När och hur ska man inta probiotika?

Probiotika, dvs goda tarmbakterier definieras som ”live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host” enligt WHO. Det är alltså levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder medför en hälsovinst för den som intar dem. Under vår utveckling har vår föda troligtvis innehållit en betydligt större mängd bakterier än vad den gör idag. Historiskt exponerades vi även dagligen för viktiga probiotiska bakterier i och med vår livsstil nära naturen. Dessa bakterier har varit, och är än idag, en mycket viktig del av vår hälsa. Dysbios, dvs en rubbad tarmflora, är förödande för hälsan. Jag skulle vilja påstå att rubbad tarmflora tillsammans med kroniska låggradiga inflammationer, två tillstånd som dessutom hör ihop, utgör våra största och viktigaste utmaningar inom hälsa. I vår jakt på att utrota alla mikroorganismer med sterilisering av mat, bakteriedödande medel, antibiotika för minsta förkylning osv har vi tyvärr även inkluderat utplåning av goda, och för kroppen livsviktiga, probiotiska bakterier. Det är anledningen till att jag anser att tillskott av probiotika är otroligt viktigt för en god hälsa. Var och varannan person som man frågar verkar lida av mer eller mindre allvarliga magtarmbesvär, som även om de är små kan vara ack så besvärliga för individen. Magtarmbesvär är inte bara svåra att leva med utan kan även vara mycket negativa för hälsan sikt. Kom ihåg att en stor del av immunförsvaret är lokaliserat till tarmkanalen. Läs mer här om det.

År 2006 publicerade European Journal of Clinical Nutrition en studie (randomiserad (slumpmässig), dubbelblind, placebo-kontrollerad, dvs gold standard, vilket innebär bevisgrad 1) där forskarna visade att probiotikados är direkt kopplat till effekt när det gäller Bifidobakterier samt att höga doser tolereras väl av den som intar probiotika. I studien såg man effekt från en dagsdos om 10 miljarder probiotiska bakterier. Innebär det att man inte kommer att uppleva hälsovinster om man tar färre än 10 miljarder bakterier per kapsel och dag? Nej, det tror jag inte men just när det gäller probiotika är mer bättre vilket absolut inte är fallet för de flesta typer av kosttillskott. Professor John Morton och hans team vid Stanford University School of Medicine publicerade en studie år 2009 i The Journal of Gastrointestinal Surgery där de visade att patienter som genomgått gastrik bypasss-operation och som tog så lite som 2,4 miljarder probiotiska bakterier per dag efter operationen förlorade mer vikt och hade ett bättre vitamin B12-upptag än kontrollgruppen. Med andra ord kunde man uppvisa en effekt på så lite som 2,4 miljarder bakterier.

Nu till frågan: När och hur ska man ta probiotika?
Enligt Francine Mondou, doktor i mikrobiolog (numera arbetande vid en probiotikatillverkare) ska probiotika alltid tas på full mage. Anledningen till det är att maginnehållet efter en måltid får ett ökat pH-värde vilket innebär att de probiotiska bakterierna överlever längre vilket i sin tur ökar sannolikheten för att de når tarmarna intakta. Vid fastande mage har magsafterna ett pH-värde som är cirka 1,5-2,5 medan miljön i magen efter en måltid får ett pH-värde om cirka 4,0-6,0; dvs. ett betydligt mer gynnsamt värde för probiotiska bakterier. Min rekommendation är att ta probiotika direkt efter en måltid med sista tuggan men inte med ett glas vatten utan verkligen med sista tuggan. Det är nämligen inte optimalt att dricka för mycket vatten i samband med en måltid, varken direkt före, under eller direkt efter, eftersom extra vätska kan påverka matsmältningen negativt. En liten mängd vatten går givetvis bra men att bälga i sig vatten, och ännu värre att bälga i sig kallt vatten, i samband med måltid är som att be om matsmältningsbesvär.

