla information. Om man ser på ett barn så tittar de på allt, de lyssnar på allt, de rör allt och de smakar på allt. Vad är det de gör? Jo, de samlar information om omgivningen som via deras sinnesorgan går till hjärnan för att den ska processa informationen. När hjärnan processar informationen sker inlärning. Det här är mamma, det här är pappa, det här är en leksak, så här leker jag med den här leksaken, det här är en sked, den äter jag med, så här kommunicerar jag med personerna runt omkring mig, osv. Vad händer med barn som har GAPS? Eftersom den mängd gifter som kommer från tarmkanalen når barnet hjärna kommer hjärnan därmed att få svårigheter att processa sinnesinformationen. Informationen blir till ett brus i barnets hjärna som den har svårt att lära sig via. Barnet kan inte dechiffrera informationen till något användbart. Det är därför de inte lär sig att kommunicera. De lär sig inte att förstå språket, hur beteenden via instinkter sker och inte hur normala barn hanterar olika situationer. Barnets andra år är kritiskt när det gäller hjärnans utveckling. Det är då kommunikationsförmågan, instinktiva beteenden, lekfärdigheter utvecklas och hur barnets förmåga att hantera olika situationer utvecklas. Om barnets hjärna har gifter kommer det att missa detta gyllene tillfälle att lära och istället riskera att utveckla autism beroende på vilken mix av gifter det har och beroende på hur allvarligt barnet skick är och hur pass onormal tarmfloran är hos barnet. Barnet kan få olika symptom som skulle passa inom autism eller ADHD eller ADD utan hyperaktivitet eller dyslexi eller dyspraxi eller tvångssyndrom eller andra liknande symptom. En majoritet av fallen, nästan 80 % har en mix av olika symptom att de inte riktigt passar i den diagnostiska mallen. Dessa barn missar de viktiga första åren där de hade kunnat bli hjälpta.

JM: Det är en intressant iakttagelse. Jag förmodar att det ger goda möjligheter till att behandling som kan göra skillnad. Den centrala frågeställningen är, och jag är lite konfunderad, om det är tarmfloran som triggar detta måste det i sådant fall vara något som har orsakat detta [dramatiska ökningen av autism, ADHD, ADD osv.] skifte under de senaste 30 åren så till vida tarmfloran inte spontant har ändrats. Vad är dina tankar kring de variabler och faktorer som kan ha bidragit till att fler patienter får GAPS idag?
(NCM): Det är en bra fråga. Epidemin av autism, ADHD, dyslexi och dyspraxi – vi kan använda ordet epidemi trots att det normalt används om infektionssjukdomar eftersom det verkligen är en epidemi – har en underliggande faktor: sjukliga avvikelser i tarmfloran. Jag ska förklara hur det sker. Så vitt vetenskapen känner till är fostrets magtarmkanal steril. När får det sin tarmflora? Jo, vid födseln, när barnet går genom moderns förlossningskanal. Den flora som modern har i förlossningskanalen, i vaginan blir till bebisens tarmflora. Vaginan har rikligt med bakterier som kommer från tarmarna. Om modern har en onormal tarmflora kommer hon att ha en lika onormal flora i vaginan och förlossningskanalen. Fadern är inget undantag eftersom han har en motsvarande flora i ljumskarna som kan delas med modern vid umgänge. I min klinik vill jag alltid ha information om föräldrarnas hälsosituation och gärna mor- och farföräldrarnas. Jag har funnit att vi har en växande och kraftfull epidemi av tarmfloror som inte är friska sedan andra världskriget i och med upptäckten av antibiotika. Varje omgång med bredspektrumantibiotika slår ut goda bakterier i magtarmkanalen vilket ger ohämmat utrymme för smittämnen. I ett normalt fungerande matsmältningssystem med en normal tarmflora dominerar de för kroppen hälsosamma bakterierna, vilka kallas probiotika. Vi har probiotiska bakterier, probiotiska virus, probiotisk jäst samt bra maskar och till och med hälsobringande protozoer men bredspektrumantibiotika slår ut probiotiska bakterier. Parallellt finns det forskning som nu visar att det finns många sjukdomar som beror på skadliga mikroorganismer, bakterier, virus, svamp m.m. Så länge de goda [probiotiska] dominerar i magtarmkanalen, hjälper de till att kontrollerar de skadliga så att de inte skapar besvär i kroppen. Probiotiska organismer ser till att de patogena inte växer ohämmat men varje antibiotikakur ger möjlighet för de patogena att växa och inta nya områden i tarmarna. Den hälsosamma tarmfloran återhämtar sig men olika stammar tar mellan 2 veckor till 2 månader att återhämta sig vilket ger de patogena organismerna tillfälle att växa.

I familjer med autistiska barn ser jag att modern har en störd tarmflora och detsamma gäller moderns moder även om störningen ofta är mildare på grund av att mormodern troligtvis inte har fått lika mycket antibiotika.

