”Hur kan man veta…” & ”Man levde ju inte…”

30 januari 2012 Kategori: Allmän hälsa, Okategoriserade | 2 Comments »

Jag får ibland höra två argument/frågor/påståenden i diskussionen om hälsa när jag hänvisar till antropologiska fynd som en parameter i hälsoekvationen: ”Men vadå? Hur kan man veta vad människan åt för 10000 år sedan?” och ”Man levde ju bara till typ 35 års ålder på stenåldern!” Låt oss titta närmare på både frågan och påståendet. Det här inlägget kanske upplevs som något komplicerat. Håll ut det blir bättre på slutet.

”Hur kan man veta vad människan åt för 10000 år sedan?”
De flesta har hört uttrycket C14 (kol-14) vilket är en metod som används för att datera organiskt material (Professor Willard Libby fick Nobelpriset i kemi år 1960 för sin upptäckt av C14). Allt levande innehåller olika isotoper (ämnets kärna innehåller samma antal protoner men olika antal neutroner) av kol varav den radioaktiva isotopen C14 faller sönder och övergår till kväve med en specifik hastighet från den dagen en organism dör. Det gör att man kan mäta ungefär hur gammalt ett organiskt material är förutsatt att det är yngre än cirka 60 000 år. Dateringen av tillfället för organismens död görs genom att jämföra mängdförhållanden mellan en stabil isotop, exempelvis C12 (kol-12 )och C13 (kol-13) som alltså inte faller sönder och den instabila isotopen C14 som faller sönder eller halverar sig på nästan 6000 år.

Genom mätning av just isotoperna C12, C13, C14 samt mätning av olika kväveisotoper kan man emellertid fastställa inte bara när en organism levde utan även vad den livnärde sig på. Stabila isotoper av kol och kväve återfinns nämligen i olika proportioner beroende på vilken föda en organism ätit under sin livstid. Kvoter mellan olika kolisotoper ger vilken typ av protein organismen har ätit (landbaserat eller havsbaserat) och kvoter mellan olika kväveisotoper visar var i näringskedjan en organism har befunnit sig. Om man tar ett specifikt ben och analyserar det kan man se att herbivorer (växtätare) har en kväveisotopskvot som är cirka 5-8 % högre än motsvarande kvot för den lokala floran. Det djur som i sin tur äter herbivoren kommer däremot att ha cirka 7 % högre halt av kväveisotopskvoten i jämförelse med herbivoren. Alltså, om den lokala floran har kväveisotopskvoten X, kommer växtätaren att ha en kväveisotopskvot på motsvarande i genomsnitt 1,06X och köttätaren att ha 1,07(1,06X) vilket motsvarar 1,134X eller ungefär 13,4 % högre halt av kväveisotopskvoten än den lokala floran.

Nu till frågan vad vi ätit? Superstjärnan Professor Michael Richards vid det prestigefulla Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Leipzig, Tyskland, är troligtvis bäst i världen på just isotopiska analyser av vad vi ätit under evolutionen. Med hjälp av dessa visar de tidiga fynden på en diet med enorma mängder kött från landlevande djur. Med tiden har vi gradvis gått över till mer marint protein. Det tillsammans med följande fysiologiska funktioner talar för att vi har ätit en animalisk föda under vår evolution:

  • Vi har receptorer för hemjärn i tarmarna. Hemjärn finns endast i animalier
  • I slutet av tunntarmen har vi receptorer för vitamin B12, ett vitamin som endast finns i animalier.
  • Vi tillverkare den organiska syran, taurin som ingår i gallvätska, i låg utsträckning i jämförelse med rena växtätare
  • Omvandlingsgraden från betakaroten till A-vitamin är långsam i jämförelse med växtätare
  • De vegetabilier som fanns tillgängliga under evolutionen (frukt, bär, gröna växter och nötter) är relativt dåliga källor till zink och järn som är essentiella för människan.
  • Det finns inga fossila fynd av folkslag som levt på en enbart vegetabilisk diet under människans historia
  • Av de nu levande naturfolken finns inga som lever på endast vegetabilier

Med andra ord, man kan via jämförelse av stabila och instabila istoper veta vilken typ av protein vi åt samt var i näringskedjan vi befunnit oss. Det går däremot inte att uttala sig om hur mycket kolhydrater vi åt med isotop-metoden. Då behöver man presentera sin hypotes genom att studera nu levande naturfolk. Problemet är att dessa folks kolhydratintag skiljer sig mycket åt dem emellan beroende på var de lever: Inuiter (mycket lite kolhydrater) vs Kitavabor (betydligt mer kolhydrater). Läs mer här.

