Tips #8 Undvik soja

Undvik sojaprodukter, de är inte nyttiga. Lite fermenterad soja (sojasås, tempeh, natto, miso, tamari) då och då gör ingen skada men soja bör generellt undvikas i en hälsosam kost. Läs mer om varför du bör undvika soja i mitt inlägg om soja här. Nedan listar jag annars myter om soja som Weston A Price foundation har sammanställt:

Myt: Soja har använts i tusentals år.
Soja användes först som mat i den sena Choudynastin (1134-246 f.Kr), och då som fermenterade sojabönor i formen tempeh, natto och tamari

Myt: I Asien konsumeras stora mängder soja.
Den genomsnittliga sojakonsumtionen i Japan och Kina är 10 gram per dag (2 tsk) och person. Soja används normalt som krydda och inte som en proteinersättning i Asien.

Myt: Moderna sojaprodukter har samma effekt som fermenterad soja.
De flesta moderna sojaprodukter är inte fermenterade och innehåller därmed många kroppsfrämmande gifter som neutraliseras vid fermenteringsprocessen. Dessutom är moderna sojaprodukter starkt processade vilket denaturerar proteinerna och ökar carcinogena ämnen.

Myt: Soja innehåller en komplett proteinprofil.
Som alla baljväxter har soja alldeles för låga nivåer av de svavelrika aminosyrorna Metionin samt Cystein vilka alltså blir så kallade begränsande aminosyror*. Dessutom skadar moderna tillverkningsprocesser den känsliga aminosyran Lysin.

Myt: Fermenterad soja kan ge vitamin B12 den som håller en vegetarisk kosthållning.
De ämnen som liknar vitamin B12 i soja kan kroppen inte tillgodogöra sig; intag av sojaprodukter kan däremot göra att kroppen behöver mer vitamin B12.

Myt: Modersmjölksersättning eller välling som innehåller soja är säker för barn.
Soja innehåller trypsininhibitorer (trypsin är ett proteinspjälkande hormon) som förhindrar proteinspjälkning och påverkar bukspottkörtelns funktion. Djurtester visar att dieter med höga nivåer av trypsininhibitorer leder till hämmad tillväxt samt sjukdomar i bukspottkörteln. Soja ökar kroppens behov av D-vitamin vilket behövs för starka ben och normal tillväxt. Fytinsyran i soja hämmar upptaget av mineralerna järn och zink vilka krävs för hjärnans och nervsystemets utveckling samt för den allmänna hälsan. Soja saknar även kolesterol som även det behövs för hjärnans och nervsystemets utveckling. Stora doser av de fytoöstrogener som finns i soja antas påskynda pematur sexuell utveckling hos flickor och hämmad sexuell utveckling hos pojkar.

Myt: Soja kan förhindra osteoporos (benskörhet).
Soja kan leda till brister på kalcium och D-vitamin vilka båda behövs för starka ben. Kalcium från köttbensbuljong och D-vitamin från skaldjur, ister och organdelar från djur i kosten förhindrar osteoporos i Asiatiska länder, inte soja.

Myt: Moderna sojaprodukter skyddar mot många typer av cancer. Storbritannien publicerade en rapport som visar att det finns små bevis för att soja skulle skydda om bröstcancer eller andra cancerformer. Det finns rapporter som tyder på det motsatta.

Myt: Soja skyddar mot hjärtsjukdomar.
Vissa personer reducerar kolesterol vid sojakonsumtion men det finns inga bevis för att lågt kolesterol skulle förhindra hjärtsjukdom.

Myt: Sojaöstrogener (isoflavoner) är bra för dig.
Isoflavoner är fytoendokrina hämmare. De kan förhindra ägglossning och stimulera cancertillväxt. Så lite som 30 gram (4 matskedar) soja per dag kan resultera i hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln, varvid för lite tyroideahormoner produceras) med symptom som slöhet, förstoppning, viktökning och trötthet som följd.

Myt: Soja är säkert och hälsosamt för kvinnor att använda efter klimakteriet.
Soja kan stimulera tillväxten av östrogenberoende tumörer och även orsaka sköldkörtelbesvär. Låg sköldkörtelfunktion (hypotyreos) är förknippat med besvär i klimakteriet.

Myt: Fytoöstrogener i soja kan förbättra mental kapacitet.
En nyligen publicerad studie visar att kvinnor med de högsta östrogennivåerna i blodet har lägst kognitiv funktion. Bland Japan-Amerikaner är tofu-konsumtion under medelåldern förknippat med Alzheimers senare i livet.

Myt: Isoflavoner och sojaproteinisolat har GRAS (Generally Recognized as Safe – Vanligtvis ansett som säkert) status.
Archer Daniels Midland, ett av världens största företaget som producerar sojaisoflavoner drog tillbaka sin ansökan om GRAS till USA:s livsmedelsverk efter en enorm protester från flertalet forskare. USA:s livsmedelsverk har aldrig godkänt sojaproteinisolat som GRAS eftersom de är bekymrade över gifter och carcinogena ämnen i soja.

Myt: Soja påverkar sexlivet positivt.
Flera djurstudier visar att soja kan leda till sterilitet. Sojakonsumtion ökar hårtillväxt hos medelsålders män vilket indikerar reducerade testosteronnivåer. Det finns anekdoter om hur japanska kvinnor ger sina män tofu om de vill minska männens sexlust.

Myt: Soja är bra för miljön.
Många sojabönor är genetiska hybrider som besprutas kraftigt. Dessutom är soja monokulturer som förstör stora landarealer** (Köp därför aldrig kött som vuxit upp på soja eller andra monogröder. Vanligt naturbeteskött eller KRAV-kött växer upp på soja och/eller andra monogrödor. Köp gräsuppfött kött som är KRAV. Se mer här)

Myt: Soja är bra för tredje världen.
I tredje världen har soja utkonkurrerat lokala och traditionella grödor och mervärdet tillfaller multinationella agrikulturella företag, inte de lokala odlarna.

Är alla myter falska och alla sanningar sanna? Det är svårt att säga men jag anser att soja och baljväxter (bönor) inte är bra livsmedel även om de kan ta kväve från luften och omvandla det tillsammans med andra ämnen till växtprotein. De innehåller tveklöst antinäringsämnen som fytiner och trypsininhibitorer. Lite fermenterad soja eller andra baljväxter, korrekt preparerade (blötläggning och långsam kokning bland annat) någon gång per månad kommer inte att förstöra hälsan men gör det inte till en vana och om du är rädd om miljön är närproducerat gräsuppfött kött betydligt bättre som protein än alla olika typer av monokulturer som odlas världen över.**

* Ett fullvärdigt protein innehåller alla essentiella aminosyror (aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv utan måste tillföras extern via kosten):

• Fenylalanin
• Isoleucin
• Leucin
• Lysin
• Metionin
• Treonin
• Tryptofan
• Valin
• (Histidin för barn – finns dock forskning som säger att även den är essentiell för vuxna)