Kvinnor som får barn idag föddes på 50, 60 och 70-talet vilket är den period då amning blev omodernt. Det var då som bröstmjölksersättning kom ut på marknaden och kvinnor fick höra att de inte längre behövde amma. Idag vet vi bättre; vi vet att barn uppfödda på bröstmjölk får helt annorlunda tarmflora i jämförelse med barn som får modersmjölksersättning. Barn som får bröstmjölksersättning riskerar att utveckla en annorlunda tarmflora som kan öka risken för allergier, eksem, inlärningssvårigheter och andra hälsobesvär senare i livet. Idag försöker därför många att amma. Jag har funnit att många autistiska barn föddes i samband med att modersmjölksersättning introducerades och att många av dessa barn inte ammades. Alltså, först fick barnet en något avvikande tarmflora via moderns förlossningskanal, sedan fick det modersmjölksersättning och under uppväxten flera antibiotikakurer… när dessa flickor sedan kom i 15–16-års ålder fick de p-piller som har en förödande effekt på tarmfloran. Nuförtiden tas p-piller under många år. Lägg till det all skräpmat, processade kolhydrater som människor konsumerar idag. Den typen av mat ger nästan exklusivt näring åt dåliga bakterier tarmkanalen så att de förökar sig. Många av dessa faktorer har skapat en uppsjö av unga kvinnor som har en ganska kraftigt störd tarmflora vid den tidpunkt då de ska få sitt första barn. Den här tarmfloran får sedan barnet och de föds alltså med en sjuklig tarmflora. Om barnet ammas kommer det att erhålla skydd via immunfaktorer som cirkulerar i blodet eftersom mamman har utvecklat dessa mot sin egen tarmflora. Under den tid som barnet ammas kommer det trots att det erhållit en avvikande tarmflora att få ett visst skydd men så snart amningen upphör kommer skyddet att upphöra. Det är då som avvikelser i tarmfloran verkligen kan öka i omfång och barnet glider då mot att utveckla autism, ADHD, ADD eller andra inlärningsbesvär eller fysiologiska problem som exempelvis diabetes typ 1, celiaki eller andra autoimmuna besvär. Även åkommor som astma, eksem kommer vid den tidpunkten.

Det är via det här som epidemin kommer från och jag är rädd för att om man ser till vad som händer i vår moderna värld så blir de faktorer som resulterar i människors alltmer avvikande tarmflora starkare. Så nya generationer av unga kvinnor som ska få barn har ännu värre tarmflora vilket resulterar i antalet barn med GAPS ökar. Myndigheterna måste förstå att de måste förbereda sig på det.

JM: Det är fascinerande. Jag antar att introduktionen av High Fructose Corn Syrup [HFCS – tillsatt fruktsocker] av japanska forskare under mitten av 70-talet vilket tillät livsmedelsindustrin att tillverka fruktsocker mycket billigt inte förbättrade situationen utan istället bidrog till problemet.
(NCM): Absolut!

JM: Jag undrar också varför många som studerat autism har funnit en länk till vaccinering, även om det är ett kontroversiellt område. Hur ser du på det?
(NCM): Bebisar föds inte bara med en steril tarm utan även med ett omoget immunförsvar. De kommer till den här världen som Aliens och deras immunförsvar behöver utbildning. Etablering av tarmfloran under de cirka 20 första dagarna spelar en central roll i bebisens utveckling av immunförsvaret. Bebisar som utvecklar en avvikande tarmflora riskerar ett nedsatt immunförsvar. Vacciner utvecklades för barn med friska immunförsvar. GAPS-barn passar inte att vaccineras enligt det standardiserade vaccinprotokollet. I min bok Gut and Psychology Syndrome har jag skrivit ett helt kapitel om rekommendationer till myndigheter gällande den nuvarande vaccinationsstrategin eftersom den, som den ser ut idag, skadar dessa barn [GAPS-barn]. De är inte rustade för att vaccineras på det sättet…. Ett annat problem är att vacciner är kommersiella produkter och antalet ökar eftersom de är mycket lönsamma för läkemedelsbolagen. Det kommer nya vacciner varje år så barn som för tio år sedan fick 14-15 vacciner totalt vid fem års ålder får idag 20-22 vacciner… Dessutom kan läkemedelsindustrin inte ta patent på naturligt förekommande virus, bakterier eller mikroorganismer vilket innebär att de måste modifiera dem genetiskt innan de kan patenteras. Vaccinerna innehåller alltså genetiskt modifierade mikroorganismer och vi har till dags dato inte tillräckligt med data för att veta exakt vad de har för effekter i kroppen och hur de påverkar tarmfloran i GAPS-barn. Jag ser många barn i min klinik som har skadats av vacciner. Det behöver inte vara MMR [MPR kombinationsvaccinet skyddar mot mässling (morbilli), påssjuka (parotit) och röda hund (rubella)]. Vissa är skadade av MMR och vissa av DPT [Difteri, Kikhosta och Stelkramp]. Vissa barn skadas av de första vacciner de erhåller som nyfödda. Inom öststaterna ger man fortfarande vacciner mot tuberkulos. Det finns vacciner mot vattkoppor. Skadan beror på hur nedsatt immunförsvar barnet har. GAPS-barn har redan ett nedsatt immunförsvar på grund av den avvikande tarmfloran de har fått av modern.

Varje antibiotikakur skadar tarmfloran ytterligare. Antibiotika har dessutom en direkt skadlig effekt på immunförsvaret eftersom antibiotika skadar olika delar av immunceller. Barnet får alltså ytterligare nedsatt immunförsvar för varje antibiotikakur. Om ett barn är tillräckligt skadat kan vaccin vara det strå som knäcker kamelens rygg. Men om vaccinet inte är det som skadar barnet kan vaccinet [hos ett GAPS-barn] att ta det närmare bristningsgränsen; även om barnet inte utvecklar autism direkt kan det riskera att utveckla diabetes typ 1, ett år senare och hur kan man då påvisa ett samband mellan vaccin och detta tillstånd?

JM: Absolut, Det finns ett antal forskare som har visat på det sambandet. Tack för förklaringen, jag har inte hört att det egentligen är en subgrupp inom den normala populationen som riskerar att skadas av vaccinering och att denna subgrupp kan grupperas baserat på deras tarmflora. Finns det något enkelt test som man kan ta för att identifiera den här gruppen och därmed exkludera dem från vaccinationsprotokollet?
(NCM): Absolut, Jag ägnar ett helt kapitel åt det. För det första måste man samla data om föräldrarnas hälsohistoria gällande deras tarmflora. Man gör även analyser på bebisens avföring under dess första levnadsdagar. Därefter analyserar man bebisens urin. Tarmflorans olika mikroorganismer producerar olika kemiska metaboliter [nedbrytningsprodukter] som passerar tarmslemhinnan och når blodet. Dessa cirkulerar i kroppen och lämnar den därefter via urinen. Genom att analysera urinen kan vi indirekt säga vilka mikroorganismer som finns i tarmarna eller vilka kemikalier som dessa producerar. Ett friskt barn har en specifik profil på sin urin medan ett GAPS-barns urin ser mycket, mycket annorlunda ut. Vi ser vissa kemikalier i deras urin som inte ska finnas där. Genom dessa enkla tester kan vi i stort sett säga om barnet har en avvikande tarmflora. Om tarmfloran är avvikande kan vi anta att barnet har ett nedsatt immunförsvar och dessa barn bör inte vaccineras med det standardiserade vaccinprotokollet eftersom de skadas av det. De ska inte vaccineras.