Observera att jag inte säger att det är bra med enorma mängder kött. Jag säger inte heller att vi inte borde äta vegetabilier. Jag tror absolut att rätts sorts vegetabilier ingår i en kost för god hälsa. Jag vill bara lyfta fram att man visst kan veta vad vi åt för 10000 år sedan (mer eller mindre) och att det inte var en allt igenom vegetarisk diet, långt ifrån faktiskt.

 

”Man levde ju bara till typ 35 års ålder på stenåldern!”
Det här argumentet slänger sig alltför många med. Den felaktiga följdhypotesen av det påståendet är att man då inte kan finna spår av västerländska sjukdomar bland fossilfynd just eftersom de flesta som levde på stenåldern dog vid 35 års ålder och alltså inte hann utveckla några livsstilssjukdomar. Det är bara problem med detta: det stämmer inte att man dog vid 35 år ålder på stenåldern.

Under år 2007 var den genomsnittliga livslängden på jorden för oss människor 66 år. Zambia var en extrem outlyer med sina 39 år och Japan lika extrem med sina 82 år (även Sverige låg i närheten med sina cirka 80 år). Forskarduon Hillard och Kaplan skriver att den genomsnittliga livslängden har ökat linjärt med nästan 3 månader per år under de senaste 160 åren genom förbättringar i hygien, näringsstatus och förbättrad allmänhälsa. Hur var det nu med medellivslängden för jägar-samlare? I sin artikel ”Longevity Among Hunter-Gatherers: A Cross-Cultural Examination” kommer Hillard och Kaplan fram till att den genomsnittliga livslängden för jägar-samlarfolk är cirka 72 år med ett spann om 68-72 år. Dessa data är egentligen så nära vi kommer jägare-samlare för 10 000 år sedan. Var livet lättare då? Det betvivlar jag skarpt och givetvis var barnadödligheten betydligt högre än idag; många dog de första 10-15 åren efter födseln. Överlevde man den tröskeln hade man dock goda chanser att leva länge…och överlevde man dessa första år dog man inte av degenerativa sjukdomar utvecklade på grund av brist på kroppsrörelse eller för mycket snabbmat; det är i alla fall säkert.

PS2. Gällande isotoper är det inte den enda sanna bilden av vad vi har ätit under evolutionen. Det är många parametrar som spelar in och människans kost har alltså varierat med var på planeten vi har levt. Denna studie menar att tidigare isotopstudier har överskattat andelen kött i dieten: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23042579. Dock skrev Dr. Eades när jag mailade honom om studien: ”I read this when it came out. Michael Richards is the best in the world at this, so I tend to believe his multiple studies more than I do this single one.”

PS1. Ibland får jag höra att Dr. T Colin Campell i sin bok The China Study visar att vi har ätit i mestadel växtbaserad föda och att kött inte hör hemma i en hälsosam diet. Dr. Campbells studie vars material finns här http://www.ctsu.ox.ac.uk/~china/monograph/ har blivit otroligt noggrant genomlyst av statistiker, läkare och andra forskare och här är troligtvis en av de bättre genomgångarna http://rawfoodsos.com/the-china-study/. För den som orkar ta sig igenom material framgår med all tydlighet att Dr. Campells studie tyvärr lider av ett flertal ganska allvarliga brister och inte bör användas som argument för en köttfri kosthållning. Notera dock att jag fortfarande anser att kött ska vara gräsuppfött, kravodlat, närproducerat och uppfött under goda förhållanden för djuret för att passera som mat. Jag anser att ett djur som vi äter ska ha haft, inte bara ett anständigt liv, utan ett riktigt bra liv. Att däremot säga att allt kött rakt av inte är hälsosamt kan jag inte skriva under på för jag tror nämligen att bra kött är hälsosamt för de flesta individer om det tillagas rätt och inte överdoseras.