Med andra ord tag probiotika direkt efter din måltid med sista tuggan men utan att svälja ner det med vatten. För de personer som inte kan svälja kapslar (med eller utan vatten) kan man ta isär kapseln och strö över den sista tuggan. Bra probiotika ska enligt mig:

• Innehålla så många kliniskt undersökta icke-konkurrerande stammar som möjligt (>10 stycken stammar)
• Alltid innehålla stammen Lactobacillus Acidophilus DDS-1
• Inte innehålla prebiotika (finns naturligt i frukter och grönsaker) och är en billig utfyllnad i ett tillskott.
• Inte vara baserad på mjölkprodukter

Jag har hittills inte hittat bättre tillskott av probiotika än Innate Response Flora-produkter som finns i doserna 5-200 miljarder bakterier per kapsel, med 14 stammar per kapsel. Den dagen jag finner bättre probiotikatillskott kommer jag att köpa in dessa istället.

PS1. För dig som håller på med tarmsköljning kan jag inte nog understryka vikten av att inta så mycket probiotika du bara kan till varje måltid. Det eftersom mer än 50 % av tarminnehållet utgörs av bakterier och du garanterat får en akut tarmdysbios när du sköljer tarmen. Även om tarmobalansen inte är kronisk är det viktigt att balansera den tillfälliga obalansen som tarmsköljning ger upphov till.

PS2. Jag träffade en kvinna för ett tag sedan som berättade att hon håller sig fri från förkylningar om hon tar probiotika men att hon alltid blir förkyld om hon slutar ta probiotika. Beror det på att probiotika gör att vi inte exponeras för förkylningsbakterier eller virus? Nej, givetvis inte. Det beror på att hennes tarmflora kommer i balans och att patogena bakterier i tarmarna får mindre utrymme att föröka sig. Kom, som sagt ihåg att immunförsvaret till stor del sitter i tarmarna. Vad mer säger hennes berättelse? Jo, att probiotiska mikroorganismer inte koloniserar tarmkanalen varaktigt och att med den livsstil vi har idag kan det tyvärr vara så att man behöver ta tillskott av probiotika fortlöpande. Jag tar probiotika varje dag och jag ser det som en otroligt viktig parameter i min hälsoekvation.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16721394
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19381735
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12788576
http://www.who.int/foodsafety/publications/fs_management/en/probiotics.pdf

Näringsmedicinsk Tidskrift

Äntligen är nya numret (Januari 2012, Nr.1, Årgång 17) av Näringsmedicinsk Tidskrift ute! Jag säger det direkt: jag sitter i redaktion för denna tidskrift sedan en kort tid tillbaka men det finns ingen ekonomisk vinst i det för mig; sett till nedlagd tid är det en förlustaffär. Sett till ökad kunskap och växande inom näringsfysiologi är det däremot en ren vinstaffär. Det är givetvis även en stor ära att ha blivit tillfrågad att vara med och få tycka, tänka och bidra till en sådan kvalitetstidskrift som denna! Det är några få tidskrifter som jag tycker att alla bör läsa som har ett intresse för kost, hälsa och livsstil. Denna är en av dem. Låt inte namnet avskräcka; Näringsmedicinsk Tidskrift har lyckats med konststycket att hålla en perfekt nivå så att personer utan relevanta kunskaper finner något likväl som att läkare med intresse för näringsfysiologi och funktionsmedicin kommer att finna material att bita i.

Det nya numret handlar om bakterier för ett friskare liv. Jag har skrivit om det många gånger i bloggen: en god inre bakterieflora (även yttre eftersom vi har bakterier på huden) är A och O för hälsan! En viktig artikel i det här numret handlar om patogen bakterieöverväxt och hur dessa skapar en biofilm, en tunn hinna som normalt består av polysackarider, fibrin (koagulationsprotein) och DNA. Biofilm finns i stort sett överallt och har en viktig funktion att fylla. När skadliga bakterier bildar patogen biofilm ökar emellertid risken för akuta såväl som kroniska sjukdomar. Dessvärre kan den biofilm som skadliga mikroorganismer skapar bli svår att penetrera vilket ökar i sin tur risken får svårbehandlade och långdragna kroniska besvär. Man kan misstänka patogen biofilm vid återkommande övre luftrörsbesvär, urinvägsinfektioner, magtarmbesvär, öroninflammationer eller problem med munhålan för att nämna några få besvär.