En annan grupp är syskon till dessa barn. Syskon till autistiska barn, svårt hyperaktiva barn, barn med tvångssyndrom, barn med diabetes typ 1 eller syskon till barn med andra allvarliga fysiska och psykiska åkommor kan, trots att de inte har åkomman i sig, ha eksem, astma, matsmältningsbesvär men även lite hyperaktivitet, dyslexi, vara lite klumpiga eller vara emotionellt instabila. Dessa barn [syskonen] har inte [diagnostiserad] autism eller de övriga åkommorna men de har ärvt samma tarmflora från mamman. Eftersom det finns en genetisk skillnad och att graviditeten är olika (färre gifter, mindre stress) kan det icke-drabbade syskonet ha en starkare konstitution; den avvikande tarmfloran gjorde inte barnet autistiskt men det är fortfarande känsligt. Dessa barn reagerar också på vacciner. Yngre syskon till autistiska barn eller barn med alla dessa besvär ska inte vaccineras med standardprotokollet för vaccination. Testerna som jag beskrev tidigare repeteras var sjätte månad eller varje år och när barnet anses vara helt friskt och immunförsvaret fungerar perfekt kan man överväga att vaccinera men inte förr på grund av risken.

JM: Testerna som du beskriver, kan de tas överallt och vad kostar de?
(NCM): Testerna kan tas över hela världen och kostar cirka 80-90 USD.

JM: Det verkar vara resonabelt med tanke på kostnaderna med att ha et barn med dessa sjukdomar.
(NCM): Absolut, när staten ansvarar för autistiska personer kan de leva upp till 70 års ålder. De är dock mycket handikappade och måste tas om hand om hela livet. Det blir till hundratals miljoner i kostnader [ingen valuta angiven] om man ska ta hand om en sådan person i 70 år. Att göra enkla tester när barnet föds för att förhindra detta kan det vara värt.

JM: Hur går du tillväga som har skadats som du beskriver?
(NCM): Det finns en mycket bra behandling för det som kallas GAPS Nutritional Protocol [GAPS näringsprotokoll] som beskrivs i detalj i min bok Gut and Psychology Syndrome. Tusentals, om inte tiotusentals över hela världen räddar sina barn med det här programmet. Boken är en självhjälpsbok. De flesta har köpt boken, följt den och fått fantastiska resultat. Jag verkligen älskar dessa människor. De mailar från hela världen om deras historier och otroliga resultat… Det finns mer information på min hemsida www.gaps.me. Det finns många andra hemsidor och diskussionsgrupper om gaps på internet. Protokollet består av tre delar. Den första och viktigaste är kost. Dessa sjukdomar är i huvudsak relaterade till matsmältningsbesvär. Autism är en matsmältningssjukdom, ADHD är en matsmältningssjukdom, Dyslexi, dyspraxi, andra inlärningssjukdomar och psykologiska besvär hos vuxna och barn är i huvudsak matsmältningssjukdomar. Bipolär sjukdom är en matsmältningssjukdom. Anorexia, bulimi, depression, tvångssyndrom, schizofreni och epilepsi i de flesta fall är GAPS-besvär.

Matsmältningskanalen är ett långt rör. Vad du fyller det röret med har en direkt effekt på ditt välbefinnande. Det är därför kosten är den viktigaste behandlingsformen. GAPS-dieten tar bort svårsmält mat. Den premierar mat som är lättsmält och mycket näringstät. Eftersom dessa patienter har svårt att smälta mat och ta upp näring har dessa patienter flera näringsbrister. Deras hjärnor svälter. Deras immunförsvar svälter. Resten av deras kroppar svälter. Vi vill ge dem mat som är mycket näringsrik och som är lättsmält. All mat som är svårsmält elimineras . Det som är bra är att man inte behöver följa den här dieten för resten av livet. I genomsnitt följer man dieten i två år. Det tar [ungefär] två år att driva ut den patogena floran, återetablera normal tarmflora och läka skadad tarmslemhinna så att tarmen blir en källa till näring och inte en källa till gifter hos personer med dessa sjukdomar. När läkning sker kan de börja introducera mat som de inte kunnat äta under GAPS-dieten. De kan aldrig återvända till den vanliga västerländska skräpmaten; den är fruktansvärd. Vad folk äter dagligen är skrämmande. Har man gått igenom GAPS-dieten kommer man att fortsätta äta hälsosamt med riktig hemlagad mat som ger näring för livet och som förhindrar alla sorts hälsobesvär senare i livet.

Den andra delen i GAPS-näringsprotokoll är några få väl valda kosttillskott. Ett av dessa är probiotika [tarmbakterier]. Dessa patienter behöver ett effektivt probiotika eftersom man måste introducera goda tarmbakterier till tarmarna som dödar parasiter, driver ut dem och som ersätter dem med bra tarmflora. Probiotika är en viktig del av behandlingen. Jag har ett helt kapitel i min bok som beskriver konceptet bakom probiotika… Det andra kosttillskottet för dessa personer är A-vitamin och D-vitamin. Jag rekommenderar torskleverolja för dessa patienter. Det är ett tillfälligt behandlingstillskott eftersom den huvudsakliga källan till A-vitamin i GAPS-näringsprotokoll är kosten. GAPS-dieten är också rik på D-vitamin genom de livsmedel som den rekommenderar.

Solljus är en viktig bidragande faktor för D-vitamin bland dessa patienter. Det är därför jag rekommenderar att sola så mycket som möjligt utan solkräm eller andra toxiska krämer.