Det finns egentligen olika grader gällande aminosyror: essentiella, semi-essentiella, förstadier till de semi-essentiella samt icke-essentiella. Traditionellt säger man dock 9 essentiella och 11 icke-essentiella. Alla totalt 20 aminosyror är nödvändiga för proteinsyntes (uppbyggnad av proteiner för muskler, enzymer m.m) men de essentiella måste alltså tillföras via kost. De icke-essentiella aminosyrorna kan kroppen tillverka utifrån de essentiella aminosyrorna med hjälp av vitaminer och mineraler. Kött, ägg, fisk, skaldjur, fågel är bra fullvärdiga proteiner. Även om exempelvis linser och bönor innehåller alla essentiella aminosyror så har de så kallade begränsande aminosyror (ofta lysin och metionin) vilket innebär att dessa kommer att begränsa hur mycket av övriga aminosyror som kan användas i proteinsyntesen. Exempelvis har vetemjöl ett så kallat proteinpoäng som är 44 vilket innebär att vetemjöl innehåller 44 enheter av aminosyran lysin i förhållande till ett referensindex om 100. Det innebär förenklat att även om vetemjöl har mycket av övriga aminosyror kommer de inte att kunna användas i proteinsyntesen eftersom lysin endast finns i 44 % relativt sett. Allt över 100 är bra och alla animaliska livsmedel har värden över 100 för alla essentiella aminosyror. Det räcker alltså inte bara att se till att alla aminosyror finns i ett livsmedel; man måste även ta hänsyn till den begränsande aminosyran. Dock är det enda du behöver tänka på att dina proteinkällor bör vara animaliska (inte charkuterier) så får du i dig bra proteiner med bra proteinpoäng.

** På grund av kraven på GMO-frihet kommer all soja till boskapsuppfödning i Sverige från Brasilien. Regnskog och Cerrado, som är en mycket artrik vegetationstyp, skövlas eller bränns för att ge plats åt sojaodlingar. Detta släpper ut stora mängder koldioxid när träd och andra växter försvinner som förut har fungerat som kolsänkor. Skövling och bränning av mark som ska användas till beten eller sojaodlingar bidrar till störst andel till växthuseffekten av djurproduktionen i världen (Castel et al., 2007).  Dessutom utarmas marken, mullhalten minskar och djur- och växtarter försvinner. Stora mängder bekämpningsmedel används dessutom för att odla soja. Marken utarmas till slut för mycket för att soja ska kunna odlas där mer och odlaren måste bereda ny mark för växtodling (Javiera Rulli, 2007). Sedan måste sojan transporteras till Europa med oceanfartyg vilket kräver energi. Transporterna av soja från Brasilien till Europa ger upphov till utsläpp av 32 000 ton koldioxid per år (Castel et al., 2007).

http://www.krav.se/Documents/klimat/Metanutsl%C3%A4pp%20fr%C3%A5n%20idisslare.doc

http://www.westonaprice.org/soy-alert/266-myths-a-truths-about-soy

Ät kokosfett och gå ner i vikt?

År 2009 publicerades en studie i tidskriften Lipids som visar att man ökar det goda kolesterolet (HDL) samt minskar sitt midjemått vid intag av kokosfett. Studien, en randomiserad dubbelblind klinisk studie, omfattade 40 överviktiga kvinnor som delades in i två grupper. Ena gruppen fick 30 ml sojaolja medan den andra gruppen fick 30 ml kokosfett. Båda grupperna följde en balanserad lågkaloridiet och promenerade 50 minuter per dag. Efter en vecka var det endast gruppen som hade fått kokosfett som hade minskat sitt midjemått. Dessutom hade gruppen som fått sojaolja ökat totalkolesterol, ökat det normalt mindre goda kolesterolet LDL samt minskat det goda kolesterolet HDL. Dessa, mindre gynnsamma, förändringar kunde man inte se i gruppen som fick kokosfett däremot. De hade istället minskat LDL, ökat HDL samt minskat i midjemått. Studien varade i tolv veckor och forskarna kom fram till att:

”Det verkar som om tillskott av kokosolja inte ger upphov till dyslipidemi”

Jag har skrivit om mättat fett, som kokosfett till största delen består av, här samt om kokosfett här. Observera att kokosfett inte ska vara i form av den silverförpackning som finns i de vanliga mataffärerna. Dessutom är jag inte förespråkare av lågkaloridieter; de fungerar aldrig över tid. Läs mer här om varaktig viktnedgång.

Dyslipidemi: förhöjda triglyceridnivåer, lågt HDL och högt LDL. Störd fettmetabolism kan vara en riskfaktor för diabetes typ 2 för övrigt.

Ps. Kokosfett och kokosolja är samma sak. Jag rekommenderar dessa kokosoljor/fetter

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19437058

Fullvärdigt protein

Ett fullvärdigt protein innehåller alla essentiella aminosyror, dvs aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv alls eller kan tillverka i tillräcklig mängd och som måste tillföras externt via kosten. Dessa är:

• Fenylalanin
• Isoleucin
• Leucin
• Lysin
• Metionin
• Treonin
• Tryptofan
• Valin
• (Histidin för barn. Det finns dock forskning som säger att även Histidin är essentiell för vuxna)

Om man ska vara riktigt noggrann finns det egentligen olika grader gällande aminosyrors essentialitet: essentiella, semi-essentiella, förstadier till de semi-essentiella samt strikt icke-essentiella. Traditionellt säger man dock 9 essentiella och 11 icke-essentiella. Alla totalt 20 aminosyror är nödvändiga för proteinsyntes (uppbyggnad av proteiner för muskler, enzymer m.m) men de essentiella måste alltså tillföras via kost. De icke-essentiella aminosyrorna kan kroppen tillverka utifrån de essentiella aminosyrorna med hjälp av vitaminer och mineraler.

Kött, ägg, fisk, skaldjur, fågel är bra fullvärdiga proteiner. Även om exempelvis linser och bönor innehåller alla essentiella aminosyror så har de så kallade begränsande aminosyror (ofta lysin och metionin) vilket innebär att dessa kommer att begränsa hur mycket av övriga aminosyror som kan användas i proteinsyntesen. Vetemjöl har till exempel ett så kallat proteinpoäng som är 44 vilket innebär att vetemjöl innehåller 44 enheter av aminosyran lysin i förhållande till ett referensindex om 100. Allt över 100 är bra och alla animaliska livsmedel har värden över 100 för alla essentiella aminosyror. Det räcker alltså inte bara att se till att alla aminosyror finns i ett livsmedel; man måste även ta hänsyn till den begränsande aminosyran. Soja som många tror har en perfekt animosyraprofil, har endast 85 % av kombinationen Metionin plus Cystein och Metionin kommer således att begränsa proteinsyntesen. Vegetabiliska livsmedel måste alltså kombineras för att komma över ett proteinpoäng om hundra men bönor och sädesslag kommer aldrig att utgöra goda proteinkällor relativt sätt eller bra livsmedel över huvud taget även om de kombineras i alla möjliga kombinationer.

Det enda du behöver tänka på är att dina proteinkällor bör vara animaliska (inte charkuterier) så får du i dig bra proteiner med bra proteinpoäng. Kött ska vara ekologiskt och gräsuppfött, ägg ska vara ekologiska, kyckling ska vara ekologisk, fisk och skaldjur bör ha FSC-märkning samt vara ekologiska.