För att minimera risken för patogen biofilm är det oerhört viktigt med en god tarmflora och exempelvis probiotikastammarna Lactobacillus rhamnosus och Lactobacillus plantarum har visat sig förstöra biofilm från E. Coli samt reducerar E.colis förmåga att penetrera tarmbarriären. Om man har dragits med kroniska hälsobesvär som är kopplade till kroniskt patogen biofilm (största delen av bakterieinfektionerna skapar biofilm) räcker det ibland inte med tillskott av tarmbakterier och god kost. Då finns det ett annat vapen i arsenalen som artikeln tar upp: enzymer. Dessa penetrerar patogen biofilm om de tas på fastande mage. Tas enzymer tillsammans med mat kommer de däremot att verka på näringsämnen i maten istället för på biofilmen, vilket är bra för en god matsmältning och bra näringsupptag men däremot inte för att lösa upp patogen biofilm. Det finns även cancerläkare som arbetar med höga doser av enzymer för att angripa cancerceller men det ska jag skriva om i ett annat inlägg.

Om jag känner att en förkylning är på gång har jag en speciell arsenal som just är kopplad till reduktion av patogen biofilm. Denna kur fungerar 99,99 % av fallen och då syftar jag på svåra och jobbiga dagisinfektioner som mina barn tar med sig hem och sprider genom att nysa mig eller min sambo rakt i ansiktet. Alla som har små barn vet precis vad jag menar. Jag äter normalt inte socker eller spannmål men om du gör det, rekommenderar jag att du undviker det helt och hållet, speciellt om du ska bekämpa en infektion.

1. Jag tar ett mycket varmt bad med cirka 5 dl epsomsalt vilket är magnesiumsulfat (MgSO4). När jag ligger i badet dricker jag en kanna med varmt vatten och bitar av skalad ingefärsrot som har fått dra i vattnet. du kommer att svettas ordentligt. Därefter tar jag en dusch och sätter på mig rena och varma kläder.
2. Jag tar riktigt många enzymer (10-15 kapslar) på tom mage tillsammans med rikligt med vatten.
3. Jag går och lägger mig och försöker sova eller slappna av.
4. När jag vaknar tar jag extra mycket tarmbakterier (som ska innehålla stammen Lactobacillus Acidophilus DDS-1).

Det slår inte fel, man är ”frisk” på några timmar istället för en veckas segdraget tillstånd där man inte mår tillräckligt bra för att träna men inte tillräckligt dåligt för att inte arbeta. Det är inte ovanligt att personer dras med förkylningar i både två och tre veckor och så ska livet inte vara.

Vad är det som händer i denna kur? Det varma badet och epsomsaltet ökar kroppens avgiftning via huden. Magnesium reglerar många viktiga enzymatiska processer i kroppen. (Jag rekommenderar aldrig att man tar magnesiumsulfat oralt som vissa leverrensningskurer däremot gör. Det irriterar endast tarmslemhinnan och är inte rätt sätt att avgifta sig. Jag ska skriva om detox och avgiftning framöver som jag för övrigt anser vara ett mycket missförstått ämne – nej, fruktjuicefasta är inte ett bra sätt att avgifta och det kommer endast att göra mer skada än nytta.). Ingefäran reducerar bland annat inflammationer. Enzymerna penetrerar och löser upp den patogena biofilmen vilket gör att immunförsvaret kommer åt och kan oskadliggöra bakterierna. Sömnen eller avslappningen minskar stress samt ökar immunförsvarets funktion.

Till denna kur hör givetvis att man initialt har adekvata nivåer av vitaminer och mineraler (D-vitamin är särskild viktig) och att man inte äter junk food eller lider av sömnbrist. Denna minikur gör givetvis nytta ändå men jag vågar inte lova att du blir fri från den värsta dagisförkylningen på en dag om du har kroniska näringsbrister eller inte sover bra.

Därefter försöker jag träna så snart jag kan (Mina träningspass är ofta korta, intensiva, funktions- inriktade styrketräningspass, aldrig långa cardiopass, eller som Mark Sisson en tidigare maratonveteran och triatlonidrottare kallar det: Chronic Cardio.)