För en stor andel av patienterna är fiskolja och omega-6 från växter till hjälp under en period. För en grupp patienter kan matsmältningsenzymer vara till hjälp, inte för alla dock, speciellt inte för barn.

Jag rekommenderar inte andra tillskott, speciellt inte i början av programmet eftersom de innehåller fyllnads- och bindemedel som kan riskera att försämra läkningen av tarmfloran hos personer med GAPS.

Den tredje delen i GAPS-näringsprotokoll är avgiftning. Vi har alla avgiftningssystem i kroppen med huvudkontor i levern och avdelningar i varje cell. Det är ett högt sofistikerat rengöringssystem i kroppen som håller oss rena. Matsmältningsprocessen i sig skapar många giftiga substanser som absorberas. Vår metabolism producerar många ämnen som måste återanvändas och som kan vara giftiga om de inte återanvänds korrekt, vilket är vad avgiftningssystem gör [bland annat].

Hos patienter med GAPS kommer en uppsjö av gifter från tarmarna till levern som blir överbelastad vilket leder till att dessa patienter ackumulerar toxiner. Dessa personer kan inte processa gifterna korrekt och kan inte eliminera dem från kroppen och som ett resultat ackumuleras de nu i olika vävnader i kroppen. Det är därför vi finner kvicksilver när vi testar dessa barn för kvicksilver; vi testar dem för bly och finner bly; vi testar dem för arsenik och finner arsenik; vi testar dem för fenoler och finner fenoler; vi finner formaldehyd och hundratals andra giftiga kemikalier som vi alla utsätts för i vår luft, vårt vatten, vår mat och genom vår hud. Så länge avgiftningen fungerar väl tar den hand om dessa gifter och vi märker dem inte. Men bland dessa barn fungerar inte avgiftningsprocessen vilket leder till att de ackumulerar gifterna. GAPS-näringsprotokoll hjälper naturligt till att avgifta kroppen genom att få avgiftningsprocessen att fungera igen. Jag använder inte mediciner eller kemikalier för att föra ut gifter eftersom jag anser det vara alldeles för drastiskt och det riskerar många skadliga bieffekter.

Jag rekommenderar att göra juice [grönsaker, inte frukt: min anmärkning] som är ett gammalt och beprövat sätt att föra ut många sorts gifter ur kroppen. Jag rekommenderar bad med epsomsalt, havssalt, algpulver, äpplecidervinäger och bikarbonat. Det är ett mycket milt men effektivt sätt att avgifta patienten.

Jag rekommenderar fermenterad mat som är en del av dieten. Fermenterad mat ger patienten mycket probiotiska bakterier vilka är viktiga för avgiftningen. De har förmåga att kelatera tungmetaller [binda till tungmetaller och andra cancerogena kemikalier och föra ut dem ut ur kroppen. Att äta mycket fermenterad mat och ta tillskott av probiotika är ett av de mest kraftfulla sätten att föra ut många olika sorters gifter ur kroppen.

Hela programmet är en livsstilsförändring; inte bara för patienten i fråga utan även för hela familjen. Jag rekommenderar vanligtvis att hela familjen genomför protokollet. Modern vet vi har en avvikande tarmflora men i fler än 50 % av fallen är det även fadern som har en avvikande tarmflora. Syskon till patienten har ärvt samma tarmflora som modern och även om de inte är autistiska kan de alltså ha symptom som är relaterade till nedsatt tarmhälsa. Det är alltså en god idé att låta hela familjen gå igenom GAPS-näringsprotokoll…

JM: Är det några specifika fermenterade livsmedel som är bättre än andra? Finns det några specifika bakteriesträngar som du tycker är bra? Är inte bifidobacterium med användbar för barn än lactobacillus?
(NCM): Alla är användbara. Det är viktigt att införa gynnsam jäst såväl som, goda bakterier och förhoppningsvis goda virus också. Det finns inte så mycket forskning på probiotiska virus men det är på gång.

JM: Rekommenderar du det som kosttillskott och vilka typer av jäst, är det Saccharomyces [cervisiae]?
(NCM): Jag rekommenderar det som fermenterad mat. Fermenterad mat kommer i två olika former: mjölkprodukter eller fermenterade grönsaker och frukter.  Jag har märkt att fermenterade mjölkprodukter tåls väl av GAPS-barn. Jag vet att föräldrar blir ganska chockade när jag talar om mjölkprodukter, speciellt dem som har provat en gluten- och kaseinfri diet.

GAPS-dieten är indelad i tre stadier: introduktionsdiet, full diet och avvänjningsdiet. Om du startar med introduktionsdieten kan fermenterade mjölkprodukter introduceras. Vi startar ofta med yoghurt som fermenteras med lactobaciller. Dessa är mildare än jäst och producerar mildare avgiftningsreaktioner. Jag återkommer till det snart. När yoghurt tolereras av patienten introducerar vi kefir som består av en grupp jäst, bakterier och vissa virus vilket vi nyligen upptäckt. Kefir innehåller en betydligt mer aggressiv grupp av probiotika som verkar i magtarmkanalen. Det är anledningen till att Kefir ger en starkare avgiftningsreaktion. Det är anledningen till att vi börjar med yoghurt innan vi introducerar kefir. Om det är några som helst besvär med mjölkprodukter kan vi introducera fermenterade grönsaker som använder samma bakteriekulturer. Dessa kan fermenteras genom att tillsätta yoghurt- eller kefir-bakteriekulturer till grönsakerna. Basen för all fermentering av grönsaker är kål. Sedan lägger du till morötter, lök, rödbeta, vitlök och många andra grönsaker. Det finns många bra fermenteringsrecept på internet och i min bok. Fermenterad kål, sauerkraut eller surkål görs enligt traditionellt recept och man tillsätter ingen kultur eftersom ekologiskt odlad kål har bakterier som fermenterar naturligt…