Råd som min gravida vän fick av sin läkare…inte bra!

En god vän som är gravid tog de normala blodvärdesproven hos sin läkare. Det visade sig att hon hade lågt järnvärde och fick några tips som jag är mycket skeptisk till. Jag vill klargöra direkt att det är skillnad mellan järnvärde, hemoglobinvärde (även kallat Hb och i dagligt tal kallat blodvärde) och järnbristanemi.

• Järnvärde är ett mått på järnkoncentrationen i blodserum eller plasma och referensvärdet är cirka 10-30 µmol/liter. Varken för låga värden om cirka 10-15 eller för höga värden om cirka 40-50 är bra. Järn används för att binda syre till blodpigmentet hemoglobin (se nedan) som sedan transporteras till all kroppens vävnader.  Järn binds även till ett färgämne i muskelcellerna som kallas myoglobin. Järnet är där en förutsättning för normal funktion av skelettmuskulatur och hjärtats muskler. Järn behövs även för att celler ska kunna dela sig och växa normalt och för immunförsvaret. Järn har alltså fler funktioner än att bara transportera syre via hemoglobinet.
• Hemoglobinvärde (blodvärde) är ett mått på koncentrationen av det järnrika protein hemoglobin i blodet. Hemoglobin transporterar syre från lungorna till alla kroppens celler via de röda blodkropparna. Cirka 97 % av torrvikten av en blodcell utgörs av hemoglobin. Lågt blodvärde kallas anemi och det betyder helt enkelt att man inte har tillräckligt med friska blodceller och att cellerna inte får tillräckligt med syre vilket kan leda till abnorm trötthet och andningsbesvär beroende på vilken grad av anemi man har. Normala Hb-värden för en man är cirka 130-170 g/liter, 120-150 g/liter för en kvinna, 110-160 g/liter för barn och 110-120 g/liter för gravida.
• Järnbristanemi betyder egentligen lågt hemoglobin. Förr fick läkarna lära sig termen järnbristanemi vilket är kan vara något vilseledande eftersom järnbrist inte initialt behöver betyda lågt Hb samt att anemi kan bero på fler olika orsaker och inte bara brist på järn (leversvikt, njursvikt, brist på folat, vitamin B-12, sickelcellanemi m.m.). Dessutom finns det olika typer av anemi.

Man kan ha ett lågt järnvärde men samtidigt bra Hb-värde och järnbrist behöver inte innebära anemi (dvs nedsatt förmåga hos blodet att ta upp syre på grund av brist på röda blodkroppar). Dock kommer icke-behandlad järnbrist att leda till lågt Hb med tiden.

Vad fick då min vän för råd? Jo ”Tag Niferex och en c-vitamin brustablett till som du köper på apoteket”. Vad är problemet? Hon behövde ju järn och kroppen tar upp järn bättre om det tas tillsammans med C-vitamin. Problemet är följande:

Flertalet järntillskott innehåller lågkvalitetsformer av järn, exempelvis Järnsulfat, Järnfumerate, Järngluconate, Järnoxid vilka tas upp till endast några få procent och det som inte tas upp kan skapa ganska ordentliga mag- och tarmbesvär med förstoppning som följd. Eftersom järn är en oxidant kan stora doser av lågkvalitetsjärn även skapa fria radikaler i kroppen. Man bör ta den minsta dos som ger goda järnvärden och man bör alltid ta högkvalitetsjärn rent generellt.  Niferex är inte ett högkvalitetsjärn; det innehåller Ferro(II)glycinsulfat vilket med största sannolikhet kommer att leda till magtarmbesvär och ett dåligt upptag i tunntarmen.

Syntetisk isolerad askorbinsyra är inte att rekommendera och det är skillnad på C-vitamin och C-vitamin. I ett syntetiskt kosttillskott har man isolerat C-vitaminet genom att man från majssirap isolerar 6 kolatomer, 8 väteatomer och 6 syreatomer och sätter samman dessa till askorbinsyra, ett pulver med den kemiska beteckningen C6H806. Askorbinsyra, som är det kemiska namnet på C-vitamin är ett vitt pulver som pressas till en brustablett. Problemet är att C-vitamin aldrig förekommer isolerat i naturen utan alltid tillsammans med ett flertal andra ämnen som exempelvis bioflavonoider, P-, J-, K-faktorer och tyrosinas bland annat, och det oavsett om det C-vitamin från en apelsin eller en bit broccoli. Problemet är att både upptag och användning i kroppen reduceras avsevärt med syntetiskt isolerat C-vitamin. Dessutom kan syntetiskt isolerat C-vitamin skada kroppen; Alicja Wolk, näringsepidemiolog, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom den stora studien som publicerades 2009 i American Journal of Clinical Nutrition visar att stora mängder C-vitamin kan medföra ökad risk för grå starr. Det var syntetiskt isolerat C-vitamin som intogs.

C-vitamin som kosttillskott ska komma från 100 % whole food C-vitamin för att vara bra. Det innebär att man kombinerar askorbinsyra med hel apelsin i en speciell enzymatisk process för att inte kombinera alla de nyttiga ämnen som askorbinsyran behöver för optimalt transport och användning i kroppen. C-vitamin från wholefood innehåller många olika fenoler vilka ger upphov till 90% av antioxidantkapaciteten i C-vitaminrik mat. Cornell University gjorde en studie som publicerades i Journal of Nature som visade att 5,7 mg av C-vitamin från ett wholefood tillskott motsvarar 1500 mg syntetiskt C-vitamin.

Vad innehåller en syntetisk isolerad C-vitamin brustablett förutom askorbinsyra?
Sötningsmedel (natriumcyklamat, sackarinnatrium), färgämnen (riboflavinnatriumfosfat E101, rödbetsextrakt E162), maltodextrin, smakämne (apelsinsmak innehållande sorbitol, mannitol, apelsinolja, mandarinolja), natriumvätekarbonat 580 mg, vattenfritt natriumkarbonat 217 mg, vattenfri citronsyra, risstärkelse, natriumcitrat.

Vad innehåller Niferex?
Ferro(II)glycinsulfatkomplex: askoorbinsyra, mikrokristallin cellusa,hypromellos, hydroxipropylcellulosa, metakrylsyra-etyl akrylat kopolymer (1:1)dispersion 30 % (Eudragit L 30 D-55) (innehåller metakrylsyra-etyl akrylatkopolymer (1:1), natriumlaurilsulfat,polysorbat 80) , acetyltrietylcitrat,talk. Kapselns skal: Underdel: gelatin, titandioxid(E 171), röd järnoxid (E172 ), gul järnoxid (E 172) Överdel : gelatin,titandioxid (E171), röd järnoxid (E172), svart järnoxid (E172)

Precis som när det gäller mat kan man tala om ÄKTA vara och om fast food även för kosttillskott: Niferex och C-vitamin på brus är dålig fastfood. Jag rekommenderar följande järn (kommer inte att orsaka förstoppning eller matsmältningsbesvär och innehåller inte sex stycken E-medel) och C-vitamin (innehåller inte sötningsmedel, färgämnen och är framförallt baserad på whole food); det är ÄKTA vara.