Läs mer om patogen biofilm och hur du gör för att bli av med den i Näringsmedicinsk Tidskrift. Jag skulle vilja påstå att det är en av de viktigaste artiklarna du kan läsa just nu gällande hälsa. Det senaste numret innehåller även en intressant och bra överblick över antibiotikaresistens, en bra genomgång av hur mikronäringsämnen och probiotika påverkar immunförsvaret, en viktig artikel om Borrelia, en bra artikel om probiotika, allergi och förkylningar, ett riktigt bra recept på ett traditionellt livsmedel som varmt rekommenderas i GAPS-dieten samt givetvis det vetenskapliga skafferiet som presenterar enkla, tydliga och korta sammanfattningar av intressanta hälsostudier. Numret avslutas med ”Fråga Anna om näring”. Just det här numrets fråga samt dess svar tror jag att många blir förvånade över: ”Tänk att ’det’ kan ha en sådan effekt på …”

Min rekommendation är att du börjar prenumerera på Näringsmedicinsk Tidskrift idag. Sex nummer kostar 280 kr (nej, jag får inge provision och tjänar inte några pengar på detta) vilket motsvarar cirka 8-10 stycken kaffelatte av lite finare kvalitet.  Jag lovar att den kunskap du kommer att få kommer att göra betydligt mer för din hälsa än dessa 8-10 kaffelatte. (Det finns studier som pekar på fördelar med måttligt kaffedrickande, speciellt när det gäller blodsockermetabolism och diabetes men det finns studier som visar att mer än fyra koppar per dag kan urlaka kroppen på viktiga B-vitaminer för att inte tala om vad det gör mot binjurarna hos en person som redan är stressad eller mot ett foster vars ”mamma” dricker kaffe med koffein i.)

Kunskap är första steget mot hälsa!

Varmt lycka till med dina bakterier!

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18606630

Probiotika reducerar risk för atopiskt eksem hos barn

En studie, publicerad i British Journal of Nutrition, visar att tillskott av probiotika (vänliga tarmbakterier) under graviditeten minskar risken för att utveckla atopiskt eksem, även kallat böjveckseksem eller barneksem, hos barnet. Forskaren Katja Doege med kollegor från universitetssjukhuset i Hamburg har i en metaanalys med sju stycken randomiserade, dubbelblind, placebo-studier, funnit att kvinnor som intagit tillskott av olika former av lactobacillus under graviditeten får barn som har signifikant färre fall av atopiskt eksem under perioden två till sju års ålder. Resultatet är inte förvånande då tarmfloran både före, under och efter graviditeten, dvs under hela livet (och givetvis både för män och kvinnor) är avgörande för en god hälsa. Tillskott av tarmbakterier ingår som ett av mina viktigaste hälsotips.

PS. Kontrollera att ditt kosttillskott av tarmbakterier innehåller Lactobacillus acidophilus DDS-1 och inte endast Lactobacillus acidophilus. DDS-1 är en mycket effektiv sträng av tarmbakterier som anses vara hälsofrämjande. Midwestern University i USA fann i en studie att magtarmhälsan förbättrades avsevärt efter 60 dagars intag av DDS-1-strängen. DDS-1 är mer effektiv än vanlig Lactobacillus acidophilus samt Bifidobacterium bifidum (dessa ska dock finnas i en bra probiotika). Jag rekommenderar Innate Response Flora i olika styrkor. De innehåller DDS-1 plus ytterligare 13 strängar. Deras olika varianter av tarmbakterietillskott har flest icke-konkurrerande strängar samt även starkast dos på marknaden för den som söker det.

Det var Dr. Khem Shahani, mikrobiolog och troligtvis en av världens mest ansedda forskare specialiserad probiotika, som år 1959 upptäckte DDS-1 strängen av Lactobacillus acidophilus. DDS-1 står för Department of Dairy Science Number One vilket var den institution på  University of Nebraska-Lincoln som Dr. Shahani forskade vid. Klicka här för lista på hans forskningsartiklar varav en del visar på fördelarna med Lactobacillus acidophilus DDS-1. Dr. Shahani grundade dessutom Nebraska Cultures år 1981 som tillverkar probiotika åt livsmedelsindustrin.

http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=8338494&fulltextType=RV&fileId=S0007114511003400 (obs denna studie är relaterad till probiotika och atopiskt eksem men diskuterar inte DDS-1.)