Vad vi måste förstå är att probiotika inte handlar om ett val. Vi har konsumerat probiotika så länge vi har existerat. Under årtusenden hade vi inte kylmöjligheter. Hur gjorde vi då? Vi fermenterade mat. När kålen mognar i september kommer den att ruttna om du konserverar den med fermentering… Under resten av året åt man surkål och fick därmed miljoner och återmiljoner probiotiska bakterier i magtarmkanalen. När man dödade ett djur och inte kunde äta allt på en gång lagrade man köttet som till exempel Prosciutto i Italien[bildas bakterier på köttet]. Ursprungsfolk över hela världen har i deras dieter fermenterat livsmedel. De har fermenterat kött, fisk, grönsaker, mjölkprodukter, frukt och sädesslag. Allt kan fermenteras och under stor del av året åt man mat som var fermenterad och konsumerade därmed stora mängder probiotiska bakterier. Dagens livsmedelsindustri har under de senaste årtionden slutat fermentera livsmedel…

Personer som vill bli friska måste börja konsumera fermenterad mat eller ta probiotika som tillskott. I en diskussion om probiotika måste vi nämna avgiftningsreaktioner. Vad är det? Ett mer vetenskapligt namn är Herxheimers reaktion som först upptäcktes i och med introduktionen av antibiotika. När antibiotikan dödade skadliga mikroorganismer frisläpptes gifter vilket ledde till att personen temporärt blev sämre just på grund av att stora mängder gifter cirkulerade i systemet. Det samma händer med probiotika. Om du plötsligt äter mycket fermenterad mat och är ovan vid det kan mängden probiotiska bakterier skapa en stark avgiftningsreaktion. De probiotiska bakterierna börjar attackera skadliga mikroorganismer i tarmkanalen vilka dör och frisläpper gifter. Samma gifter som gör dig autistisk, dyspraktisk, emotionell, deprimerad, ger dig diabetes [typ1], ger dig ledgångsreumatism, celiaki eller andra sjukdomar. För att kontrollera denna avgiftningsreaktion rekommenderar jag att man börjar med mycket små mängder av fermenterad mat eller probiotiska kosttillskott. Gå igenom lite avgiftningssymtom och öka sedan dosen gradvis. Hur man trappar upp är högst individuellt. En person som inte har speciellt svåra avvikelser i sin tarmflora kan klara hela upptrappningsprocessen på ett par veckor. Andra behöver öka i mycket små doser; det tar dem månader att trappa upp till terapeutiska nivåer av probiotika. Lite avgiftningssymptom behöver man stå ut med men de ska vara så att du klarar att leva med dem. Probiotika i form av fermenterad mat och i form av tillskott är mycket viktiga delar i GAPS-näringsprotokoll.

JM: Det låter vettigt. Många gånger är det detaljerna som avgör; jag undrar om kan kommenterar probiotika i mjölkprodukter. Jag antar att kommersiella former av fermenterade mejeriprodukter som man köper i en vanlig livsmedelsbutik inte är lämpliga eftersom de är pastöriserade? Har du någon kommentar om råa mjölkprodukter i jämförelse med pastöriserade? Råder du att man gör sina egna fermenterade mjölkprodukter från rå mjölk? Är den bättre? Behöver man tillskott om man tillverkar egen fermenterad mjölk [yoghurt]?
(NCM): Den fermenterade mjölken ska absolut göras hemma. Man kan inte köpa den som görs i butiken eftersom de inte fermenteras tillräckligt länge för att laktosen ska konsumeras av de probiotiska bakterierna. Mjölkprodukter innehåller en disackarid som heter laktos som är perfekt mat för bakterier i tarmen. Om du dricker mjölk kommer mikroorganismer i tarmen att konsumera dessa och öka. Det skapar gaser och obehag i tarmarna. Om man introducerar fermenterande bakterier till mjölken konsumerar de laktosen; bakterier gillar att äta socker. Fermenterad mjölk är laktosfri men den behöver fermenteras i minst 24 timmar på en varm plats och det behöver göras hemma. Samtidigt som laktosen konsumeras förändras även mjölkens struktur och blir mer lättsmält. Bakterierna bryter ner proteiner och frigör vitaminer. De gör mycket som gör att mjölken blir betydligt mer lättsmält. Även personer som är laktosintoleranta eller mjölkintoleranta kan konsumera [hemma]fermenterad mjölk. Det är bäst att finna rå ekologisk mjölk från gräsuppfödda kor. Om man inte kan få tag i det kan man ta ekologisk pastöriserad mjölk och fermentera den. Rå mjölk är bäst men [hemma]fermenterad pastöriserad mjölk kan fungera likväl och bli lättsmält. Många, många familjer i min klinik som inte har kunnat få tag i rå mjölk har fått fina resultat med fermenterad ekologisk pastöriserad mjölk.

Jag rekommenderar även att fermentera grädde [hemma gjord gräddfil] parallellt när man gör yoghurt eftersom den fermenterade grädden får en bra fettsyraprofil som är perfekt för hjärnan och perfekt för immunförsvaret, speciellt om det är rå grädde man använder. Därefter när man introducerar kefir rekommenderar jag att man tar lite kefirkultur och introducerar i grädden vilket ger en [gräddfil] gjord på kefirkultur. [Dr Natasha Campbell-McBride menar att man först gör fermenterad yoghurt och tar lite av den kulturen och gör gräddfil; när man senare går över till kefir som var mer kraftfull gör man gräddfil med den kulturen istället.]

JM: Tack för förklaringen. Jag undrar om du skulle kunna ge din syn på probiotika som kosttillskott och dess effektivitet i jämförelse med [hemma]fermenterade mjölkprodukter.
(NCM): Vad vi behöver förstå är att marknaden är full av olika probiotiska kosttillskott. Det finns hundratals märken i hälsokostbutikerna. Majoriteten är förebyggande; de är inte tillräckligt starka för att göra riktig skillnad. De har tagits fram för friska människor för att dessa ska förbli friska. GAPS-patienter behöver terapeutiska doser av probiotika. Dessa är alltså starka probiotika som innehåller aggressiva bakteriestammar och gärna bakterier från jorden. Dessa probiotika kommer att skapa avgiftningsreaktioner och jag rekommenderar att man först startar med introduktionsdieten och introducerar fermenterad mat och går igenom avgiftningsreaktionerna gradvis… Därefter kan man introducera starka terapeutiska probiotikatillskott. Man måste börja med en liten dos och arbeta sig upp gradvis… För små barn kan det dock räcka med fermenterad föda; vuxna behöver båda [fermenterad mat och probiotika].