Ps. Varför rekommenderade läkaren detta? Han/hon borde ju kunna? Han/hon är ju läkare…Jag var och lyssnade på en cancerläkare för några månader sedan och han berättade hur många timmar näringslära han hade fått under sin drygt femåriga utbildning: 0 timmar. Han hade utbildat sig till läkare för cirka 20 år sedan och hade fått lära sig nutrition själv (han menade att korrekt näring var en av de viktigaste parametrarna i all form av cancerbehandling – det är dock ämen för ett annat inlägg). Jag frågade dessutom en nyutexaminerad läkare (2010) om hur många timmar dedikerad näringslära hon hade fått under sin utbildning: hon inte svarade svävande att hon riktigt visste…läs 0 timmar. Här är svaret varför läkaren gav min vän rådet att ta kosttillskott á la fast food: Han/hon visste inte att kvalitet är allt när det gäller kosttillskott för att han/hon hade aldrig fått lära sig det och han/hon vet troligtvis inte skillnaden mellan ett lågkvalitetskosttillskott och ett högkvalitetskosttillskott.

Vad säger ”världsmästaren” Bruce Ames om kosttillskott?

Per Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi berättar om Bruce Ames och hans syn på kosttillskott:

”Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen och cancerogenitet. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att [för låga nivåer av essentiella näringsämnen] spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.”

Vem är Bruce Ames?
Bruce Ames är professor i biokemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, USA och är även så kallad Senior Scientist vid Children’s Hospital Oakland Research Institute. Han är även medlem av det prestigefulla National Academy of Science i USA. Bruce Ames har dessutom erhållit U.S. National Medal of Science samt att hans över 450 vetenskapliga publikationer har resulterat i han varit nummer 23 i listan över de hundra mest citerade forskarna i världen (alla vetenskaper inkluderat) i över en tioårsperiod. Bruce Ames är utan tvekan en världsauktoritet inom medicin och en världens mest ansedda forskare när det gäller biokemi och molekylärbiologi – en världsmästare helt enkelt.

Jag lovar att det är bättre att lita på Bruce Ames än din icke-forskande läkare, vårdcentral, barnmorska, livsmedelsverket, vän, granne, tidning, magasin eller arbetskollega när de säger ”Du behöver inte ta tillskott av vitaminer och mineraler om du äter allsidigt”. Deras välmenande men felaktiga råd kan kosta dig din hälsa på sikt. För övrigt gjordes en studie som undersökte näringsämnesstatus hos idrottare, vardagsmotionärer och stillasittande personer som alla åt allsidigt. Varenda person som deltog i studien hade mellan 3-15 näringsbrister. Studien publicerades i Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55. British Nutrition Foundation’s Nutrition Bulletin 2010 studerade brittiska kvinnor och resultaten visade på brister på viktiga näringsämnen framförallt järn, D-vitamin, och folat samt för lågt intag av fet fisk, frukt och grönsaker.

PS. Observera att kosttillskott ska absolut vara 100 % whole food, inte syntetiska isolerade vitaminer och mineraler som ex Mivitotal eller apotekets lågkvalitetsprodukter; då är det bättre att vara utan.  Läs vilka jag rekommenderar här. Bilden visar när Professor Bruce Ames fick Medal of Science av President Bill Clinton.

Högkoncentrerad omega-3, nej tack!

Det finns en uppsjö av omega-3 produkter på marknaden och det finns många som är högkoncentrerade eller uppkoncentrerade som det även heter. Det innebär att man helt enkelt har tagit fiskolja och reducerat en del ämnen till förmån för mer omega-3 fettsyrorna EPA och DHA. Det finns fiskoljor som har upp till 60-70 % omega-3 fettsyror medan det i en naturlig fiskolja alltid är max 38 % eftersom fisk aldrig har mer än den mängden omega-3 i sitt fett. Är starkare eller mer bättre? Mitt svar är nej! Jag tar Eskimo-3 (jag undersöker krillolja för närvarande och testar det varumärke som jag har kommit fram till är bäst. Jag kommer att testa i cirka 6 månader och återkommer med min dom efter det). Varför tar jag Eskimo-3. Det finns flera anledningar men en av de viktigare är stabilitet. Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA är långkediga fleromättade fetter vilka är mycket reaktiva, dvs de reagerar snabbt på syre, ljus och värme vilket leder till att de härsknar. Härsket fett är extremt ohälsosamt, verkligen extremt ohälsosamt eftersom de bildar mycket fria radikaler i kroppen. Givetvis ska fiskoljor inte innehålla miljögifter men många omega-3-varumärken är relativt bra när det gäller just reduktion av miljögifter så just den frågan är inte ett huvudsakligt problem även om just Eskimo-3 även utmärker som extremt ren. Det samma kan dock inte sägas om härskningsrisken. Även om de flesta varumärkena kan visa laboratorietester på att de inte har en härsken fiskolja och att den innehåller extra E-vitamin, är Eskimo-3 det enda märke som kan visa på stabilitet över tid. Det är ju en sak att fiskoljan är stabil direkt efter pressning och en helt annan sak hur den mår efter en tid på hyllan i kosttillskottsbutiken eller efter en tid hemma hos dig. Uppkoncentrerade fiskoljor riskerar att härskna betydligt lättare än fiskoljor med normal koncentration. Eskimo-3 är mellan 5-50 gånger mes stabil över tid än konkurrenterna. Deras hemlighet är bland annat Pufanox. I all omega-3 framställning reduceras fiskoljans naturliga antioxidanter men Eskimo-3 har funnit ett system att återföra dem till fiskoljan i slutet av processen (många tillverkare har försökt att kopiera processen men ingen har lyckats hittills vad jag vet). Pufanox är en patenterad antioxidantmix som ska se till att fiskoljan blir stabil. Cardinova som tillverkar omega-3 och som jag har diskuterat med flera gånger skriver så här:

Genom att behålla omega 3 sammansättningen på naturlig nivå behöver vi inte plocka bort andra beståndsdelar. Du får helt enkelt mer av fiskens nyttiga sammansättning! Nyare forskning visar att det inte enbart är innehållet av omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som bidrar till de goda hälsoeffekterna utan även andra naturliga komponenter i fiskoljan. Exempel på dessa ämnen är andra fettsyror som är bärare av viktiga antioxidanter och F-fettsyror som har stor betydelse för fiskoljans stabilitet och effekt. Och kanske viktigast av allt, att de gemensamt och i samverkan bidrar till fiskoljans goda hälsoeffekter. Därför har vi valt att behålla Eskimo-fiskoljan med ett naturligt omega 3 innehåll så  att inte de andra viktiga beståndsdelarna går förlorade.

Vi har behållit den oslagbara och naturliga omega 3 sammansättningen hos fisk. Varken mer eller mindre! Det innebär att en naturlig fiskolja inte kan innehålla en högre halt av omega 3 fettsyror än 38%. Vid koncentration av omega 3 halten utsätts fiskolja för någon form av kemisk modifiering. Andra nyttiga och viktiga beståndsdelar tas bort för att ge plats åt den ökade mängden av omega 3 fettsyror. När fiskoljans naturliga sammansättning på detta sätt förändras i både innehåll och proportion upphör likheten med färsk fisk. Därför har vi valt att inte koncentrera eskimofiskoljan.