http://www.unm.edu/~hkaplan/KaplanHillLancasterHurtado_2000_LHEvolution.pdf
http://www.jstor.org/pss/25434609
http://www.eva.mpg.de/evolution/staff/richards/publications.htm
http://www.proteinpower.com/drmike/cancer/the-china-study-vs-the-china-study/
http://www.proteinpower.com/drmike/peta-cspi-and-other-menaces/are-we-meat-eaters-or-vegetarians-part-i/
http://www.proteinpower.com/drmike/low-carb-library/are-we-meat-eaters-or-vegetarians-part-ii/
http://www.proteinpower.com/drmike/low-carb-diets/are-we-meat-eaters-or-vegetarians-part-iii/
http://www.nap.edu/openbook.php?isbn=0309057876&page=176
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11817904
http://wholehealthsource.blogspot.com/2008/07/mortality-and-lifespan-of-inuit.html
http://perfecthealthdiet.com/?p=2168

Problematisk formulering i DN för omega-3

21 januari 2012 Kategori: Okategoriserade, Omega-3 | 6 Comments »

Jag läste nyss artikeln i DN, ”Priset säger inget om halten omega 3” publicerad 2012-01-20. Rubriken ger dessvärre indikation om den alltför vanliga inställningen så fort det gäller kosttillskott: ”Det ska vara mycket och det ska vara billigt”. Min inställning är precis tvärtom: ”Det ska vara absolut högsta kvalitet och mängd är inte samma sak som upptag eller biotillgänglighet samt att jag betalar hellre lite mer för mindre om det är högsta kvalitet”

Jag får exakt vad jag betalar för när det gäller kosttillskott men dessvärre finns det givetvis även produkter som är dyra men som trots det inte håller måttet. Man måste tyvärr göra sin research och det handlar om att kontakta och fråga tillverkaren om produktionsprocess, grundsubstanser och startmaterial, noggrant granska innehållsförteckning samt ingredienslistan. Därtill kommer insikt i produktförvaring i själva butiken. Det finns flera parametrar att ta hänsyn till men parametern mängd hamnar längst ner på min lista. Jag har hållit på ett tag med kosttillskott; jag har fört diskussioner med flera tillverkare, legotillverkare och distributörer i olika länder; jag har personligen testat mängder av olika kosttillskott av varierande kvalitet; jag har även importerat kosttillskott från olika länder samt distribuerat i Sverige. Det är skrämmande vilken låg kvalitet de flesta kosttillskott håller och 90 % av kosttillskotten som säljs skulle jag aldrig ta själv eller ge till min familj. Jag är kvalitetsfanatiker när det gäller kosttillskott. Varför? Allt jag stoppar i mig påverkar min hälsa, kosttillskott är inget undantag.

Artiklen i DN syftar på en studie publicerade i Neuroendocrinlogy Letters nr 32, novembernumret 2011. Professor Jana Pickova vid institutionen för livsmedelsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), där för övrigt min sambo har sin examen ifrån, säger: ”Ett av syftena med studien var att undersöka graden av oxidation, om fettet härsknat. Där var resultatet bra i alla kapslar, tack vare tillräckligt stor mängd tillsatta antioxidanter. Kanske skulle resultatet bli ett annat om vi tittat på olja i flaska eller burk, där man upprepade gånger öppnar och försluter förpackningen och oljan kommer i kontakt med luften, då sker oxidation lättare, säger Jana.”

SLU skriver: ”Forskarnas resultat visar att vad som står på innehållsförteckningarna stämmer med vad som uppmätts, däremot är det ett par preparat där en kapsel inte ger rekommenderad daglig mängd omega 3-fettsyror. Lägst var halten i säloljekapseln. Den kapsel med högst halt omega 3 innehöll sju gånger så mycket som den med lägst. Dessutom var inte priserna relaterade till mängden omega 3, de dyraste kapslarna innehöll inte mest…Den som via födan får i sig för lite av omega 3-fettsyrorna DHA och EPA riskerar att drabbas av blodpropp, högt blodtryck, ökad insulinkänslighet och inflammation. Rekommenderat dagligt intag är 250 milligram enligt europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA…Om man är vegan finns även algkapslar med omega 3, säger Jana. En nackdel är att de tillverkas genom extrahering med hjälp av kemikalier. Fiskoljan pressar man fram och inga kemikalier behövs.”