IBS – Irritable Bowel Syndrome – det finns mycket att göra!

Irritable Bowel Syndrome (IBS), som tidigare hette kolon irritable, är en tarmåkomma som påverkar mer än 10 procent av befolkningen. I USA är det den största orsaken till sjukfrånvaro i arbetet efter vanlig förkylning. Kvinnor är helt klart över- representerade när det gäller IBS; nästan 70 % av alla IBS-patienter är kvinnor. IBS är alltså ett omfattande och allvarligt problem för samhället trots att det inte klassas som en allvarlig sjukdom, för att inte tala om besvären som den enskilda IBS-drabbade individen upplever.

Även om IBS delar vissa symptom med de två tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och Ulcerös Colit är det helt olika besvär; Crohns och Ulcerös Colit är inflammtoriska sjukdomar vilket IBS inte är. IBS kan trots det vara vara mycket besvärlig att leva med och vanliga symptom är:

• Gaser
• Uppsvullen mage
• Ökad risk för buksmärta efter måltid
• Ofta reducerad buksmärta efter tarmtömning
• Oregelbundna avföringsvanor
• Diarré varvas med förstoppning
• Förändrad konsistens på avföringen.
• Slem i avföringen

IBS antas vara en funktionell flersymptomsstörning och inte en sjukdom, vilka Crohns och Ulcerös Colit klassas som. Orsaken till IBS är okänd men det finns flera teorier. Muskler i tjocktarmen ska dra ihop sig några gånger per dag och på så sätt föra tarminnehållet framåt och slutligen resultera i en tarmtömning. För personer med IBS antas dessa muskelsammandragningar vara mycket känsliga för olika stimuli som exempelvis mat, mediciner, stress vilka antas trigga för mycket muskelsammandragningar. Andra teorier är att nervsystemet är stört, att det är en helt igenom ärftlig åkomma eller att man är överkänslig mot vissa födoämnen. Oavsett vad IBS beror på så triggas de olika symptomen av både fysiologiska faktorer och psykologiska faktorer och det är alltså många olika faktorers samverkan som ger symptom.

Man kan inte ta laboratorietester eller leta efter tarmförändringar (inte med de metoder som finns till förfogande idag i alla fall) för att påvisa IBS, däremot görs dessa tester för att utesluta inflammatoriska tarmsjukdomar. Diagnos ställs normalt efter noggrann genomgång och utredning av symptom hos patienten. Det finns inga mediciner som botar IBS men vissa mediciner kan reducera symptom. Hade jag tagit medicin? Nej. Man kan uppleva att sjukvården använder IBS som en slasktratt för alla oförklarliga magtarmåkommor och att det lätt skrivs ut symptomreducerande mediciner. Vad hade jag gjort om jag hade haft IBS?