Med ett naturligt högt innehåll av fiskens antioxidanter håller sig fiskoljan längre. En okoncentrerad fiskolja härsknar helt enkelt inte lika lätt. När oljan lagras och aktiveras i kroppens celler måste den vara stabil för att kunna göra nytta. Ju mer av fiskens naturliga cellskyddande ämnen, s k antioxidanter , som finns i fiskoljan desto stabilare. Vid reningsprocessen är det oundvikligt att en del av de cellskyddande substanserna försvinner och dessa måste återföras för att kunna garantera stabilitet. Vid framställningen av Eskimofiskoljan återställer man fiskens naturliga antioxidantinnehåll med en skonsam och vetenskapligt utprovad teknik som man är ensam om. Därför har eskimofiskolja okoncentrerad och har toppbetyg i renhet och stabilitet.”

Du får inte mer för pengarna om du köper högkoncentrerad omega-3, möjligtvis mer fria radikaler och härsket fiskfett. Nej, tack!

PS. Jag tar endast den som heter Eskimo-3, inte den som heter Brainsharp eller Skincare. Jag vill ha en ren omega-3 produkt utan tillsatt omega-6 eller onödiga syntetiska vitaminer som Brainsharp eller Skincare innehåller. Vad jag inte tycker om med Eskimo-3 är att den innehåller E-vitamin och lecitin från soja men de kan inte göra på något annat sätt. Jag anser dock att fördelarna överväger nackdelarna och dessutom finns det ingen annan fiskolja på marknaden som inte har soja som bas för E-vitamin och lecitin och hade det funnits det hade en dylik olja säkerligen varit instabil. Läs mer här om mina rekommendationer.

Soja (icke-fermenterad) är inte nyttigt

Soja utmålas som ett riktigt hälsolivsmedel och idag är det oändligt populärt att ha sojagrädde, sojamjölk, tofu, sojaburgare, sojayoghurt i och till allt möjligt. Soja som inte är fermenterad är dock inte nyttigt. Fermenterad soja (miso, tempeh, tamari, natto och vanlig sojasås) i små doser då och då gör ingen skada men den stora sojakonsumtionen av icke-fermenterad soja är direkt skadlig för hälsan:

• Soja innehåller mycket fytinsyra vilket är ett ämne som binder till mineraler i tarmkanalen och för ut dem ur kroppen. Även vanliga sädesslag och baljväxter innehåller fytinsyra och det är inte ovanligt att vegetarianer tenderar att ha mineralbrist, speciellt gällande det extremt viktiga mineralet zink. Det finns tekniker för att reducera fytiner som blötläggning, fermentering och groddning men ingen sojamjölk, sojaprotein, sojayoghurt eller tofu i världen har preparerats på det sättet.
• Soja innehåller trypsininhibitorer som förhindrar proteinnedbrytningen och kan leda till allvarliga magbesvär och kroniska brister i aminosyraupptaget. I försöksdjur förorsakar en diet med höga halter av trypsininhibitorer förstoring av och patologiska tillstånd i bukspottkörteln, inklusive cancer.
• Sojamjölk, sojaprotein, sojayoghurt, sojabiffar, tofu m.m. processas hårt vid framställningen genom upphettning, alkaliska bad och syrabad. Det ger ett denaturerat och svårsmält protein.
• Syratvätten sker ofta i aluminiumtankar som ofta läcker höga ut höga nivåer av aluminium till sojamassan
• Soja har brist på de viktiga aminosyrorna
• Soja har låga nivåer av cystein and metionin vilka är vitala svavelrika aminosyror. Dessutom har soja låga nivåer av tryptofan en annan essentiell aminosyra
• Soja innehåller inte A- eller D-vitamin som behövs för god assimilering av bönans proteiner, vilket kan vara anledningen till att man i asiatiska kulturer ofta kombinerar sojabönor med fisk eller fiskbuljong.
• Soja innehåller extrema mängder fytoöstrogener, en form av hormonliknande ämnen. Det finns forskning som visar att barn som får modersmjölksersättning intar hormonliknande ämnen som motsvarar flera p-piller vilket kan leda till allvarliga negativa hälsoeffekter på sikt. Soja innehåller dessutom inget kolesterol vilket är livsnödvändigt för hjärnan och nervsystemets utveckling hos barn.
• Isoflavonoider i soja förhindrar en god sköldkörtelfunktion – den är oerhört viktig för hälsan eftersom den reglerar hela kroppens ämnesomsättning bland annat.
• Precis samma cancerframkallande nitriter som finns i charkuterier finns i spraytorkad soja (alla form av sojaprotein, sojakorv, sojabiff m.m.)
• Det finns ett giftigt ämne som kallas lysinoalanin som bildas under tillverkning av sojalivsmedel.
• Soja innehåller isoflavonoiderna genistein och daidzein, två fytoöstrogener som liknar mänskligt östrogen. De kan blockera östrogeneffekten, störa hormonella funktioner, leda till infertilitet samt bröstcancer. Om man dricker två glass sojamjölk per dag under en månad får man i sig tillräckligt med fytoöstrogener för att påverka menstruationscykeln.
• Sojabönor innehåller en koaguleringsfrämjande substans som förorsakar att röda blodkroppar klumpar ihop sig. Trypsininhibitorer och hemagglutininer är tillväxthämmare och det har visat sig att råttor uppfödda på dessa antinutrienter inte växer normalt.
• Försöksdjur uppfödda på sojaproteinisolat utvecklar förstorade organ, speciellt bukspotts- och sköldkörteln, samt ökade depositionen av fettsyror i levern. Sojaproteinisolat och texturerat vegetabiliskt protein används i skolluncher, kommersiella bakverk, dietdrycker och snabbmatsprodukter bland annat. De främjas ävenkraftigt i tredje världens länder och bildar basen i många mathjälpsprogram.

Näringsforskaren. Kaayla Daniel, som har forskat på soja under många år och skrivit boken, The Whole Soy Story, lyfter fram tusentals studier som kopplar intag av sojaprodukter till näringsbrist, matsmältningsbesvär, immunförsvarsbesvär, sköldkörtelbesvär, besvär i reproduktionsorganen, hjärtbesvär och cancer. Två forskare som arbetar på FDA i USA (motsvarande livsmedelsverket i Sverige), Daniel Sheehan och Daniel Doerge, båda seniora toxikologer, motsatte sig kraftigt att soja skulle erhålla hälsopåståenden. De skrev i sitt memorandum: ”Vi motsätter oss hälsopåståenden om soja eftersom det finns rikligt med bevis på att vissa isoflavonoider som finns i soja är giftiga för östrogenkänslig vävnad samt för sköldkörteln…givet att en kvinnas eget östrogen är en signifikant faktor för bröstcancer är det inte att rekommendera att soja är hälsosamt…allmänheten kommer att utsättas för en potentiell risk från soja utan adekvat varning och information”.