Idag utgör inte tungmetaller den stora boven i dramat när det gäller omega-3, de flesta tillverkare är duktiga på att rena sina oljor. Emellertid kan reningsmetoden ge upphov till ett annat problem, nämligen stabilitet. Hur en olja behandlas påverkar dess stabilitet över tid. Orden ”över tid” är det viktiga och det är här jag ser ett problem med studien: När mättes peroxidationsnivåerna? De flesta omega-3-oljor kommer att vara relativt stabila två till tre veckor efter produktionstillfället men därefter händer något; peroxidationsvärdet i meq/kg ökar exponentiellt (Se bilden). Det är anledningen till att jag inte vill ha en fiskolja som är uppkoncentrerad när det gäller omega-fettsyrorna eller en fiskolja där man inte har återfört fiskoljans naturligt förekommande antioxidanter. Jag vill alltså ha en fiskolja som är naturlig i sin omega-sammansättning (inte bara omega-3 utan alla omega-fettsyrorna) och jag har därför valt Eskimo-3. Jag tar den själv och ger den även till mina barn. Den som har följt min blogg vet att jag är benhård i mina val när det gäller kosttillskott. Vid försäljning av omega-3 skulle jag tjäna mer om jag valde ett annat märke men jag är bara intresserad av det bästa, inget annat. Det enda som jag inte är speciellt förtjust i när det gäller Eskimo-3 är att E-vitaminet och lecitinet kommer från soja men de kan inte göra på något annat sätt. Jag anser dock att fördelarna överväger nackdelarna och dessutom finns det ingen annan fiskolja på marknaden, mig veterligen, som inte har soja som bas för E-vitamin och lecitin och hade det funnits det hade en dylik olja säkerligen varit instabil vilket är mycket dåligt för hälsan. Eskimo-3 är mellan 5-50 gånger mes stabil över tid än konkurrenterna och deras hemlighet är bland annat Pufanox. I all omega-3 framställning reduceras fiskoljans naturliga antioxidanter men Eskimo-3 har funnit ett system att återföra dem till fiskoljan i slutet av processen (många tillverkare har försökt att kopiera processen men ingen har lyckats hittills vad jag vet).

Som jag ser det är endast det bästa gott nog för mina celler och mitt immunförsvar och det är i detta som DNs rubrik ”Priset säger inget om halten omega 3” brister. Jag vill inte betala för stor mängd, jag vill betala för hög kvalitet!

PS. Det är klart att fisk är bäst men den innehåller dessvärre mycket tungmetaller vilket givetvis är anledningen till att fiskoljor måste renas från just dessa. Jag tror inte man kan äta till sig tillräckligt med omega-3 via fisk utan att få i sig för höga halter av skadliga tungmetaller på sikt. Dessutom är den odlade laxen (som jag tror att många äter) inte lika rik på omega-3 som man kan tro eftersom den inte får tillgång till de alger som omvandlas till omega-3 (EPA och DHA) i fisken. Laxfoder kan innehålla soja, ärtor, raps, vete och cirka 50 % marina råvaror (läs fiskrens). En annan faktor är att vi tror att vi äter med fisk än vad vi i verkligheten gör. Tillskott av omega-3 är en försäkring för mig att reducera inflammationer och hålla min omega-3/omega-6-kvot i balans.

 

http://www.dn.se/ekonomi/priset-sager-inget-om-halten-omega-3
http://www.unuftp.is/static/fellows/document/pak05prf.pdf
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22101881
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/1/priset-avgor-inte-mangden-omega-3-i-fiskoljekapslar/

 


Det lönar sig att träna och det är aldrig för sent att börja!