Kost

• Undvik all form av gluten. Det finns en amerikansk läkare som har behandlat tiotusentals patienter de senaste 20 åren (inte bara för IBS) och hans tips nummer ett vid IBS, är att undvika gluten. Gluten är ett protein som finns i sädesslag och som kan riskera att irritera tarmslemhinnan. Läkarna James Braly som skrivit boken ”Dangerous Grains” menar att betydligt fler har glutenintolerans än vad man kan tro och att besvären kopplade till gluten är både många och allvarliga. Dessvärre fungerar det inte med liten glutenreduktion; det är nolltolerans mot gluten som gäller.
• Undvik alla mjölkprodukter (förutom smör till matlagning), socker, sädesslag, fleromättade fetter (matolja, solrosolja, rapsolja, sojaolja, tistelolja osv – olivolja har mest enkelomättat fett), alkohol, kolsyrade drycker, kaffe, potatis (hellre sötpotatis i små mängder), friterad eller hårdstekt mat, baljväxter samt sötningsmedel. Du ska givetvis undvika livsmedel som du upplever förvärrar dina symptom.
• Reducera fruktos till max 15-20 gram per dag. Något förenklat rekommenderar jag maximalt 1/2-1 paket med frysta bär samt kanske ytterligare 1/2-1 frukt till per dag vid IBS.
• Reducera intaget av nötter och frön till maximalt 1/2-1 dl per dag. Du bör aldrig konsumera rostade nötter och frön, de innehåller känsliga fleromättade fettsyror som härsknar mycket lätt.
• Undvik sojaprodukter helt och hållet.
• Ät kött, fisk, ägg, fågel varje dag.
• Ångkoka grönsaker och för gradvis in råa grönsaker, dock inte om symptomen förvärras. Råa grönsaker kan förvärra symptomen, speciellt de som innehåller svavel: broccoli, lök, vitlök, kål bland annat.
• Ät flera mindre måltider per dag (dock inte småäta) istället för tre stora.
• Reducera antalet kolhydrater till cirka 150 gram per dag och för en kosthållning som tenderar mer åt LCHF-hållet.
• Te kan förvärra IBS för vissa eftersom teplantan binder fluor. Professor, AK Susheela, i histocytokemi som dessutom är Chef för Fluoride and Fluorosis Research Laboratories vid India Institute of Medical Sciences, New Delhi, menar att IBS har en stark koppling till för stort intag av fluor. Det finns en dubbelblindstudie av Dr. Moolenburgh, publicerad i tidskriten ”Fluoride” (7:146-152, July, 1974) som visar att IBS-symtom kan uppstå även vid så små fluormängder som 1 ppm. Även vatten med höga fluorvärden, tandkräm och teflonbehandlade ytor (avger carbonylfuorid) innehåller fluor. Jag hade undvikit detta.
• Inta lösliga fiber, inte olösliga.
• Inta extra virgin kokosolja (inte kopraoljan som säljs i matvarubutiken) vilket kan ha positiva effekter på IBS. Man bör dock prova sig fram gällande fettmängd då vissa personer med IBS kan förvärra sina besvär med för mycket fett. Jag rekommenderar fin kokosolja tillsammans med mat, dock inte precis före eller mellan måltiderna eftersom det finns risk för att symptomen förvärras.

Kosttillskott och örter

• Probiotika är A och O för en god tarmhälsa i allmänhet. Vid alla former av tarmbesvär är det, det första kosttillskottet jag rekommenderar. Det är ett kosttillskott som kan tas varje dag, året om, utan restriktion. Man kan inte heller överdosera probiotika. Probiotika ska innehålla endast bakterier och inte prebiotika. Dessa är bästa enligt mig är dessa.
• L-Glutamin kan reparera skador i mag-tarmkanalen eftersom aminosyran glutamin används av epitelcellerna i tarmslemhinnan för att reparera sig. Denna från Tyskland är bäst enligt mig (om du inte kan få tag i Japansk kvalitet, vilket jag tror är svårt att finna i Sverige. Skillnaden är dock minimal).
• Intag av magnesium och kalcium kan hjälpa vid IBS då kalcium är nödvändigt vid muskelkontraktion medan magnesium behövs för att musklerna ska slappna av. De ska förekomma i relationen 2:1 (kalcium:magnesium). Denna är bäst enligt mig.
• Vet man med sig att man har nedsatt matsmältningsfunktion kan man underlätta för kroppen genom att inta matsmältningsenzymer. Dessa är bäst enligt mig.
• Multivitaminmineral samt extra D3-vitamin (under höst, vinter och vår: 4000 IU per dag). Eftersom IBS kan innebära att maten transporteras för snabbt förbi tunntarmen finns det risk att många viktiga vitaminer och mineraler inte tas upp som de ska. Vitamin- och mineralbrist är inte att rekommendera under några omständigheter. Brist på D-vitamin är kopplat till både Crohns och Ulcerös kolit. Kosttillskott ska komma från 100 % wholefood. Dessa är bäst enligt mig.
• Omega-3 från fisolja stimulerar prostaglandin 1 vilket ger den inflammationsdrivande prostaglandin 2 mindre utrymme att förvärra eventuella symptom vid just menstruation. Denna omega-3 är bäst enligt mig.
• Kamomill har en antispasmisk funktion och kan lugna musklerna i magtarmkanalen.
• Fänkålste eller tugga på hela fänkål i samband med måltider kan hjälpa. Fänkål har länge använts vid matsmältningsbesvär då den stimulerar aptiten, är kramplösande, gasdrivande, lindrar kolik bland annat.
• Pepparmyntolja i kapsel kan reducera spänningar i musklerna kring magtarmkanalen vilket kan upplevas mildrande. Dock behöver man prova sig fram eftersom pepparmyntolja även kan få övre magmunnen att slappna av och därmed orsaka symptom som påminner om Gastroesofageal refluxsjukdom, det vill säga halsbränna och sura uppstötningar.
• Ingefära kan reducera kramper vilket kan vara fördelaktigt vid IBS.