PS 1. Ibland tas argumentet att man i Asien ätit soja i tusentals år. I Asien använder man ofta hela sojabönan utan att separera fett och protein, man fermenterar den vilket minskar antinäringsämnen och man äter betydligt mindre mängder än den gängse bilden av det asiatiska köket. En stor studie uppskattade det dagliga sojaintaget till cirka 7-8 gram per dag där en del är fermenterad soja. Många vegetarianer i västvärlden, däremot, konsumerar cirka 220 gram ren soja per dag. Fermenterad soja som alltså intas i små mängder i det asiatiska köket har inte samma skadliga effekt på kroppen som sojaproteinisolat, sojamjölk, sojabönsolja, sojakött, tofu och andra icke-fermenterade sojaprodukter. Exempel på fermenterad soja är: tempeh, miso, natto och sojasås.

PS 2. Under 2010 pågick en den så kallade ”Great Health Debate”, en debatt och föreläsningsserie där några av USA:s främsta hälsoexperter och läkare fick uttala sig om hälso, kost och livsstil. Cirka hälften av debattörerna förespråkade en vegetarisk kosthållning och den andra hälften en omnivore kosthållning, dvs inkludering av kött. Dock vara i stort sett alla, alltså även den vegetariska fallangen rörande överens om att icke fermenterad soja var och förblir ett livsmedel som vi inte bör äta.

PS 3. Om du är rädd om miljön bör du inte äta soja. Den odlas i monokultur där man skövlar stora landarealer och därmed dödar i stort sett allt som lever på marken (insekter, små gnagare och naturligt förekommande växter)  för att kunna olda soja…och nej, nötkreatur ska inte heller äta soja (de får för övrigt tillskott av

Rackis, Joseph J. et al., ”The USDA trypsin inhibitor study. I. Background, objectives and procedural details”, Qualification of Plant Foods in Human Nutrition, vol. 35, 1985.

Van Rensburg et al., ”Nutritional status of African populations predisposed to esophageal cancer”, Nutrition and Cancer, vol. 4, 1983, pp. 206-216; Moser, P.B. et al., ”Copper, iron, zinc and selenium dietary intake and status of Nepalese lactating women and their breastfed infants”, American Journal of Clinical Nutrition 47:729-734, April 1988; Harland, B.F. et al., ”Nutritional status and phytate: zinc and phytate X calcium: zinc dietary molar ratios of lacto-ovovegetarian Trappist monks: 10 years later”,Journal of the American Dietetic Association 88:1562-1566, December 1988.

El Tiney, A.H., ”Proximate Composition and Mineral and Phytate Contents of Legumes Grown in Sudan”, Journal of Food Composition and Analysis (1989) 2:6778.

Rackis, Joseph J. et al., ”The USDA trypsin inhibitor study”, ibid.

Wallace, G.M., ”Studies on the Processing and Properties of Soymilk”, Journal of Science and Food Agriculture 22:526-535, October 1971.

Rackis, et al., ibid., p. 22; ”Evaluation of the Health Aspects of Soy Protein Isolates as Food Ingredients”, prepared for FDA by Life Sciences Research Office, Federation of American Societies for Experimental Biology (9650 Rockville Pike, Bethesda, MD 20014), USA, Contract No. FDA 223-75-2004, 1979.

Rackis, Joseph, J., ”Biological and Physiological Factors in Soybeans”, Journal of the American Oil Chemists’ Society 51:161A-170A, January 1974.

Rackis, Joseph J. et al., ”The USDA trypsin inhibitor study”, ibid.

Torum, Benjamin, ”Nutritional Quality of Soybean Protein Isolates: Studies in Children of Preschool Age”, in Soy Protein and Human Nutrition, Harold L Wilcke et al. (eds), Academic Press, New York, 1979.

Nagata C, Takatsuka N, Kurisu Y, Shimizu H; J Nutr 1998, 128:209-13.

EHEC – USCH!

EHEC (enterohaemorrhagic E. coli) är en form av E. coli (Escherichia coli). E. coli är en bakterie som förekommer (och ska förekomma) naturligt i magtarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. De flesta bakteriesträngar av E. coli är harmlösa men just EHEC är inte det, tyvärr. EHEC, som smittar via kontaminerad föda, kan i värsta fall utgöra livsfara som vi dessvärre har fått erfara nyligen med flera dödsfall i Tyskland. EHEC producerar gifter. Så kallade verotoxiner, som ger upphov till bland annat magtarmkramper, blodiga diarrér, feber, kräkningar bland annat. Inkubationstiden är tre till åtta dagar. De flesta återhämtar sig efter 10 dagar men för barn och äldre, framförallt, finns det risk för att utveckla så kallad Hemolytiskt Uremiskt Syndrom (HUS) som bland annat karaktäriseras av akut njursvikt vilket innebär att njurarna är ur funktion. Njurarna ska kontrollera vätske- och elektrolytbalansen, stimulerar ett hormon som stimulerar produktion av röda blodkroppar, reglerar blodtrycker och renar blodet från vissa ämnen. Det är med andra ord allvarligt om de inte fungerar. Verotoxinerna leder även till Dissiminerad Intravasal Koagulation (DIC) vilket är ett mycket allvarligt tillstånd där kroppen så att säga koagulerar blodet vilket i sin tur gör så att blodplättarna fastnar och personen får brist på dessa. EHEC dör om man värmer mat så att alla delar av livsmedlet når 70°C vilket innebär att det är rå, eller inte genomkokt föda som är utgör risk för EHEC-smitta.

Dessvärre har våra försök att utrota E. coli bland djur genom flitigt antibiotikaanvändande gjort problemet värre eftersom bakterien har muterat och skapat nya resistenta stammar. Ett annat problem med den flitiga antibiotikaanvändningen, förutom resistens, är den obalans den skapar i magtarmkanalen vars goda bakterier behövs för att hantera skadliga bakterier, bland annat EHEC. Det är ingen hemlighet att vi står inför ett världsproblem i och med det flitiga användandet av antibiotika mot vanliga besvär som kroppen normalt kan läka ut själv – have fun now, pay later, som det heter.

EHEC kommer främst från idisslande djur och deras avföring som hamnar i vatten, frukt och grönsaker och givetvis i deras råa kött. De grönsaker som främst är förknippade med någon form av EHEC är groddar, grönsaker och spenat. EHEC kan även smitta från person till person om handhygienen är dålig efter toalettbesök. Givetvis ska livsmedelsproducenter iaktta noggranna hygienprocedurer för att undvika all form av smittspridning men vad kan du själv göra förutom att hetta upp dina livsmedel?