16 januari 2012 Kategori: Träning | 10 Comments »

Det lönar sig att träna hela livet och det är aldrig för sent att börja träna! Här följer ett kort inlägg om en studie som jag tycker är värd att läsa för den som tvekar på träningens fördelar för bevarandet av muskelmassa samt reduktion av kroppsfett även på äldre dagar. Forskarna tog 20 män och 20 kvinnor i åldern 40 till 81 år som tränade ≥ 4-5 gånger per vecka och som tävlade i någon form av idrott. Objekten tränade primärt löpning, friidrott, cykling och simning. Genom Magnetisk resonanstomografi (så kallad magnetkamera) tog man tvärsnittsbilder av objektens lår. Den översta bilden visar ett tvärsnitt av en 40-årig triatlets lårmuskel, den andra bilden visar samma kroppsdel från en 74-årig man som har levt ett stillasittande liv. Den tredje bilden visar ett tvärsnitt av en 70-årig triatlets lårmuskel. Jag tycker att bilderna är mycket talande och som man tydligt kan se är det stora skillnader både i intramuskulär fettvävnaden (det insprängda fettet i muskeln) samt i subkutan fettvävnad (fettet i underhuden som man ser som en vit ring runt själva muskeln.) mellan den tränade och en otränade äldre personen.

Om man tränar regelbundet samt får i sig tillräckligt med protein och omega-3 kommer man som 70-åring att ha en välutvecklad muskelmassa och det är viktigt, inte primärt för utseendet utan för hälsan och för samhällets vårdkostnader. Som jag skriv här är ”Sarkopeni det tekniska namnet för den fortlöpande minskningen av muskelmassa och muskelstyrka som sker med åldern. Mellan 1-2- % muskelförlust per år efter 50 års ålder beräknas ske [såtillvida man inte tränar och får i sig tillräckligt med protein och omega-3, dvs]. Sarkopeni är mycket kostsamt för samhället och medicinska följder av muskelförlusten är ”ökad risk för fall och frakturer, minskad livskvalitet, ökad bräcklighet/skörhet, minskat funktionellt oberoende, nedsatt förmåga att sköta dagliga aktiviteter samt ökad risk för död av alla orsaker.” enligt Olle Haglund, Medicine Doktor. En fjärdedel av Sveriges befolkning över 70 år har Sarkopeni och mellan 40-50 % av alla över 80 år. I USA gjorde man en beräkning av kostnaderna relaterat till Sarkopeni för år 2000; dessa uppgick till 18,5 miljarder dollar.” Dessa siffror är inte att leka med och en minskning med 10 % förekomst av Sarkopeni i samhället skulle spara 1,1 miljarder dollar per år i USA.

PS. Det är aldrig för sent att börja träna. Jag rekommenderar korta pass, funktionell styrketräning och minimalt med cardio men däremot intervallträning.

https://physsportsmed.org/doi/10.3810/psm.2011.09.1933


Näringsmedicinsk Tidskrift

11 januari 2012 Kategori: Allmän hälsa, Magtarmkanalen | 13 Comments »

Äntligen är nya numret (Januari 2012, Nr.1, Årgång 17) av Näringsmedicinsk Tidskrift ute! Jag säger det direkt: jag sitter i redaktion för denna tidskrift sedan en kort tid tillbaka men det finns ingen ekonomisk vinst i det för mig; sett till nedlagd tid är det en förlustaffär. Sett till ökad kunskap och växande inom näringsfysiologi är det däremot en ren vinstaffär. Det är givetvis även en stor ära att ha blivit tillfrågad att vara med och få tycka, tänka och bidra till en sådan kvalitetstidskrift som denna! Det är några få tidskrifter som jag tycker att alla bör läsa som har ett intresse för kost, hälsa och livsstil. Denna är en av dem. Låt inte namnet avskräcka; Näringsmedicinsk Tidskrift har lyckats med konststycket att hålla en perfekt nivå så att personer utan relevanta kunskaper finner något likväl som att läkare med intresse för näringsfysiologi och funktionsmedicin kommer att finna material att bita i.