JM: Vilken dos kvalificerar för att anses vara terapeutisk?
(NCM): Jag har 2 miljarder [bakterier] per kapsel i mina egna probiotikatillskott så att barn kan ta dem. Beroende på ålder så startar vi genom att öppna kapseln och ge en nypa eller en halv eller tredjedel av en kapsel. Från det ökar vi gradvis upp dosen.  I min bok har jag en tabell för probiotikadosering för olika åldrar. För en vuxen rekommenderar jag åtta kapslar per dag. Vissa patienter tar 12-15 kapslar per dag vilket motsvarar 30 miljarder bakterier samt lite bakterier från jord. Det brukar vara tillräckligt för dessa patienter om de samtidigt följer GAPS-dieten.

JM: Finns det personer som inte tål bakterier från jorden? Det verkar finnas personer som inte tolererar dem eller så har jag kanske förväxlat det med Herxheimers reaktion?
(NCM): Ja, många förväxlar detta men det viktigaste är kosten. Du kan inte fortsätta äta dina hamburgare och dricka läsk och ta tillskott av probiotika och förvänta dig några mirakel. 80-90 % av framgången ligger i kosten. Probiotikatillskotten är endast till hjälp för dieten.

JM: Kan du berätta om vilka livsmedel som du har funnit försvårar tillstånden som vi talar om. Det verkar vara relaterat till kroppens förmåga att smälta dem. Jag skulle tro att socker är högt upp på listan över störande ämnen?
(NCM): Man måste till 100 % eliminera allt socker och all stärkelse [från sädesslag] ur GAPS-dieten. Det innebär alla sädesslag oavsett om de innehåller gluten eller inte. Vete, råg, korn, havre, ris, quinoa, couscous, amaranth, bovete och majs måste helt uteslutas. Alla stärkelserika bönor, vilket innebär en majoritet av alla torkade bönor måste uteslutas likväl. De linser och bönor som tillåtts i GAPS-dieten introducerar i ett sent stadium och måste kokas på ett speciellt sätt. Alla disackarider måste uteslutas vilket innebär socker, alla kommersiella sötningsmedel och laktos men laktos försvinner vid fermentering. Givetvis måste majssirap [HFCS – fruktsocker] uteslutas. Det enda sötningsmedlet som är tillåtet är naturlig honung, företrädesvis rå honung, samt torkad frukt. GAPS-dieten består av alla näringstät mat som är lättsmält vilket betyder all form av kött som tillagas hemma, all fisk och skaldjur, alla stärkelserika grönsaker, mogen frukt, nötter och oljerika frön som solrosfrön, pumpakärnor och sesamfrön. Bara för att det inte förekommer sädesslag i GAPS-dieten betyder det inte att man inte kan äta bröd, kakor och pannkakor så länge de görs på mjöl från nötter och oljiga frön istället för [vanligt] mjöl. Det är mycket enkelt och med ägg, nötter, oljiga frön och salt kan man baka bröd. Man kan lägga till soltorkade tomater [min anmärkning: innehåller solanin vilket jag är tveksam till att dessa barn ska få i sig i stora mängder] och kryddor. Om man vill att det ska vara sötare kan man lägga till torkad frukt och vill man att det ska vara mer fuktigt kan man lägga till pumpa, zucchini, morot eller banan.

JM: Kan man använda jäst när man bakar?
(NCM): Nej, vi änder inte jäst i dieten överhuvudtaget. GAPS-introduktionsdiet är annorlunda. Det är den diet som läker tarmslemhinnan snabbare än den så kallade kompletta GAPS-dieten. I GAPS-introduktionsdiet tar vi bort alla livsmedel som kan irriterar tarmslemhinnan eftersom den redan är så pass inflammerad hos dessa personer. Vi tar bort alla fiber; inga råa frukter, råa grönsaker eller nötter. Alltså inget bakande under introduktionen. Vi förespråkar istället livsmedel som innehåller de ämnen som läker tarmslemhinnan. Det är hemmagjord köttbuljong, buljong från ben, soppor, grytor och gelatinrikt kött [kött med benet kvar] som producerar kollagen och gelatin samt andra nyttigheter plus välkokta grönsaker.  Samtidigt med detta äter man fermenterad mat för att introducerar en bra tarmflora till magtarmkanalen eftersom ingen läkning av tarmkanalen kan ske utan bra tarmbakterier. För personer som har matintolerans, matallergi, svåra matsmältningsbesvär som Ulcerös Kolit, Crohns sjukdom, andra inflammatoriska magtarmbesvär, för personer med refluxsjukdom och både vuxna och barn med epilepsi rekommenderar jag att man börjar med GAPS-introduktionsdiet. Det kommer att läka tarmslemhinnan snabbare och tillåta personen att bli friskare snabbt.  Dieten är mycket hälsosam och näringsrik. Hela min familj äter denna diet trots att vi inte behöver det längre; 80-90 % av tiden äter vi så här och jag ungefär 90 % av mina patienter gör det trots att deras barn eller vuxna har blivit friska. De fortsätter med dieten för att den mycket hälsosam. Den förebygger cancer, den förebygger hjärtkärlsjukdom, den förebygger diabetes. Den förebygger alla möjliga moderna sjukdomar som vi utvecklar.