• Inte bada där avloppsvatten har släppts ut
• Tvätta händerna efter toalettbesök, vilket borde vara självklart
• Tvätta händerna när man kommer hem efter att ha varit utanför din bostad, vilket borde vara självklart
• Se till att han en stark och bra population av goda tarmbakterier/probiotika eftersom de reducerar toxiner som skapas av E. coli. Läs här om vilka jag rekommenderar.
• Undvik antibiotika om det verkligen inte är nödvändigt eftersom antibiotika skapar allvarlig obalans i tarmen
• Undvik socker som bidrar till obalans i tarmfloran och som i sin nedbrytning ”stjäl” viktiga näringsämnen som behövs för andra viktiga funktioner.
• Probiotikastammarna Lactobacillus rhamnosus och Lactobacillus plantarum som finns i denna probiotika har visat sig förstöra biofilm från E. Coli samt reducerar E.colis förmåga att penetrera tarmbarriären.
• Intag av zink och Quercetin bidrar till tillväxt av goda tarmbakterier vilket är bra mot E. coli
• Undvik stress eftersom receptorer för adrenalin finns på infektiös E. coli vilket ökar risk för värre E. coli-infektion vid stress. Quercetin binder för övrigt till adrenalinreceptorer på E.coli vilket förhindrar att virulensgener aktiveras.
• Om du tål vassle (måste vara koncentrat, inte isolat!) kommer laktoferrinet, vilket är ett aktivt protein i kolostrum som finns i vasslekoncentrat att förhindra spridning av E. coli genom att skada cellmembranet i E.coli. Dessutom finnd det andra peptider i vasslekoncentrat som förhindrar E.coli. Detta vasslekoncentrat är bäst.
• Glutmin som är den huvudsakliga aminosyran som finns i tarmkanalen är ett välkänt kosttillskott för tarmbesvär. En nyligen genomförd djurstudie visar att tillskott av glutamin kan skydda magtarmkanalens genomsläpplighet mot infektiös E.coli. Denna glutamin är bäst.
• Givetvis är allt som dödar bakterier bra: vitlök, oreganoolja, grapefruktkärnextrak

Ovanstående råd är förebyggande, om du har drabbats av EHEC är det sjukhuset som gäller.

http://www.wellnessresources.com/health/articles/the_highly_pathogenic_
e._coli_genie_is_out_of_the_bottle_can_you_withstand_/

Kalorier in vs. Kalorier ut för viktnedgång – not enough

Om jag stoppar i mig 1000 kcal men endast förbränner 800 kcal borde resten bli fett, det är enkel matematik, eller hur? Dessvärre är det inte så enkelt; fetma handlar inte bara om matematik utan även om kemi, vilket gör de gamla talesätten ”Reducera antalet kalorier och träna mer så går du ner i vikt” eller ”Om du förbränner mer kalorier än du stoppar i dig går du ner i vikt”, haltande. Först och främst är det i stort sett omöjligt att följa ”färre kalorier in än ut” under någon längre period eftersom kroppen reagerar som om du svälter. Dessutom sliter det ordentligt på kroppen att träna mer och äta mindre under samma period. Förutom det är det minst sagt tufft mentalt att orka följa en diet där man ”svälter” längre än några veckor, något som de flesta bevisligen inte klarar. Det är en naturlig drift att se till att inte svälta och om du har sett en person som till slut har givit upp sin svältdiet för viktminskning eller kroppsfettsreduktion har du förmodligen fått en god bild av hetsätning – inte bra! Vidare är det i stort sett omöjligt att få en sann bild av de kalorier som förbränns eftersom basalmetabolismen (BMR), dvs måttet på hur mycket energi som kroppen gör av med i viloläge, skiljer sig mellan olika individer och  beror på en rad olika faktorer, bland annat genetik, ålder, kön, vikt, längd, kroppsfett, kroppstemperatur, rumstemperatur och sköldkörtelstatus bland annat. BMR minskar dessutom över tid vid ”svält”. Om kalorier in/kalorier ut hade fungerat som allena viktminskningsmetod hade vi inte haft cirka 45 % överviktiga män och cirka 40 % överviktiga kvinnor i Sverige. Lågkaloridiet som ensam metod är inget bra råd för hälsan i allmänhet och dåligt för långsiktig viktnedgång i synnerhet.

Under svält premierar kroppen att ge de glukosberoende vävnaderna hjärnan, röda blodkroppar och vissa celler i njurarna tillräckligt med glukos. Svält leder till att kroppen främst omvandlar muskelprotein till glukos i en process som kallas glukoneogenes. En liten andel fett kan omvandlas till glukos men långt ifrån allt kroppen behöver. Kroppen förlitar sig alltså på muskelprotein som bryts ner till aminosyror varav vissa sedan omvandlas till glukos i levern.

Under svält exponeras kroppen för två problem: 1. Hur ska den få glukos till glukosberoende vävnader och 2. Hur ska den samtidigt kunna bibehålla muskelmassa? Svaret är ketoner. För att omvandla protein till glukos krävs det energi. Energin tas från fett som förbränns varvid energi frigörs. Dessutom bildas en biprodukt som kallas ketoner. Ketoner är en vattenlöslig molekyl som fungerar som en ersättare till bränslet glukos. Ketoner innehåller alltså energi. Även om ketoner inte kan ersätta all glukos som behövs av de glukosberoende vävnaderna, ersätter det en mycket stor del och man kan klara ett helt liv på under 60 gram kolhydrat och fortfarande må mycket bra förutsatt att man får i sig tillräckligt med fett. Till skillnad från glukos har kroppen ingen mekanism för att lagra ketoner. Allt som inte används direkt utsöndras via utandningsluft, urin och svett. Som jag har skrivit här kommer all glukos som inte förbränns direkt eller lagras som glykogen lagras som fett, vilket i och för sig inte är konstigt: Vi har nämligen under miljontals år ätit betydligt färre kolhydrater (glukos) vilket innebär att vår fysiologi inte har behövt regler ner funktionen att lagra kolhydrater. Om det hade varit så att vi konsumerat de 50-60 E% kolhydrater per dag under evolutionen hade glukostransportmekanismen troligtvis varit nedreglerad via naturligt urval för länge sedan. Kom ihåg att vi har levt som jägare samlare i cirka 80 000 generationer och med kolhydrattäta spannmål i 350 generationer.

Det finns tre makronäringsämnen som ger energi: kolhydrater, fett och protein. Ett av dessa är inte essentiellt, dvs vi behöver inte konstant tillförsel av det för att överleva: kolhydrater som endast bra som just energitillförselmolekyl. Kolhydrater kan ses som bränsle till en bil, antingen förbränns det direkt när du kör eller så lagras det i tanken till nästa körtillfälle. För kolhydrater är det alltså helt sant att om du konsumerar mer än du förbrukar kommer kroppen att lagra in dessa som fett. Proteiner och fett däremot, används till betydligt fler processer än att endast ge kroppen energi: protein bygger muskelceller, skapar och reparerar cellmembran i alla kroppens celler, protein behövs för att skapa enzymer, protein transporterar sköldkörtelhormoner, hemoglobin är för övrigt ett protein, immunförsvarsceller består av proteiner, keratin (naglar), elastin (hud och artärväggar) och kollagen (bindväv och skellet) består av protein – protein har livsavgörande funktioner i kroppen. Fett lagrar och transporterar vissa fettlösliga vitaminer och antioxidanter, fett är viktiga byggstenar för hormoner, hjärnan, nervceller, cellmembran bland annat. Fett och protein kan brytas ner och återanvändas till den form som kroppen behöver. Om du exempelvis äter protein från en ko, kan kroppen alltså bryta ner det och använda aminosyrorna från proteinet och skapa ett enzym eller hemoglobin. Fett och proteiner används således till fler funktioner än bara till energi för cellerna.