Övrigt

• Kontrollera att du inte har parasiter i tarmsystemet, exempelvis kan Giardia förvärra vissa IBS symptom.
• Ät inte för sent; det ska gärna ha gått minst 2-3 timmar från middag till dess att man går och lägger sig.
• Bearbeta eventuell oförlöst sorg. Jag tycker att www.sorg.se är bäst.
• Undvik negativ stress vilket kan förvärra IBS-symptom i hög grad.
• Lev regelbundet när det gäller sömn- och matvanor
• Vara beredd på att IBS kan innebära ett livslångt åtagande där undantag i livsstil troligtvis då kan ske mycket sällan. IBS kräver, med stor sannolikhet, alltså ständigt underhåll men detta lönar sig om man jämför med de besvär som symptomen kan ge upphov till.
• Aldrig någonsin äta mat eller göra saker som jag vet skulle trigga IBS. ”Nej, tack” är viktigt.

Även om den moderna sjukvården inte har ett klart svar varför man får eller utvecklar IBS eller hur den egentligen ska behandlas finns det som sagt mycket du själv kan göra. Med optimal näringsstatus via korrekt kost samt kosttillskott, välfungerande tarm med hjälp av probiotika och enzymer, goda sömnvanor men kanske framförallt med stressreducering och sorgbearbetning kan du komma långt och med lite tur bli helt besvärsfri.

I tabellen nedan redovisas de huvudsakliga skillnaderna mellan IBS, Crohns och Ulcerös kolit. Skillnader kan givetvis förekomma och listan nedan är generell och inte individuell, viktförlust är till exempel inte karaktäristiskt för IBS varför det inte har ett kryss i listan nedan men det betyder inte att viktförlust inte kan förekomma vid IBS för den enskilde individen.

Vadå immunförsvaret finns i tarmarna?

Ofta får man höra att immunförsvaret finns i tarmarna. Vad menar man egentligen med det och vad är egentligen immunförsvaret? Immunförsvaret ska skydda kroppen mot bakterier, virus, svamp och andra mikroorganismer men även mot cancer. Immunförsvaret delas in i det ospecifika och det specifika immunförsvaret. Det ospecifika immunförsvaret kallas även det nativa immunförsvaret eftersom vi föds med det. Det kan inte anpassa sig till olika typer av antigen (virus) och kan alltså inte bilda antikroppar mot en specifik antigen. Det specifika immunförsvaret kallas även adaptivt immunförsvar eftersom det anpassar sig till olika antigen och bildar antikroppar mot dessa. Nedan redovisas de huvudsakliga skillnaderna mellan det specifika och det ospecifika immunförsvaret.

Immunförsvaret består alltså av fysiska barriärer, långsamma immunförsvarsceller som kan bilda antikroppar samt snabba immunförsvarsceller som inte kommer ihåg mikroorganismer och inte kan bilda antikroppar.