Det nya numret handlar om bakterier för ett friskare liv. Jag har skrivit om det många gånger i bloggen: en god inre bakterieflora (även yttre eftersom vi har bakterier på huden) är A och O för hälsan! En viktig artikel i det här numret handlar om patogen bakterieöverväxt och hur dessa skapar en biofilm, en tunn hinna som normalt består av polysackarider, fibrin (koagulationsprotein) och DNA. Biofilm finns i stort sett överallt och har en viktig funktion att fylla. När skadliga bakterier bildar patogen biofilm ökar emellertid risken för akuta såväl som kroniska sjukdomar. Dessvärre kan den biofilm som skadliga mikroorganismer skapar bli svår att penetrera vilket i sin tur ökar risken för eventuella svårbehandlade och långdragna kroniska besvär. Man kan misstänka patogen biofilm vid återkommande övre luftrörsbesvär, urinvägsinfektioner, magtarmbesvär, öroninflammationer eller problem med munhålan för att nämna några få besvär.

För att minimera risken för patogen biofilm är det oerhört viktigt med en god tarmflora och exempelvis probiotikastammarna Lactobacillus rhamnosus och Lactobacillus plantarum har visat sig förstöra biofilm från E. Coli samt reducerar E.colis förmåga att penetrera tarmbarriären. Om man har dragits med kroniska hälsobesvär som är kopplade till kroniskt patogen biofilm (största delen av bakterieinfektionerna skapar biofilm) räcker det ibland inte med tillskott av tarmbakterier och god kost. Då finns det ett annat vapen i arsenalen som artikeln tar upp: enzymer. Dessa penetrerar patogen biofilm om de tas på fastande mage. Tas enzymer tillsammans med mat kommer de däremot att verka på näringsämnen i maten istället för på biofilmen, vilket är bra för en god matsmältning och bra näringsupptag men däremot inte för att lösa upp patogen biofilm. Det finns även cancerläkare som arbetar med höga doser av enzymer för att angripa cancerceller men det ska jag skriva om i ett annat inlägg.

Om jag känner att en förkylning är på gång har jag en speciell arsenal som just är kopplad till reduktion av patogen biofilm. Denna kur fungerar 99,99 % av fallen och då syftar jag på svåra och jobbiga dagisinfektioner som mina barn tar med sig hem och sprider genom att nysa mig eller min sambo rakt i ansiktet. Alla som har små barn vet precis vad jag menar. Jag äter normalt inte socker eller spannmål men om du gör det, rekommenderar jag att du undviker det helt och hållet, speciellt om du ska bekämpa en infektion.

  1. Jag tar ett mycket varmt bad med cirka 5 dl epsomsalt vilket är magnesiumsulfat (MgSO4). När jag ligger i badet dricker jag en kanna med varmt vatten och bitar av skalad ingefärsrot som har fått dra i vattnet. du kommer att svettas ordentligt. Därefter tar jag en dusch och sätter på mig rena och varma kläder.
  2. Jag tar riktigt många enzymer (10-15 kapslar) på tom mage tillsammans med rikligt med vatten.
  3. Jag går och lägger mig och försöker sova eller slappna av.
  4. När jag vaknar tar jag extra mycket tarmbakterier (som ska innehålla stammen Lactobacillus Acidophilus DDS-1).

Det slår inte fel, man är ”frisk” på några timmar istället för en veckas segdraget tillstånd där man inte mår tillräckligt bra för att träna men inte tillräckligt dåligt för att inte arbeta. Det är inte ovanligt att personer dras med förkylningar i både två och tre veckor och så ska livet inte vara.

Vad är det som händer i denna kur? Det varma badet och epsomsaltet ökar kroppens avgiftning via huden. Magnesium reglerar många viktiga enzymatiska processer i kroppen. (Jag rekommenderar aldrig att man tar magnesiumsulfat oralt som vissa leverrensningskurer däremot gör. Det irriterar endast tarmslemhinnan och är inte rätt sätt att avgifta sig. Jag ska skriva om detox och avgiftning framöver som jag för övrigt anser vara ett mycket missförstått ämne – nej, fruktjuicefasta är inte ett bra sätt att avgifta och det kommer endast att göra mer skada än nytta.). Ingefäran reducerar bland annat inflammationer. Enzymerna penetrerar och löser upp den patogena biofilmen vilket gör att immunförsvaret kommer åt och kan oskadliggöra bakterierna. Sömnen eller avslappningen minskar stress samt ökar immunförsvarets funktion.