Vill man gå ner i vikt kan man givetvis inte bortse från kalori in kalori ut men om det kombineras med kemi, dvs reducering av kolhydrater till förmån för fett och utan proteinreduktion kommer man att klara av viktnedgången på lång sikt och därmed även undvika den förödande jojobantningen.

Kokosfett är väl inte nyttigt, det är ju mättat?

Ibland får man höra: ”kokosfett kan ju inte vara nyttigt, det är ju mättat fett”. Jag har skrivit om vikten av mättat fett här. Kokosfett är fantastiskt:

• Kokosfett är naturens rikaste källa till MCT (Medium Chain Triglycerides), av vilken laurinsyra är anses vara oerhört viktig. Det finns en anledning till att drygt 6 % av människans bröstmjölk består av laurinsyra. Fettforskaren Dr. Jon Kabara, Professor vid University of Detroit i farmakologi och biokemi säger: ”Aldrig tidigare under mänsklighetens historia har det varit viktigare att betona värdet av laurinsyra. De MCT som finns i kokosolja är desamma som dem som finns i modersmjölk och har likadana näringsmässiga effekter…den moderna forskningen har nu funnit en koppling men dessa två hälsoprodukter [kokosolja och bröstmjölk] – deras innehåll av fettsyror. De MCT som återfinns primärt i kokosfett och bröstmjölk har otroliga hälsoegenskaper”
• Läkaren och forskaren Staffan Lindeberg studerade ett naturfolk på Papua New Guinea. Studien publicerades i Journal of Internal Medicine 1993. Naturfolket på Papaua New Guinea åt rotfrukter, frukter, fisk och kokosfett. De hade 0,2 % kaloriintag från mjölkprodukter, socker, sädesslag eller alkohol (i Sverige har vi 75%). Trots deras mycket stora intag kokosfett har de inga som helst tecken på hjärt-kärlbesvär, Ischemi, hjärtattack, Stroke eller näringsbrister. Dödsfallen berodde på två orsaker: drunkningsolyckor samt fallande kokosnötter som befolkningen fick i huvudet.  Befolkningen testades för övrigt med EKG.

Att mättat fett, som kokosfett primärt består av (nästan 95 %) inte ger upphov till hjärtkärlbesvär eller fetma borde vara mer vedertaget än det är. Varför har det fått ett sådant dåligt rykte? Ancel Keys är orsaken, mer om honom i framtiden.

Observera att det vanliga kokosfett du finner i din matvarubutik, det i silverförppackning som används till ischoklad inte är nyttigt överhuvudtaget. Den består av kopraoljan raffinerad under stark hetta och med lösningsmedel. Den innehåller skadade fettsyror. Kokosolja eller koksofett (samma sak) ska vara ekologisk extra virgin eller raffinerad utan lösningsmedel om du inte vill ha kokossmak.

Ps. Vinnaren av Science in Soceity Award, författaren Gary Taubes, fysiker från Harvard och Rymdingenjör från Stanford men som idag skriver för tidskrifter som Science och Discover Magazine, skriver: Orsaken till fetma är just de raffinerade kolhydrater som vår kända matpyramid har i basen, dvs pasta, ris och bröd, som vi har fått lära oss ska utgöra stapelfödan i vår ’hälsosamma’ lågfetts diet. Lägg till det socker, fruktsocker, fruktjuicer och sportdrycker som vi konsumerar stora mängder av på grund av att de är fettfria och som vi tror är hälsosamma. Medan lågfettsdogman representerar vår nutid samt att staten har spenderat hundratals miljoner dollar i forskning för att försöka bevisa dess värde har lågkolhydratsbudskapet fått en stämpel som ovetenskaplig. Emellertid har, under de senaste fem åren, en förändring skett inom den vetenskapliga värden. Nu kommer en växande skara forskare som underbygger vad lågkolhydratsförespråkare har sagt hela tiden.  Walter Willett, ordförande i institutionen för nutrition [näringsfysiologi], vid Harvard School of Public Health…är talesman för den längsta, mest omfattande och mest kostsamma studie på området som gjorts: 300 000 personer och 100 miljoner USD. Willet säger, ’våra data motsäger klart och tydligt att lågfettsdieten är hälsosam och tanken på att allt fett skulle vara dåligt och fokus på lågt fettintag kan vara den bidragande orsaken till den fetmaepidemi vi ser idag”

Ps2. Ett lån från kostdoktorn om vad några tunga svenskar inom medicin säger om mättat fett:

”Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap.”
Göran Berglund, Professor i Internmedicin, Lund, DN december 2009

”…Därmed måste man sätta punkt. Det finns inget samband mellan intag av mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”
Peter Nilsson, Professor i kardiovaskulär forskning, Stockholmskonferensen om hjärt-kärlsjukdomar Januari 2010

”Man har tjatat om lågfettskost i 30 år och så visar det sig vara helt fel! Det finns inget belagt samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom.”
Fredrik Nyström, Professor i Internmedicin, Linköping, Corren, september 2009

”Vi har underskattat riskerna med kolhydrater och överskattat farligheten med fett.”
Johan Frostegård, Professor Medicin KI, Expressen januari 2010

Referenser

Träning reducerar långtidsblodsocker

Glykerat hemoglobin (HbA1c) är ett mått på den genomsnittliga blodglukosnivån under de senaste cirka två månaderna från och med testdatum. Det är den viktigaste biokemiska variabeln för att följa behandlingen av diabetes och det analyserar hur mycket socker som fastnat på de röda blodkropparna

Fysisk aktivitet och reducering av kolhydrater är några av de viktigaste faktorerna för att behandla diabetes och insulinresistens. Läs mer om kolhydrater här och diabetestips här. Fysisk aktivitet kräver bränsle och finns det glukos kommer muskelcellerna att använda det. Så snart du börjar använda musklerna kommer de att använda sitt inlagrade glykos, dvs glykogen och därefter skickar de signal till levern att frigöra sitt glykogenlager. Finns det ett överskott av gluskos i blodet kommer det att användas. Forskaren Daniel Umpierre och hans kollegor visade i sin studie Physical activity advice only or structured exercise training and association with HbA1c levels in type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis att fysisk aktivitet (aerobisk, anaerobisk eller en kombination av båda) som pågår mer än 150 minuter per vecka är associerat med ett reducerat HbA1c hos personer med diabetes typ 2. Studien visar även att det inte spelar roll om det är högintensiv eller lågintensiv träning för reduktionen av HbA1c. Dock ska den fysiska aktiviteten åtföljas av kostförändringar (läs reduktion av kolhydrater) för att en reduktion av HbA1c ska ske enligt Daniel Umpierre, vilket i och för sig gör et svårt att isolera endast den fysiska aktiviteten som avgörande parameter. Det kommer dock alltid att vara positivt med fysisk aktivitet för reducera HbA1c även om det troligtvis är kolhydratsreduktion som är avgörande. Som vanligt: man måste attackera hälsoproblem från flera håll samtidigt.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21540423