JM: Och kosmetiskt förebygger den övervikt
(NCM): Absolut. Den förebygger övervikt. På tal om övervikt; förekommer det en helt felaktig bild bland i stort sett alla läkare, myndigheter och bland allmänheten att fet skapar fetma vilket är helt fel. Påståendet kan inte vara längre från sanningen. Fett, framförallt fett från animalier [mättat fett] är en mycket viktig del av GAPS-nutritionsprotokoll. Huvuddelen av det fett som konsumeras måste komma från animaliska livsmedel. Det ska alltså vara fett från fläsk, lamm, nöt, gås, anka, kyckling. Varför? Därför att sammansättningen av fettet i våra egna kroppar, det vill säga det hälsosamma fettet är mycket likt det fet som förekommer i dessa djur, speciellt lamm. Om man ser till fettsammansättningen i mänsklig bröstmjölk är den mycket lik lammfett, nötfett och fett från ankan [min anmärkning: fettsyraprofilen är nog inte exakt men NCM har helt klart en poäng]. Dessa fetter är de för oss mest fysiologiskt [korrekta] att konsumera för oss människor. De fleromättade fetterna omega-6, omega-3 och omega-9, visst de behövs och kallas essentiella men de behövs i små mängder. Mindre än 1 % av den dagliga fettkonsumtionen bör komma från fleromättade fetter. De ska komma från fiskoljor, färska grönsaker och färsk frukt. Initialt rekommenderar jag att man tillsätter högkvalitativa kallpressade växtoljor som exempelvis en kombination av linfröolja, hampaolja, avokadoolja och jättenattljusolja [min anmärkning: detta håller jag inte med om dels för att din fleromättade olja kommer att vara härsken till största sannolikhet samt att omega-6 inte är ett reellt problem, det är snarare kvoten omega-3/omega-6 som är problemet samt att omega-6 bidrar till ökad inflammation vilket dessa barn redan har för mycket av] i kombination med fiskolja för att erhålla omega-3. Dessa ska dock tas som tillskott i små mängder. Vad som måste uteslutas helt är alla vegetabiliska matlagningsoljor[inte bara oljor utan även margarin], de är mycket skadliga för hälsan och ska inte konsumeras av någon överhuvudtaget.

JM: Dessa oljor används även i den mesta mat som processas eller i restauranger så man måste vara försiktig när man går ut och äter.
(NCM): Absolut. All processad mat innehåller dessa vegetabiliska matlagningsoljor. De extraheras från växter och dessa oljor är högt fleromättade vilket gör dem mycket instabila och känsliga. De blir lätt förstörda av ljus, höga temperaturer, tryck och andra faktorer i omgivningen.  Vad gör man när man tillverkar dessa oljor? Man använder höga temperaturer, högt tryck, kemiska lösningsmedel och industriella processer. När dessa fettsyror extraheras och blir till olja är de redan skadade och kemiskt förstörda och extremt skadliga för kroppen. [Min anmärkning: det spelar ingen roll om du köper kallpressad, extra virgin, ekologisk, närproducerad – fleromättade växtoljor i form av olja eller margarin ska alltid undvikas]. Sedan hettar man upp dem och ju mer de hettas upp desto skadligare blir de. Dessutom får du en försämrad fettsyrabalans i ditt fettintag. Din kropp behöver ungefär 50 % mättade fettsyror, 30-40 % enkelomättade fettsyror och endast en liten procentandel i form av fleromättade fettsyror. Dock förstörs denna fettsyrabalans och kroppens metabolism allvarligt när man överdoserar fleromättade, kemiskt förstörda fettet från vegetabiliska oljor. Så snart dessa oljor upptäcktes och introducerades på marknaden under 20- och 30-talet började ganska oroväckande forskning att dyka upp. Idag finns det hundratals forskningsrapporter som visar att intag av dessa oljor kan ge upphov till diabetes, hjärtkärlsjukdomar, cancer, infertilitet men även fosterabnormaliteter om en gravid kvinna konsumerar dem. Alla degenerativa sjukdomar orsakas till någon grad av konsumtion av fleromättade vegetabiliska matlagningsoljor som används istället för animaliskt fett. Matlagning enligt GAPS-näringsprotokoll innebär matlagning med animaliskt fett. Stekning sker med lammfett, grisfett [ister], nötfett [talg], gåsfett eller smör.

JM: Hur ser du på kokosfett? Det är ju ett växtfett men som de flesta experter jag känner till anses ok.
(NCM): Ja, kokosfett är mycket bra eftersom det är mättat. Det är ett av de mest mättade fetter som finns men jag har en del problem med kokosfett. Först och främst kommer det från tropiska länder. Vi lever i norra hemisfären vilket innebär att vi måste förlita oss på den som distribuerar kokosfettet. Vi måste alltså lita på att extrahering och processen verkligen är bra. Det andra är att kokosolja är ganska exotisk för oss som bor på norra hemisfären, för personer som bor i Europa och i Nordamerika. Det finns inget behov av det; det kan användas som tillskott och till bakning. Det är dock bäst att konsumera rått och har då en underbar kokossmak och doft…

…Ett annat bra fett är smör som är raw/rå [min anmärkning: finns inte att få tag i Sverige eftersom det är lag att mjölkprodukter ska pastöriseras]

JM: Nu har tiden runnit ut. Jag vill verkligen tacka dig för ditt arbete och för att du velat dela det med oss så att vi har bättre kan förstå några av de mest fundamentala faktorerna som ligger bakom denna otroliga epidemi som vi har sett de senaste decennierna och som verkligen är förödande för människor. Det är tragiskt eftersom det är en relativt enkel och billig lösning för att förhindra all den sorg, trauma och onödiga svårigheter som dessa sjukdomar innebär.
(NCM): Du har helt rätt. Får jag lägga till en sak.