Till denna kur hör givetvis att man initialt har adekvata nivåer av vitaminer och mineraler (D-vitamin är särskild viktig) och att man inte äter junk food eller lider av sömnbrist. Denna minikur gör givetvis nytta ändå men jag vågar inte lova att du blir fri från den värsta dagisförkylningen på en dag om du har kroniska näringsbrister eller inte sover bra.

Därefter försöker jag träna så snart jag kan (Mina träningspass är ofta korta, intensiva, funktions- inriktade styrketräningspass, aldrig långa cardiopass, eller som Mark Sisson en tidigare maratonveteran och triatlonidrottare kallar det: Chronic Cardio.)

Läs mer om patogen biofilm och hur du gör för att bli av med den i Näringsmedicinsk Tidskrift. Jag skulle vilja påstå att det är en av de viktigaste artiklarna du kan läsa just nu gällande hälsa. Det senaste numret innehåller även en intressant och bra överblick över antibiotikaresistens, en bra genomgång av hur mikronäringsämnen och probiotika påverkar immunförsvaret, en viktig artikel om Borrelia, en bra artikel om probiotika, allergi och förkylningar, ett riktigt bra recept på ett traditionellt livsmedel som varmt rekommenderas i GAPS-dieten samt givetvis det vetenskapliga skafferiet som presenterar enkla, tydliga och korta sammanfattningar av intressanta hälsostudier. Numret avslutas med ”Fråga Anna om näring”. Just det här numrets fråga samt dess svar tror jag att många blir förvånade över: ”Tänk att ’det’ kan ha en sådan effekt på …”

Min rekommendation är att du börjar prenumerera på Näringsmedicinsk Tidskrift idag. Sex nummer kostar 280 kr (nej, jag får inge provision och tjänar inte några pengar på detta) vilket motsvarar cirka 8-10 stycken kaffelatte av lite finare kvalitet.  Jag lovar att den kunskap du kommer att få kommer att göra betydligt mer för din hälsa än dessa 8-10 kaffelatte. (Det finns studier som pekar på fördelar med måttligt kaffedrickande, speciellt när det gäller blodsockermetabolism och diabetes men det finns studier som visar att mer än fyra koppar per dag kan urlaka kroppen på viktiga B-vitaminer för att inte tala om vad det gör mot binjurarna hos en person som redan är stressad eller mot ett foster vars ”mamma” dricker kaffe med koffein i.)

Kunskap är första steget mot hälsa!

Varmt lycka till med dina bakterier!

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18606630


Barnets bakterieflora är viktig!

1 januari 2012 Kategori: Graviditet, amning & barns hälsa, Okategoriserade | 5 Comments »

I ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan har forskaren och barnöverläkaren Thomas Abrahamsson tillsammans med sitt team funnit att barn som har en mer diversifierad tarmflora är friskare och har lägre risk att utveckla allergi senare i livet i jämförelse med barn med reducerat antal bakteriestammar i sin tarmflora. Abrahamsson och hans kollegor har kommit fram till att tarmflorans sammansättning under de första veckorna efter födseln är mycket viktigt för immunförsvarets mognad. Barn som till följd av brist på en fullgod tarmflora drabbas av allergi vid unga år har en förhöjd risk om 400-500 procent att utveckla astma i skolåldern. Dessa siffror är inte att leka med; risken för att drabbas av livslånga allergiska besvär är avsevärt mycket högre om tarmfloran inte är i god balans. Abrahamssons studie är för övrigt ingen observationsstudie som endast visar på korrelation; studien har genomförts med hjälp av DNA-sekvensanalys på avföring och resultaten är signifikanta. Studien är publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology som är en högt rankad medicinsk tidskrift.