Vad har allt detta med tarmarna att göra? Tarmarna har dubbla funktioner eftersom de ska släppa igenom näringsämnen men samtidigt stänga ute och oskadliggöra oönskade ämnen. Tarmarnas yta antas vara 300 kvadratmeter vilket är en relativt stor kontaktyta för exponering av oönskade mikroorganismer. Eftersom magtarmkanalen är det område som har störst exponering för mikroorganismer i kroppen har kroppen, smart som den är, lokaliserat en stor del av immunförsvarets celler till tarmkanalen genom ett nätverk av lymfatisk vävnad kallad GALT (Gut Associated Lymphatic Tissue). Tarmarna har för övrigt mest lymfatisk vävnad av alla delar i kroppen, vilket i och för sig inte är så konstigt med tanke på att magtarmkanalen egentligen är en öppen och exponerad kanal mot omvärlden som dessutom är stor till ytan.  Mellan tarmepitelcellerna finns det immunceller som ständigt känner av vilka typer av mikroorganismer som passerar. Om dessa känner av oönskade inkräktare sätter de igång en immunförsvarsreaktion för att oskadliggöra dessa.

Även goda tarmbakterier (probiotika) som finns längs hela tarmkanalen utgör en viktig del av immunfunktionen. Probiotika reducerar dåliga bakterier, reducerar risken för att tarmcellerna släpper igenom oönskade mikroorganismer till blodet, vilket kan vara livsfarligt, samt tränar GALT genom att interagera med det. Vissa immunceller kräver dessutom närvaro av goda bakterier i tarmarna för att kunna existera. Musförsök har visat att man vid användning av antibiotika kan reducera en specifik immunförsvarscell med upp till 80 % eftersom den cellen är beroende av goda tarmbakterier som antibiotika bekant dödar. Dessutom skapar en reduktion av goda tarmbakterier en grogrund för utbredning av svamp och andra mikroorganismer i tarmarna och kroppen, vilket belastar immunförsvaret negativt. Yasmine Belkaid, Ph.D. och forskare vi d National Institutes of Health i USA säger: ”Det kommer mer och mer forskning som tyder på att tarmfloran har oerhört stort inflytande på människors hälsa.”Eller för att göra det enkelt: dålig tarmhälsa och dålig tarmflora = sjukdom. Råd: tag tillskott av högkvalitativt probiotika (14 icke-konkurrerande stammar), undvik socker och kolhydrater från spannmål helt och hållet samt reducera stress.

http://www.medpagetoday.com/InfectiousDisease/GeneralInfectiousDisease/11343

http://www.vivo.colostate.edu/hbooks/pathphys/digestion/basics/gi_immune.html

Bild: http://www.bioscience-explained.org/SEvol4_2/pdf/leakintestsv.pdf

Tips #5 Tag tillskott av probiotika

Fungerar inte din tarm som den ska så fungerar inte du som du ska. Många besvär och sjukdomar börjar med att tarmarnas funktion inte är fullgod, dvs mikrofloran som består av cirka 500 olika bakteriestammar är i obalans. Du har cirka 10 gånger fler bakterier i tarmkanalen än vad du har celler i kroppen och man skulle nästan kunna säga att vi är mer bakterie än människa för utan dessa bakterier skulle vi inte överleva många minuter.  Den största delen av kroppens immunförsvar finns i och kring magtarmkanalen eftersom det är genom denna kanal som mycket oönskade organismer kan komma in i blodet och det är bakterierna som ser till att tarmarna fungerar som de ska. Läs mer om det här. Dagens livsstil med antibiotika, raffinerade kolhydrater, cerealier, processad snabbmat, sädesslag, vegetabiliska oljor och stress påverkar tarmkanalen negativt och det ökar risken för att dåliga bakterier, svampar och virus får för stort utrymme. Det kan leda till många besvär, giftiga restprodukter som dessa bildar, candidaöverväxt och allmän ohälsa.

Det bästa sätten att hjälpa tarmarna är genom att äta fermenterad mat, exempelvis surkål. Den ska vara ekologisk, inte innehålla socker och inte vara pastöriserad. Ett annat utmärkt sätt att hjälpa dina tarmar på är genom att regelbundet inta probiotika vilket är tillskott av tarmbakterier. Det ska innehålla 14 eller fler icke-konkurrerande bakteriestammar i doserna 5 miljarder bakterier och uppåt. Probiotika ska inte baseras på mjölk. Finns det ett kosttillskott som passar alla så är det just probiotika.