JM: Javisst
NCM): Det är en total epidemi av GAPS – Gut and Psychology Syndrome och antalet ökar. Jag är helt överväldigad över den efterfrågan på hjälp som dessa GAPS-personer över hela världen har.  Det behövs GAPS-utövare/terapeuter och jag förbereder en kurs för att lära ut GAPS…

SLUT INTERVJU (Fullständig intervju)

Håller jag med om allt som Natasha Campbell-McBride säger i intervjun? Kanske inte precis allt men det mesta. Det viktigaste budskapet att ta med sig hem är att kosten kommer att påverka varenda cell och organ i kroppen, även hjärnan och fel kost leder till sjukdom för eller senare. Det andra viktiga budskapet är hur viktigt det är att amma sitt barn länge, betydligt längre än de rekommenderade 6 månaderna. För en person som har autism, ADHD, ADD eller liknande diagnoser men även för personer med Ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller andra inflammatoriska sjukdomar kan GAPS faktiskt vara räddningen. (Det finns andra liknande protokoll för autism som exempelvis SCD-dieten (Specific Carbohydrate Diet) eller GDCD-dieten (Gluten Free Casein Free Diet). Kommer ni ihåg när Arla lanserade filen Onaka mitten på 1990-talet med slogan som ”Lugn i magen ger lugn i själen”. Det stämmer verkligen, speciellt i ljuset av vad Natasha Campbell-McBride har berättat för oss om personer med psykologiska besvär.

PS. Onaka eller andra pastöriserade mjölkprodukter är inget jag rekommenderar (förutom smör) såtillvida du inte gör din fermenterade yoghurt eller kefir själv. Den bästa probiotikan finner du för övrigt här och i flera olika styrkor dessutom. Den bästa omega-3 fettet finner du här. (köp aldrig uppkoncentrerad fiskolja!). Läs mer om GAPS på http://www.gaps.me/ eller http://www.doctor-natasha.com. Om du vill köpa Natasha Campbell-McBrides böcker finns de att köpa på adlibris: Gut and Psychology Syndrome och Put Your Heart in Your Mouth

Tack Dr. Mercola för att du gav tillstånd att publicera din intervju på min blogg.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fler-barn-diagnostiseras-med-autism

Deprimerad – för lite omega-3?

15 juli 2011 Kategori: Allmän hälsa, Mental hälsa, Omega-3 | 4 Comments »

Uppsala Universitet har i en studie publicerad år 2011 visat att depression bland ungdomar är associerat med låga nivåer av omega-3 fettsyror. Man studerade fettsyraprofilen i röda blodkroppars cellmembran från 209 flickor och 8 pojkar med ätstörningar. Det visade sig att den grupp som hade både ätstörningar och depressioner även hade lägre halter av Eikosapentaensyra (EPA) och Dokosahexaensyra (DHA), de två slutprodukterna i omega-3-serien, i jämförelse med den grupp som endast hade ätstörningar. Kvoten mellan omega-6 och omega-3 var högre bland dem som var deprimerade, dvs de hade mer omega-6 i förhållande till omega-3 än gruppen som inte var deprimerade. Slutsatsen är att låg omega-3 status är kopplat till depression och den kan inte förklaras av olikheter i BMI, viktnedgång, sjukdomsförlopp eller olika förekomster av desaturas (enzymer som omvandlar ALA till EPA och DHA) i studieobjekten eftersom dessa var desamma i båda grupperna.

Även världens största studie om depression och omega-3, The Efficacy of Omega-3 Supplementation for Major Depression: A Randomized Controlled Trial, visar att omega-3 är effektivt även för personer med svåra depressioner som inte har ångestdiagnos.

Jag är inte ett dugg förvånad och jag håller med Bo H Jonsson, överläkare vid Alviks psykiatriska mottagning och knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet i Solna när han säger: ”Omega-3 är en byggsten i alla cellmembran och är betydelsefullt för receptorer och cellernas genomsläpplighet av olika molekyler, och det har även antiinflammatoriska egenskaper, säger Bo Jonsson.”

DHA finns i hög koncentration i grå hjärnsubstans. DHA är en viktig ingrediens i hjärncellsmembran och därmed viktig för hjärnsignalöverföring. Brist på omega-3 fettsyror försämrar kommunikationen mellan hjärnceller.

Sedan kommer det andra problemet: vilken omega-3 ska man välja. De flesta omega-3-tillskott som finns på marknaden håller mycket låg kvalitet. Idag är inte problemet gifter och tungmetaller i fiskoljor eftersom reningsprocesserna har blivit så pass bra. Många skryter med att de har bäst renhet men de flesta ligger faktiskt ganska bra till gällande renhet; det blir en icke-faktor bland de stora kända märkena. Det stora problemet för fiskoljor är däremot stabilitet, dvs hur lätt de härsknar över tid. Härsket omega-3 är bara att kasta i soptunnan; det gör ingen som helst nytta men däremot mycket skada. Uppkoncentrerade fiskoljor är betydligt mer instabila än icke-uppkoncentrerade. Leta alltså inte efter märken där det står Forte, högkoncentrerad eller uppkoncentrerad. En bra fiskolja har max 38 % omega-3. Jag har mailat fråga efter fråga till en känd svensk lipidforskare och bilden blir ganska tydlig: den produkt som jag anser vara bäst hittills är Eskimo-3, den är inte uppkoncentrerad, den är ren men framförallt håller den sig stabil över tid.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21732977
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=10900
http://article.psychiatrist.com/dao_1-login.asp?ID=10006935&RSID=1407419530043

Omega-3 motverkar depression

5 april 2011 Kategori: Mental hälsa, Omega-3 | Tags: , , , | 2 Comments »

Nya studier visar att omega-3 från fiskoljor (fettsyrorna EPA och DHA) reducerar depression, bidrar till ökad mental hälsa och kognitiv funktion. Framförallt DHA som anses vara den viktigaste fettsyran, ackumuleras i hjärnans celler och förbättrar dess funktion. DHA finns framförallt i fisk- och krillolja. DHA har, förutom att motverka depression, även visat sig:

  • Förbättra nervcellsföryngring
  • Skydda nerver och nervsynapser vid Alzheimers
  • Förbättra ämnet Phosphatidylserin i hjärncellsmembran vilket är viktigt för minnet och koordination

Studier i artikeln