Hur får barnet sina första tarmbakterier? Tarmarna hos ett foster är sterila och även fostervattnet ska normalt vara sterilt. Runt livmodermunnen, som är den nedersta delen av livmoderhalsen, finns det slem som ska skydda fostret mot smittämnen. Vid en graviditet blir slemmet mycket tjockt och kallas då slempropp. Utan den skyddande slembildningen hade annars patogener av olika slag kunnat vandra uppåt längs slidan, nå livmodermunnen och riskerat att skada fostret. När slemproppen stöts ut (inte samma sak som att fostervattnet går/”vattnet går”) föder man oftast samma dag eller inom loppet av en vecka. Så snart slemproppen går och livmoderhalsen börjar vidga sig för att preparera för födseln kommer en del av moderns bakterier gradvis att ta sig till fostret. Det är därför viktigt att modern har en god vaginal flora vilket oftast hör samman med en god tarmflora.

Emellertid beror även ett barns första bakterieflora på hur det föds fram. Vid vaginal förlossning går barnet igenom förlossningskanalen och exponeras då för moderns bakterieflora: främst Lactobaciller och Bifidobakterier. Dessa utgör grunden för en god tarmflora hos barnet och barnets tarmflora kommer alltså från moderns egen vaginala och fekala flora. Det tål att sägas igen: Det är alltså oerhört viktigt att som gravid ha en vaginal flora och tarmflora i balans med tanke på vilka konsekvenser den har för barnets framtida hälsa.

Barn som föds med kejsarsnitt får en något annorlunda flora initialt. Dessa barn får också bakterier från modern men den första tarmfloran antas snarare komma från bakterier i luften och förlossningspersonalen. För barnets tarmflora är det betydligt bättre att föda vaginalt än med kejsarsnitt. Forskare vid Universitetssjukhuset i Turku (Åbo), Finland fann redan 1999 att barn som föds med kejsarsnitt kan ha en störd tarmflora ända upp till sex månader efter förlossningen. Även förtidigt födda barn kan riskera att få en onormal utveckling av tarmfloran initialt.

Barnets tarmflora utvecklas sedan gradvis under de första två till tre levnadsmånaderna genom modersmjölk och närkontakt mellan mor och barn. Det är främst olika typer av Bifidobakterier som utgör ett ammat barns tarmflora. Ett barn som ammas tenderar att ha fler gynnsamma bakterier än ett barn som får modersmjölkersättning.

Naturen har fiffigt sett till att en av de absolut viktigaste parametrarna för hälsa, nämligen tarmfloran överförs på ett bra sätt från modern till barnet med hjälp av den naturliga vaginala förlossningen samt den naturliga dieten för ett litet barn, dvs modersmjölk. Ju mindre man avviker från detta desto bättre för barnets tarmflora (Moderns vaginala flora och tarmflora bör givetvis vara bra). Forskaren och barnöverläkaren Thomas Abrahamssons, vars studie nämns initialt i det här inlägget, ger fem tips för att inte få allergiska barn:

  • Förlös om möjligt vaginalt.
  • Undvik i möjligaste mån antibiotika, både under graviditeten och under det första levnadsåret.
  • Låt barnet umgås med andra barn, gärna syskon.
  • Var inte överdrivet hygienisk.
  • Undvik konserverad mat.
  • Jag hade lagt till: tag tillskott av en bra probiotika samt var noga med kosten.

PS. Enligt Centers for Disease Control and Prevention i USA har 75 % av alla kvinnor minst en svampinfektion i underlivet under sin livstid. Ska man välja tillfälle för detta så är det inte när man ska föda…med andra ord se till att äta mat som gynnar din tarmflora (dvs undvik socker, snabba kolhydrater, processad mat, snabbmat m.m) samt inta tillskott av bredspektrum probiotika (14 stammar) som innehåller bland annat Lactobaccillus DDS-1 före och under graviditeten samt under amningsperioden (jag rekommenderar probiotika livet ut. Det är tillsammans med enzymtillskott några av de viktigaste kosttillskott som finns enligt mig.)

PS2. Kom ihåg att en stor del av immunförsvaret är lokaliserat till tarmarna

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22153774
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9890463
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17460489
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10573
http://www.slv.se/upload/dokument/om_oss/javsdeklarationer/Thomas%20Abrahamsson%20-%20Universitetssjukhuset%20i%20Link%C3%B6ping.pdf
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-blir-barnet-inte-allergiskt